Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till sjukvården och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker.

Smärta och förlamning i vänster arm efter pacemaker operation.

Hej! Min mamma (68 år) fick en pacemaker inopererad för en vecka sedan och har sedan dess så ont i armen att hon inte kan lyfta den över huvud taget. Den hänger längst med kroppen. Hon kan inte heller sova då smärtan är så stark att tabletterna inte hjälper. På sjukhuset kan man inte förklara varför det blivit såhär. Dom uteslöt blodpropp men har inte kontraströntgat. Är det nerver som ligger i kläm? Är detta permanent tillstånd eller är det övergående? Skulle vara tacksam för svar vad det kan vara och vad hon ska göra åt det. PS. Hon hade otroligt ont när dom skulle sätta in pacemakern, doktorn fick ta i hårt för att få allt på plats och hon var tvungen att få mer bedövning. Kan dom ha skadat någon muskel, nerv eller blodbanor vid ingreppet?

Hej,

Ursäkta sent svar, jag hoppas din mamma har blivit bättre. Ibland får man sticka blint med en lång kanyl, nål, för att hitta en blodåder från armen som går till hjärtat. I enstaka fall är det mycket svårt att hitta blodkärlet. Bredvid blodkärlet går armens pulsåder, artären, och nerver till armen.
Det är en relativit vanlig komplikation att man sticker i artären istället för i blodådern. Detta kan leda till mindre blödningar, som kan pressa ihop nerver och även blodkärlen. Det brukar dock snabbt gå över.
Lokalbedövningsnålen kan skada nerven till armen även om det är en ovanlig komplikation, att man tappar kraften i armen. Det låter som nerven har skadats men den brukar växa ihop och laga sig själv så att säga. En nervspecialist kanske redan har tittat på din mamma?
Musklerna är nog oskadade.
Man får vänta och se hur det läker, jag hoppas att det går bra.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund