Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till sjukvården och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker.

Om syrebrist i hjärnan är den direkta orsaken till symptomen när hjärtat jobbar för sakta, så inställer sig en rad följdfrågor. 1. Skulle mätning av syremättnad i blodet vara ett bra komplement till EKG-mätningar vid diagnos? Min personliga erfarenhet är att man förlitar sig väldigt mycket på riktvärden om antal slag per minut, är pulsen inte lägre än 40 slag per minut i genomsnitt under 24h så är pacemaker ens att överväga (om EKG visar relativt små avvikelser). Även om man uppvisar symptom på syrebrist i hjärnan så får man en gratulation till sin fantastiska kondition eftersom vilopulsen är låg (nej, jag är inte tränad som en elitidrottsman). 2. Hur bra klarar hjärnan intellektuellt arbete om det råder syrebrist? Har jag varit dummare än nödvändigt åren innan jag fick pacemaker? 3. Kompenserar kroppen syrebristen med förhöjda nivåer av röda blodkroppar och ökad nybildning av blodkärl? 4. Jag har ett måttligt ledningsproblem i hjärtat (AV-block typ 1) som såvitt jag begriper inte förklarar min låga puls. Samtidigt visade kroppen symptom på syrebrist. Jag skulle inte bli förvånad om en av de faktorer som styr hjärtats frekvens är syrenivån i vävnaderna. Stämmer det? 5. Känner man till vad det i så fall är för sensor/avkänningsmekanism, vilket organ, vilken molekylär mekanism? 6. Om det finns en sådan sensor kan man tänka sig att denna i vissa fall inte fungerar adekvat eller att de signaler som ska tolka och förmedla informationen till hjärtat inte fungerar adekvat?

Om syrebrist i hjärnan är den direkta orsaken till symptomen när hjärtat jobbar för sakta, så inställer sig en rad följdfrågor.
1. Skulle mätning av syremättnad i blodet vara ett bra komplement till EKG-mätningar vid diagnos? Min personliga erfarenhet är att man förlitar sig väldigt mycket på riktvärden om antal slag per minut, är pulsen inte lägre än 40 slag per minut i genomsnitt under 24h så är pacemaker ens att överväga (om EKG visar relativt små avvikelser). Även om man uppvisar symptom på syrebrist i hjärnan så får man en gratulation till sin fantastiska kondition eftersom vilopulsen är låg (nej, jag är inte tränad som en elitidrottsman).
2. Hur bra klarar hjärnan intellektuellt arbete om det råder syrebrist? Har jag varit dummare än nödvändigt åren innan jag fick pacemaker?
3. Kompenserar kroppen syrebristen med förhöjda nivåer av röda blodkroppar och ökad nybildning av blodkärl?
4. Jag har ett måttligt ledningsproblem i hjärtat (AV-block typ 1) som såvitt jag begriper inte förklarar min låga puls. Samtidigt visade kroppen symptom på syrebrist. Jag skulle inte bli förvånad om en av de faktorer som styr hjärtats frekvens är syrenivån i vävnaderna. Stämmer det?
5. Känner man till vad det i så fall är för sensor/avkänningsmekanism, vilket organ, vilken molekylär mekanism?
6. Om det finns en sådan sensor kan man tänka sig att denna i vissa fall inte fungerar adekvat eller att de signaler som ska tolka och förmedla informationen till hjärtat inte fungerar adekvat?

Hej,

Du har många intressanta frågor och jag skall försöka svara på dem.

1. Man kan ha ganska låg puls fast med en relativ normal syremättnad (saturation). Jag kan inte erinra mig att jag lagt in en pacemaker enbart pga låg saturation. Har en patient långsam puls och det tillstöter komplikationer med hjärtsvikt, lunginflammation etc. så sjunker saturationen pga de övriga sjukdomarna.
Har man enbart lite för långsam puls en längre tid, kan ett i övrigt friskt hjärta kompensera detta med att öka slagvolymen dvs. mer blod pumpas ut vid varje slag än normalt.

Som du skriver uppfattar många läkare att en långsam puls = god kondition, vilket lurat många patienter med en sjukligt låg puls och kanske omfattande symptom.

2. Påverkar syrebristen koncentrationen? En plötslig syrgasbrist kan leda till yrsel,abnorma handlingar, svimning mm. Du har säkert sett testpiloter i en syrgaskammare där man sänker syrgasen mer och mer. Försökspersonen får lägga kort-patience, utföra intellektuella övningar och ju lägre saturationen i blodet blir, ju vimsigare blir det.
Om du är intresserad av syrgaseffekter på kroppen så skall du läsa en bok om bestigningen av Mount Everest. Författaren Jon Krakauer beskriver i sin boken "Into Thin Air" (Tunn luft sv.) mycket noggrant hur syrgasbristen påverkar kroppen och klättring upp till dödszonen på 8000 meter.
Utan extra syrgas på den höjden tänker en del som ett litet barn. För att undvika detta stannar man flera dagar på lägre höjder för att låta kroppen acklimatisera sig och då bildas bl.a. fler röda blodkroppar. Har du haft låg puls länge har du också acklimatiserat dig, kan man säga. Men så svimmar man eller får hjärtsvikt och läkarna pratar inte nu om att du har god kondition utan om en pacemaker!
Jag har hört patienter säga:" Jag trodde livet skulle kännas så här tröttsamt, men med pacemakern nu så förstår jag att jag levt i ett vaccum i många år". Det är tragiskt. Vi försöker göra reklam för att man skall ta sin puls ibland men intresset är väl inte så stort.

3.I vissa fall ja, men efter en längre tid ökar hjärtats slagvolym (utpumpning av blodet).

4.Jag kan ju inte din sjukhistoria. Ev får du AV- block II eller kanske grad III intermittent. Eller också är din sinusknuta sjuk? Minskar saturationen snabbt så ökar pulsen hos en del. Att du har låg saturation kan bero på någon lungsjukdom, rökning, bronkit mm.

5. Det sk autonoma nervsystemet slår "larm" när vissa ogynnsamma faktorer påverkar kroppen. Binjurarna släpper ut adrenalin som höjer pulsen.

Sista frågan: Vid sjukligt låg puls sitter nästan alltid felet i hjärtats retledningssystem (sinusknutan och/eller AV-knutan). I vissa fall finns det emellertid alltför känsliga strukturer kring sinusnoden. När autonoma nervsystemet bromsar hjärtat som under natten, obehagliga upplevelser,mm. så blir pulsen för långsam och symptom uppstår. Vanligtvis sjunker också blodtrycket vilket kan leda till svimning. En typ kallas för vaso-vagalt syndrom och läkarna tvistar om det är en sjukdom eller ej. En del lägger in pacemaker andra gör det inte. Expertisen är på kontrakurs som vanligt.

Så det var svaren på dina sex frågor.Klättra nu inte upp på K2 eller Mount Everest utan att acklimatisera dig först! Skicka ett vykort från toppen.

Med vänlig hälsning
Thomas Fåhraeus
Bredbäcks väg 3
23737 Bjärred

Läs mer om ämnet: 
Symptom på långsam puls