Varför pacemaker

Varför ska jag ha pacemaker?

Att bli rekommenderad att få en pacemaker innebär i de allra flesta fall att hjärtat slår för långsamt med symptom som följd. Den långsamma pulsen kan komma attackvis eller föreligga hela tiden. En del viktiga mediciner orsakar långsam puls och för att kunna fortsätta ta dessa behöver man en pacemaker.

Trots indikation för pacemakerinläggning kan själva hjärtmuskeln vara normal, men hjärtats tändsystem – retledningssystemet – har nedsatt funktion. Ibland kan det vara ett resultat av kroppens åldringsprocess. Emellertid i vissa fall föreligger en bakomliggande hjärtsjukdom som t.ex. ett förstorat hjärta, skador efter en hjärtinfarkt mm.

Vissa unga människor kan också behöva en pacemaker, men då är det vanligtvis orsakat av ett medfött hjärtfel. Efter hjärtoperationer kan enstaka patienter behöva pacemaker. Under "reparationen" av hjärtat kan retledningssystemet skadas något som ofta är nödvändigt för att hjärtoperationen skall bli framgångsrik.

Alla kroppsfunktioner åldras och förlorar lite av sin "ungdomliga spänst" när en person blir äldre. Hjärtat är inget undantag. Drabbas retledningssystemet kan resultatet bli en för långsam och/eller en oregelbunden puls – arytmi – som gör dig trött och yr då hjärnan inte får tillräckligt med syre.

Att få en pacemaker kan ge dig mycket av försämrad livskvalitet tillbaka. Vi har räknat upp symptom på långsam puls och känner du igen att du har något eller några av dessa, kan du söka läkarhjälp. Många patienter som får pacemaker känner direkt en förbättring efter operationen och det är inte ovanligt att man får höra "den här pacemakern skulle jag haft för flera år sedan". I de flesta fall är det relativt enkelt att avgöra om man har nytta av en pacemaker eller inte bl.a. genom upprepade EKG-undersökningar.

Det kan tyckas vara ett stort ingrepp att implantera en pacemaker. Men det är egentligen bara en mindre operation, den är nästan helt riskfri och tar knappt en timme i anspråk. Vissa sjukhus låter patienterna åka hem samma dag.

Vilka är fördelarna med att ha en pacemaker?

backsippa1.jpg

Pacemakern kan inte "bota" en bakomliggande hjärtsjukdom. Men pacemakern kan lindra eller ta bort obehagliga symptom, som föreligger vid långsam puls, och i de flesta fall ge patienten en normal pulsfrekvens. Som tidigare nämts får nästan alla patienter en förbättrad livskvalitet med mer ork och tidigare obehagliga symptom som minskar eller försvinner.

Man bör dock tänka på att pacemakern inte ger patienten "ett nytt hjärta". Gamla skador efter t.ex. hjärtinfarkt eller hjärtmuskelsjukdom finns kvar men bara frekvensökning kan leda till en stor förbättring.

En pulsgenerator ger dessutom många patienter "sinnesfrid." De känner sig säkrare eftersom pacemakern hjälper hjärtat att upprätthålla den hjärtfrekvens det bör ha. Att känna sig trygg i vardagen förbättrar ditt allmäntillstånd både till kropp och själ. Det är positivt både för dig och dina anhöriga.

Risker

Riskerna med att få en pacemaker är väldigt små. Ett fåtal patienter utvecklar komplikationer när pulsgeneratorn och elektrodkablarna opereras in i kroppen. Dessa omfattar infektion, en skada på ett blodkärl eller i hjärtmuskulaturen. Ibland kan det komma in luft mellan lungan och lungsäcken vilket inte är direkt farligt men det kan kräva att patienten kvarstannar på sjukhuset ett par dagar. Efter operationen kan du känna lite obehag samt värk i operationsområdet, men dessa besvär försvinner i regel snabbt. Kom ihåg att du skall röra armen på pacemakersidan så att axeln inte stelnar till.

Moderna pulsgeneratorer har många säkerhetsfunktioner. Ibland kanske en pulsgenerator inte fungerar som den skall beroende på att den påverkas av stark elektromagnetisk energi från yttre störkällor. Läs mer om elektromagnetiska fält.

Innan elektroden läkt fast, vilket tar några veckor, kan det också hända att elektrodkabelspetsen rubbas i hjärtat så att avgivna impulser inte längre har någon effekt. Tidigare symptom kommer tillbaka.

Under första året brukar pulsgeneratorn flytta sig en bit nedåt under huden vilket är normalt.

Slutligen skall man komma ihåg att det handlar om sofistikerade tekniska apparater. Det är viktigt att övervaka pulsgeneratorns funktioner och prestanda genom regelbundna kontroller. Din läkare bestämmer hur ofta du skall komma på efterkontroll.

Kontakta din läkare om:

  • Du blir trött, andfådd eller om du tycker att hjärtfrekvensen ändras.
  • Du märker att såret blir rött, hett, svullnar, värker eller börjar vätska sig.
  • Symptom som du hade innan pulsgeneratorn implanterades ser ut att återkomma.