Pacemaker – Pulsgenerator – Hjärtstimulator

Pacemaker är ett engelskt ord som bl a betyder farthållare men som på svenska även brukar kallas för pulsdosa, pulsgenerator eller hjärtstimulator. En pacemaker kan, inom några millisekunder, upptäcka att din hjärtrytm är för långsam och skicka ut elektriska impulser för att få hjärtat att slå regelbundet och med adekvat frekvens.

Pacemakern består av en liten hybridkrets som kan liknas vid en mikroskopisk dator. Detta är hjärnan i pacemakern och här finns en rad viktiga funktioner vad beträffar avkänning och stimulering av hjärtverksamheten.

Pacemakern innehåller också ett batteri som tar upp nästan allt utrymme i pulsgeneratorn. Förr i världen räckte s.k. kvicksilverbatterier ett till två år och därefter bytte man pacemakern.

De flesta pacemakrar idag använder lithiumjodidbatterier som med en adekvat programmering kan räcka upp till 10-12 år. Elektroniken och batteriet svetsas ihop hermetiskt mellan två titanhalvor som skal, så att ingen kroppvätska kan läcka in. Titan är mycket vävnadsvänligt och dessutom en mycket hård metall som är cirka 10 gånger starkare än stål.

Pacemakerdosan måste också ha kontaktingångar och dessa är gjutna i epoxyplast och sitter fast ovanför pacemakern (se stor bild). Här skruvas elektroderna till hjärtat fast via ett, två eller tre hål, beroende på val av pacemakersystem.

Många patienter tror att man endast byter batterierna vid batteriurladdning men hela pacemakerdosan byts ut p.g.a. dess konstruktion. En fördel är att patienten får tillgång till det allra senaste inom pacemakertekniken med nya sofistikerade funktioner. Däremot lämnar man kvar elektroderna till hjärtat om mätvärden visar att elektroderna är helt intakta. Finns tecken på att en elektrod är skadad byts den naturligvis ut.