Det friska hjärtat

Hjärtat – en pump som arbetar dygnet runt

Hjärtat är den viktigaste muskeln i din kropp. I själva verket är det en pump som arbetar dag och natt, under hela din livstid, med att pumpa runt blodet i kroppen.

När blodet pumpas runt i kroppen får organ och vävnader syre och näringsämnen. Samtidigt tar blodet upp avfallsprodukter som förs till lever och njurar. I kretsloppet ingår också passage genom lungorna där blodet tar upp nytt syre och avger koldioxid.

Hjärtat arbetar genom regelbundna sammandragningar. Hastigheten på sammandragningarna kallas puls och anges vanligen som antal slag per minut. Ett normalt hjärta slår mellan 60 och 100 gånger varje minut. Hjärtat slår i jämn takt, tiden mellan hjärtslagen är ungefär densamma. Men hjärtat kan slå snabbare eller långsammare beroende på kroppens behov av syre. Vid hög fysisk aktivitet skall hjärtat slå snabbare.

Hjärtats hålrum

Ditt hjärta har två ihåliga halvor. Mellan halvorna finns en tät vägg som heter septum. Varje hjärthalva består i sin tur av två rum som kallas förmak och kammare. Kamrarna är större än förmaken och svarar för det kraftigaste muskelarbetet.

Förmaken och kamrarna samverkar på ett sinnrikt sätt för att hålla i gång blodets kretslopp. Syrefattigt blod från din kropp kommer till hjärtat och rinner via höger förmak ner i höger kammare.

När höger kammare drar sig samman pumpas blodet ut till lungorna. I dina lungor syresätts blodet på nytt och kommer tillbaka till hjärtat. Det når vänster förmak och töms in i vänster kammare. Vänster kammarens sammandragning ser till att blodet pumpas vidare ut i kroppen via stora kroppspulsådern (aorta).

Retledningssystemet får hjärtat att slå

Allt muskelarbete är en följd av små elektriska urladdningar i muskelns celler. Hjärtats elektriska system kallas retledningssystemet. Det skapar och sprider elektriska impulser till hjärtats miljontals muskelceller. De elektriska impulserna bildas i ”hjärtats tändstift”, ett särskilt område i högra förmaket som benäms sinusknutan (eller sinusnoden).

Sinusknutan består av en grupp specialiserade celler som alstrar och skickar ut svaga elektriska signaler till förmaken och sedan kamrarna. Varje signal (eller impuls som den kallas) sprider sig över förmaken vilket leder till en sammandragning och blodet pumpas ned i kamrarna.

Sinusknutan i sin tur påverkas av det centrala nervsystemet som kan öka eller bromsa hjärtfrekvensen.

Den andra viktiga knutpunkten i hjärtas retledningssystem är AV-knutan. Den finns mellan höger förmak och höger kammare och skall vara den enda passagen för elektriska impulser mellan förmak och kammare.

AV-knutan består även den av högt specialiserade celler. Deras uppgift är att fördröja impulsen från sinusknutan med några hundradelar av en sekund innan den skickas vidare till kammaren.

Resultatet blir att förmaket drar ihop sig först och pumpar in blod i kammaren. Kammaren drar sig samman när den nås av de elektriska impulserna från förmaket.

Skulle sinusknutan bli skadad av någon sjukdom kan även AV-knutan ofta alstra impulser så att inte hjärtat stannar. Man talar då om en nodal rytm som är relativt långsam på cirka 40 slag i minuten.

Sammanfattningsvis kan sägas att impulserna bildas i sinusknutan, sprids över förmaken, förs vidare till kamrarna via AV-knutan och sprids så småningom över kammarmuskulaturen, som drar ihop sig. Nästan alla patienter som får pacemaker har någon form av skada i sinusknutan och/eller AV-knutan.