Distansuppföljning av pacemaker- och ICD-patienter

Antalet patienter som förses med pacemakersystem, implanterbara defibrillatorer (ICD) och sk ILR (EKG loop recorders) ökar hela tiden vid våra sjukhus. Alla dessa implanterade “apparater” eller dosor, som vi brukar säga, kräver allt större tidsresurser för upprepade kontroller på respektive mottagning med uppkoppling av EKG och analys med en programmerare – en slags specialdator. Patienterna bär ju sin dosa under resten av livet (dock ej ILR-dosor) och dosan skall kontrolleras resten av livet.

Kontrollerna läggs mer och mer över på specialutbildade sjuksköterskor och varje kontroll kan ta 30-45 minuter i anspråk. Påträffar man något problem tar det kanske ännu längre tid. Ofta blir flera specialister indragna i mer problematiska fall.

Patienten kan själv utföra kontrollen

Sedan ett par år tillbaka har pacemaker- och ICD-företagen prövat nya system med att patienten delvis själv utför sin kontroll av den implanterade dosan från hemmet. Signaler från dosan fångas upp av en hemmastation med tillhörande antenn och patienten ringer upp mottagningen på sjukhuset. En överföring av data om dosans tillstånd och batterikapacitet förs över till kliniken och analyseras i den vanliga programmeraren.

De olika företagen har olika varierande system och lösningar på hur det går till med kontrollen men det hela går ut på att patienten inte skall behöva åka till sjukhuset för en rutinkontroll.

2010_02_24_01353522pc2.jpg

Signalen skickas från hemmet till sjukhuset

När pacemakern eller ICD-dosan skickar informationen från hemmet ofta via ett slags modem och antenn, kan vårdpersonalen i lugn och ro studera den insamlade och överförda informationen. Det tar endast några minuter och spar mycket tid och arbetskraft. Patienten slipper åka till sjukhuset för sin rutinkontroll. Dessutom ökar patientens trygghetskänsla. De vet att man kan kontakta kliniken, ofta omgående, och få en analys utförd av dosan om något känns annorlunda. Är det information från dosan som kräver kontakt med patienten så ringer man upp hon/han och kanske föreslår ett sjukhusbesök.

Dosan diagnostiserar också

Systemen blir alltmer sofistikerade. Man kan inte bara avslöja eventuella fel i dosan utan även diagnostisera sjukdomar i hjärtat och upptäcka nya arytmier. Kontroll sker även av elektroderna till hjärtat.

Tillsammans med patienten kan man komma överens om med hjälp av en kalender när kontroller skall göras och information skickas till sjukhuset. Systemet skall vara så säkert att kontroller inte skall missas.

En del företag ger även möjlighet att samla in information från en implanterbar loop recorder (ILR). Vid symtom kan EKG avslöja en arytmi som orsakar patientens problem. Upptäcks en behandlingskrävande arytmi kan man ringa upp patienten som kallas till sjukhuset.

Många fördelar

Distansuppföljning av implanterade dosor har kommit för att stanna. Under kort tid kan ett större antal patienter kontrolleras snabbare och man spar tid på att slippa resa och pengar på reseutlägg. En nackdel kan vara att patienterna inte lika ofta träffar vårdpersonalen som arbetar med dessa dosor. Recept kanske behöver skrivas m.m. Frågor behöver ställas. Det är önskvärt att varje mottagning för denna typ av sjukvård har tillgång till telefontider som ger patienterna en chans att framställa sina frågor.

Olika fabrikat

Distansuppföljning har de flesta företagen numera. Ett system som varit i bruk sedan några år är CareLink från företaget Medtronic. Ett annat system kommer från Biotronic och ett tredje (som visas på bilden ovan) kommer från företaget St Jude Medical. De olika distanssystemen skiljer sig åt då de har lite olika funktioner. Men patienten instrueras alltid och får med sig hem en apparat som gör datainsamlingen möjlig.

Under kommande tid skall vi försöka intervjua några patienter om deras erfarenheter med distansuppföljning.