Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till Vårdguidens funktion Ställ en anonym fråga: www.1177.se/Stall-en-anonym-fraga/ och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker. Sista vill vi slå ett slag för Facebooks gruppsidor. Det finns bland annat Facebookgrupperna Pacemaker Support Group och Pacemaker and ICD Support Group. Båda är engelskspråkiga.

Anna blev tryggare med Accent pacemaker

anna.jpg
Olivia kan känna sig trygg att mamma Anna inte längre ska behöva svimma.

I Tomelilla i Skåne bor Anna och Martin med deras nyfödda dotter Oliva, fem veckor. Under Annas graviditet upptäcktes bradykardi med asystoliepisoder och hon behövde en pacemaker. Hon var en av de första som fick en Accent pacemaker med trådlös kommunikation, som gör det möjligt med automatiska kontroller på distans.

Anna Karlsson är 25 år och har så länge hon kan minnas haft problem med svimningsattacker. När hon var riktligt liten fick hennes föräldrar förklaringen att hög feber kunde utlösa svimning. I tonåren var svaret att det berodde på blodtrycksfall, vilket var vanligt som tjej och att hon dessutom var lång och smal. Vid något tillfälle misstänkte man att hon hade Epilepsi.

– Jag kommer särskilt ihåg en gång jag vaknade på natten och var kissnödig. Toaletten låg nära mina föräldrarnas sovrum och det var nog tur det. Jag svimmade från toalettstolen och ramlade med huvudet före ut genom dörren. Det gjorde att mina föräldrar vaknade och kunde hjälpa mig. Inte vid någon kontroll på sjukhuset kunde man se att det hade med Annas hjärta att göra. Hon fortsatte att svimma, flera gånger varje år.

– Det var något jag fick lära mig att leva med och ibland kunde jag förutse när det skulle hända. Julhandeln är ett klassiskt exempel när man kommer inomhus med varma kläder och det är mycket folk i affärerna. Flera gånger har jag kommit hem tomhänt för att jag har fått vända tillbaka.

Hjärtmonitorn upptäckte hjärtstopp

Anna är hästtjej och hon minns en hopptävling hon var med på. Efteråt kände hon sig konstig och trodde det berodde på anspänningen som släppte. Även denna gång svimmade hon och ambulans tillkallades. En utredning startades med ett bandspelar-EKG som inte visade något. Istället fick hon en hjärtmonitor inopererad i mars 2008.

Efter ett och ett halvt år hittade man vid en rutinkontroll av hjärtmonitorn att hon hade långsam puls, med efterföljande asystoli på upp till fem sekunder.

– Jag var gravid i sjätte månaden och jag hade inte känt av några symtom när den hade registrerat ett hjärtstopp. Antagligen sov jag för det var på morgonen.

borgquist.jpg
Rasmus Borgquist var läkaren som opererade in en pacemaker på Anna under hennes graviditet. Hon fick en Accent DR med trådlös kommunikation.

Anna träffade sin läkare i Lund som sa att hon skulle få en pacemaker och hennes huvud fylldes av tankar. Framförallt var hon orolig för barnet med tanke på strålning och bedövning. Skulle jag kunna föda normalt? Skulle det bli kejsarsnitt först och pacemaker sedan?

Pacemakern övervakas hemifrån

I oktober fick hon sin pacemaker inopererad av Rasmus Borgquist vid Universitetssjukhuset i Lund. Hon var då gravid i åttonde månaden och magen skyddades för strålning under operationen. En månad senare föddes Olivia genom en normal förlossning och allt har gått jättebra.

– Idag mår jag mycket bättre. Framförallt känner jag mig tryggare och kan lita på att pacemakern går in när det behövs, vilket jag känner att den gör ibland. Det är till och med andra i min ingivning som säger att jag inte verkar vara lika andfådd längre.

Anna fick en Accent pacemaker med helautomatiska funktioner och trådlös kommunikation. Den kontrolleras kontinuerligt och en sändare i sovrummet skickar information till sjukhuset om något avviker. Nästa besök är planerat i Lund om två år.

– Det känns synd att det har tagit så lång tid innan jag har fått reda på orsaken till mina problem och att jag hade kunnat få hjälp mycket tidigare.