Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till Vårdguidens funktion Ställ en anonym fråga: www.1177.se/Stall-en-anonym-fraga/ och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker. Sista vill vi slå ett slag för Facebooks gruppsidor. Det finns bland annat Facebookgrupperna Pacemaker Support Group och Pacemaker and ICD Support Group. Båda är engelskspråkiga.

Anders ringer doktorn när det ringer

img_15512.jpg
Tack vare sin pacemaker kan Anders Bauer fortsätta spela golf. Larmfunktionen gör dessutom att han känner en extra trygghet i vardagen.

Anders Bauer har sportat i hela sitt liv. Vid 74 år ålder är han fortfarande mycket fysiskt aktiv. Han har visserligen slutat åka Vasaloppet, springa maraton och orientera, men det tar han igen på golfbanan och genom att åka långfärdsskridsko. Det var just efter en tur på långfärdsskridsko som man upptäckte att Anders hjärta var dåligt:
– Ja, jag blev så trött. Jag visste ju vad jag brukade orka, men plötsligt kunde jag inte alls hänga med min hustru på isen. Så då tyckte jag det var bäst att åka in för en kontroll.

Sjuk sinusknuta

Det visade sig att Anders har en sjuk sinusknuta som ger honom hjärtproblem. År 2002 fick han sin första pacemaker. Så långt allt väl. Anders kunde fortsätta med sitt aktiva liv men i lägre tempo. Förmaksflimret fanns kvar och Anders har därför också genomgått två förmaksflimmerablationer för att komma tillrätta med problemet.

– Det första året efter den andra ablationen hade Anders inga flimmerepisoder, men sedan kom de tillbaka, berättar Johan Lyckström, som är pacemakersjuksköterska på hjärtsköterskemottagningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna där Anders är patient.

Pacemaker med larmfunktion

I vintras var det dags att byta ut den första pacemakern eftersom batteriet var slut. Då passade Johan på att uppdatera modellen till en Accent DR. Denna pacemaker har en larmfunktion som gör patienten medveten om att något hänt och att han eller hon måste kontakta sin doktor. Bland annat kan den larma för ventrikulär tachykardi och för att batteriet börjar ta slut. I Anders fall är det larmet för förmaksflimmer som är inställt.

– Vi bedömde att Anders skulle ha nytta av det här larmet, säger Johan. Pacemakern larmar efter 12 timmars förmaksflimmer. Då ringer Anders till kliniken och sedan har han 24 timmar på sig att komma in för hit för elkonvertering. Det fungerar väldigt bra och innebär en extra säkerhet både för honom och oss.

Säkerhet och trygghet i vardagen

Anders, som har en bakgrund som sjukhusdirektör i Sollefteå på 70-talet, ser många fördelar med larmfunktionen både för sig själv och för sjukvården:
– Ja, jag är mycket positiv. För mig som patient handlar det förstås om att känna säkerhet och trygghet i vardagen så att jag kan fortsätta leva ett fysiskt aktivt liv. Här handlar det också om att spara både min och sjukhusets tid. Efter att jag ringt till kliniken får jag komma direkt till hjärtintensiven. Det är bättre för alla att jag slipper ligga på akuten.

Johan har fler patienter där han använder larmfunktionen på Accent:
– Jag har ofta patienter där det visar sig vid den årliga kontrollen att de haft flimmer utan att märka det. Om flimmer inte upptäcks kan det öka risken för stroke. Larmet kan ge de här patienterna en bättre livskvalitet samtidigt som det sparar tid och pengar i sjukvården.

För Anders har det i alla fall fungerat bra, även om det kan bli lite dråpliga situationer:
– Första gången det larmade var jag ensam i trädgården och hörde att det ringde. Men jag kände inte igen signalen, jag hade ju inte hört den förut. Det tog en stund innan jag förstod vad det var. Andra gången var den 4 juni och min hustru Gunillas födelsedag. Hon hade varit bortrest men skulle komma hem framåt kvällen. Jag förberedde firandet, hade fixat gåslever och champagne och så, men mådde lite dåligt under dagen. Det ville jag förstås inte säga till Gunilla, vi skulle ju fira som sagt. Gissa om jag blev avslöjad när det plötsligt började ringa …

Text och bild: Katarina Sivander

Fakta

Om du som läser det här tycker dig känna igen Anders Bauer så är det kanske för att han har jobbat på TV. Han var med när TV började sända i Sverige 1957 och var även med och startade TV sporten som i år firat 50-årsjubileum. Bland annat var han den allra första som kommenterade konståkning i svensk TV.