Misslyckad ablation?

Hej. Jag är en kvinna på 35 år som har haft hjärtklappningar och extraslag i ca 8 år. Jag kan minnas att jag hade det även tidigare men inte så ofta. Har sökt för detta i 8 år och alltid fått svaret att det är ofarliga extraslag. Jag har kunnat bryta hjärtrusningarna själv och har även tagit inderal vid behov. För ca 3 månader sedan fick jag hjärtklappning som jag så ofta brukar men jag kunde inte bryta det, varken själv eller med inderal. Efter ett par timmar med en puls på 160-170 svimmade jag vid ett försök att gå. Vaknade direkt, ringde ambulans och fick åka in akut. Hjärtklappningarna kom och gick i ca 8 timmar. Efter esofagus EKG kunde de konstatera att jag hade avnrt och blev remitterad till att göra en kateterablation. Innan jag han göra det fick jag ytterligare en liknande episod där jag återigen höll på att svimma. Denna gång höll hjärtklappningen i sig konstant så de gav mig adenosin. Pulsen gick ner till 100 men gick upp igen efter någon minut. Detta upprepades 3 gånger utan resultat. Slutligen fick jag metoprolol iv och då lugnande det sig efter ett tag. Båda dessa händelser gjorde att jag beslutade mig för att göra ablationen. Dessa händelser var otroligt ångestframkallande och har gjort mig väldigt nedstämd. Ablationen utfördes och betraktades som lyckad men jag hade tydligen även extremt mycket extraslag (sves) enligt läkaren som utförde ablationen. Detta gjorde att jag inte vågade sluta med inderal utan började ta dem varje dag som förebyggande. Några dagar efter ablationen fick jag hjärtrusning men bara ca 10 sekunder och mycket svagare än tidigare. De kom då och då men nu ca 2 månader efter ablationen har jag fått tillbaka mina kraftiga hjärtklappningar. Känner mig så ledsen och besviken. Vet att man kan behöva göra om ablationen men det var en sån fruktansvärd upplevelse att jag vet inte om jag vill. Speciellt inte eftersom jag vet att de kanske inte lyckas. Vad är det som gör att jag fick tillbaka mina hjärtrusningar? Har cellerna nybildats där han brände? Eller har impulserna hittat nya vägar? Eller har han behandlat fel område eller inte behandlat hela området? Vad kan det bero på? Det hade konstigt nog svårt att framkalla mina hjärtrusningar vid ablationen. Lyckades bara ngn enstaka gång. Kan det vara orsaken? Kan dessa extrabanor framkallats av att jag känt mycket inre stress och oro? Är väldigt ängslig av mig och har svårt att slappna av och låta bli att oroa mig för allt. Kan detta vara roten till mitt problem? En sköterska på hjärtintensiven fråga mig om det eftersom adenosinet inte fungerade. Har själv funderat om det kan vara så. Känner även att jag har med sves nu efter ablationen än vad jag hade tidigare. Tappar förtroendet för läkarna och funderar på om lugnande och terapi kanske kunde hjälpa mig bättre? Vad tror du?

Hej,

Det är lite för mycket frågor du ställer för att jag skall hinna svara på alla.(Väldigt mkt frågor just nu).

Men ablation mot just extrabanor mellan förmak och kammare är ofta en suverän behandling, som gör de flesta patienter friska. Emellertid, som i ditt fall, måste man ibland göra ytterligare en ablation, då man första gången kanske inte kom alldeles inpå den struktur, man vill förstöra med katetern.Extrabanan kan skadas, men helst skall cellerna dö, annars kan de återhämta sig efter en tid, fungera igen och ge dig din återkopplingstakykardi.

Det är inte alls ovanligt med flera ablationsförsök, hur skicklig operatören än är.
Som du upplevde kanske, fick du ligga länge på undersökningsbordet och det är jobbigt. Prata om din ångest och rädsla för vårdpersonalen, så får du säkert mer lugnande medicin inför en ev. ny ablation.

Adenosin och betablockare verkar ofta olika på hjärtklappning hos olika patienter. SVES har många människor normalt, det vet du, och de är ofarliga om än jobbiga för en del.

Lycka till nu.

Mvh
Thomas Fåhraeus
Lund