Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till sjukvården och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker.

Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll Hälsa & medicin – forskning.se
Vi älskar forskning
Uppdaterad: 51 min 16 sek gammalt

Medfött immunsvar kan förutsäga hur sjuka vi blir i covid-19

tors, 2021-09-23 16:45

Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar (granulocyter) i det medfödda immunförsvaret verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av dessa celler med välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen.

Granulocyter är en familj av vita blodkroppar som består av neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter. De ingår i det så kallade medfödda immunförsvaret som är kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Det finns många studier om hur sars-cov-2-viruset påverkar olika delar i immunsystemet men det saknas fortfarande kunskap om granulocyters roll vid covid-19.

Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt egenskaperna hos granulocyter i blodet under den tidiga fasen av sars-cov-2-infektion hos totalt 26 sjukhusinlagda patienter med covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset. De gjorde även uppföljande analyser fyra månader efter utskrivning från sjukhuset och jämförde med analyser av friska icke-infekterade individer.

Koppling till svårighetsgraden av covid-19

– Vi visar att det finns påtagliga skillnader i egenskaper hos alla typer av granulocyter hos olika patienter med covid-19 och att detta kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad, säger studiens förstaförfattare Magda Lourda, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Granulocyter är kroppens första försvarslinje

Granulocyter är en slags vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunförsvaret – kroppens första försvarslinje mot smittämnen.
Det finns tre typer av granulocyter: neutrofila, basofila och eosinofila granulocyter.
Neutrofilerna är den vanligaste sorten (utgör normalt 60–70 procent av de vita blodkropparna) och oskadliggör mikroorganismer genom att ”äta upp” dem.
Basofilerna är som mobila ”alarmceller” som cirkulerar runt i blodet. Vid infektion utsöndrar de inflammatoriska ämnen, till exempel histamin, interleukiner och prostaglandiner, som svar på infektionen.
Eosinofilerna spelar en stor roll bland annat i försvaret mot parasiter.
Källa: 1177.se

Att kombinera analyser av granulocyternas egenskaper med välkända biomarkörer i blodet som C-reaktivt protein och kreatinin, visade sig kunna förutsäga viktiga kliniska parametrar som lungfunktion och organsvikt.

– Upptäckten bör tolkas med försiktighet då resultaten baseras på en relativt liten patientgrupp, men vår förhoppning är att dessa kombinerade mätningar ska kunna användas för att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad. Det skulle i så fall kunna leda till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19, säger Magda Lourda.

Studien ger översikt över immunsvaret mot coronavirus

Studien är en del av Karolinska KI/K COVID-19 Immunatlas-projektet, som inleddes i april 2020 för att ge en översikt över immunsvaret vid sars-cov-2-infektion hos sjukhusinlagda patienter med måttlig eller svår covid-19.

Studien finansierades av Nordstjernan AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet, Barncancerfonden, Dr Åke Olssons stiftelse och Karolinska Institutets forskningsstiftelser. En del av datahanteringen och analysen möjliggjordes av resurser från Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).

Vetenskaplig artikel:

High-dimensional profiling reveals phenotypic heterogeneity and disease-specific alterations of granulocytes in COVID-19, (Magda Lourda, Majda Dzidic, Laura Hertwig, Helena Bergsten, Laura M. Palma Medina, Indranil Sinha, Egle Kvedaraite, Puran Chen, Jagadeeswara R. Muvva, Jean-Baptiste Gorin, Martin Cornillet, Johanna Emgård, Kirsten Moll, Marina García, Kimia T. Maleki, Jonas Klingström, Jakob Michaëlsson, Malin Flodström-Tullberg, Susanna Brighenti, Marcus Buggert, Jenny Mjösberg, Karl-Johan Malmberg, Johan K. Sandberg, Jan-Inge Henter, Elin Folkesson, Sara Gredmark-Russ, Anders Sönnerborg, Lars I. Eriksson, Olav Rooyackers, Soo Aleman, Kristoffer Strålin, Hans-Gustaf Ljunggren, Niklas K. Björkström, Mattias Svensson, Andrea Ponzetta, Anna Norrby-Teglund, Benedict J. Chambers, och Karolinska KI/K COVID-19 Study Group). PNAS, online 21 september 2021.

Kontakt:

Magda Lourda, forskare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet, magdalini.lourda@ki.se

Artikel 1 av 176Artiklar i serien Coronaviruset

Inlägget Medfött immunsvar kan förutsäga hur sjuka vi blir i covid-19 dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Svåra trauman mildras av digital KBT

tors, 2021-09-23 15:48

KBT via internet med fokus på trauma kan minska traumasymptom i ett tidigt skede. En kort internet-baserad behandling för personer som nyligen varit med om trauma som våldtäkt, misshandel eller bilolyckor skyddar mot svåra problem som PTSD.

Svåra upplevelser som misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder. För att förebygga att problemen blir värre behövs behandling som är lått att nå. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en stor  utvärdering av internetbaserad traumafokuserad KBT (IKBT-T). Studien visar på goda resultat.

Resultaten visar god effekt genom att minska PTSD-symptom både på kort och lång sikt.

– Det har saknats evidensbaserade insatser för att hjälpa personer som nyligen varit med om trauma, så resultaten kan få stor betydelse inom vårt forskningsfält. Det finns förutfattade meningar om att traumadrabbade som till exempel varit med om sexuellt våld inte skulle kunna gå i internetförmedlad behandling. Våra resultat kan leda till att fler får tillgång till hjälp, återhämtning och förnyad livskvalitet efter svåra upplevelser, säger studiens förstaförfattare Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Hjälp efter svåra upplevelser

Det är känt sedan tidigare att tidsbegränsad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT-T) underlättar återhämtningen efter en traumatisk händelse, och därmed minskar risken för bland annat PTSD. Det behövs ett digitalt alternativ för att göra behandlingen tillgänglig för fler – till exempel när ett helt samhälle upplever naturkatastrofer, våldsbrott och andra trauman.

Forskare vid Karolinska Institutet gjort en mycket omfattande utvärdering av internetbaserad KBT med traumafokus (IKBT-T) för personer som nyligen varit med om trauma. I studien deltog 102 patienter där hälften sökt läkarvård efter exponering för trauma och cirka en tredjedel var sjukskrivna. Drygt två tredjedelar av gruppen uppfyllde kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

PTSD

Trauman som bilolyckor, misshandel eller sexuella övergrepp inverkar på den drabbades psykiska hälsa. Några vanliga symptom är påträngande minnesbilder, humörsvängningar, sömnsvårigheter, förhöjd vaksamhet och att isolera sig från omgivningen. Risken att under sin livstid drabbas av trauma är i genomsnitt 70 procent enligt internationella befolkningsdata.

De allra flesta mår psykiskt bättre inom cirka tre månader efter den akuta händelsen, men hos 5-6 procent av drabbade utvecklas problemen till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är en begränsande psykisk störning som ökar risken för bland annat självmord, drog- och alkoholberoende samt sjukskrivning.

Misshandel, dödsfall, våldtäkt och bilolyckor var de vanligaste orsakerna till deltagarnas trauman, och händelsen låg i genomsnitt drygt en månad tillbaka i tiden. Deltagarna i kontrollgruppen fanns på väntelista för IKBT-T.

– Vi använde väntelista för att kontrollera den naturliga återhämtningen av psykisk nöd efter trauma. Processen med naturlig återhämtning som ses hos majoriteten av de drabbade, inträffar vanligtvis inom de första tre månaderna efter exponering för en traumatisk händelse, säger Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Studien genomfördes mellan oktober 2019 och juni 2020. Under tre veckor fick 51 deltagare internetbaserad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. Kontrollgruppen om 51 deltagare fick IKBT-T efter sju veckor. Deltagarna fördelades slumpmässigt mellan grupperna som också följdes upp efter sex månader.

Deltagarna har screenats med hjälp av självskattningsformulär och inte med diagnostisk intervju för PTSD.

Vetenskaplig artikel

Condensed Internet-delivered prolonged exposure provided soon after trauma: a randomised trial,  Maria Bragesjö, Filip Arnberg, Klara Olofsdotter Lauri, Kristina Aspvall, Josefine Särnholm, Erik Andersson, Psychological Medicine

Kontakt

Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Inlägget Svåra trauman mildras av digital KBT dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Vanligt med plack i kranskärl hos till synes hjärtfriska

ons, 2021-09-22 13:23

Fyra av tio personer i övre medelåldern, utan känd hjärt-kärlsjukdom, har synligt plack i hjärtats kranskärl. Dagens levnadsvanor är en förklaring, menar forskare från Göteborgs universitet.

Det här är första studien som beskriver exakt hur vanlig och svår plackbildningen är hos människor i övre medelåldern utan symtom på hjärtsjukdom.

Metoden som forskarna har använt sig av är analyser med hjälp av bildteknologi, så kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl.

Bilderna visar att 42,1 procent av drygt 25 000 individer, i aktuell åldersgrupp och utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom, hade synligt plack i hjärtats kranskärl, även kallat åderförfettning. I gruppen med synligt plack hade 5,2 procent dessutom en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom. Studien bygger på den nationella befolkningsstudien Scapis, som inkluderar i Sverige slumpvis utvalda personer, i åldern 50-64 år.

– Att så många, till synes friska personer har plack i kranskärlen, visar på allvaret med dagens levnadsvanor och behovet av tidig identifiering av riskindivider, säger Göran Bergström är professor inom hjärt-kärlsjukdom på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ledare för studien.

Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor.

Studien är ett bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt, menar forskarna.

Många riskerar hjärtinfarkt

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden som är medfinansiär till studien.

– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor. Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider och ta fram förebyggande behandlingar för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger hon.

Studien lägger grunden för många nya forskningsprojekt. Siktet är nu inställt på att få fram en beskrivning av sjukdomsgraden hos förändringarna i blodkärlen i den aktuella gruppen. Forskarna vill ta reda på hur inlagringarna ser ut i medelåldern, varför vissa personer har mer och andra mindre plack i kärlen samt hur olika faktorer och specifika levnadsvanor kan kopplas till hjärtinfarkt av visst plack.

Vad gör plack i blodkärlen?

Plack eller åderförfettning är benämningen på de förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol inlagras i kärlväggen. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är plack som brister, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat. Vetenskaplig artikel: Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population Kontakt:

Göran Bergström, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet, goran.bergstrom@hjl.gu.se

Inlägget Vanligt med plack i kranskärl hos till synes hjärtfriska dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Inte sämre hjärt-kärlhälsa med högt intag av mejerifett

ons, 2021-09-22 12:00

Individer med högt intag av fett från mejeriprodukter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag, visar en studie från Uppsala universitet. Forskarna menar dock att resultatet bör tolkas försiktigt då sambandet ännu inte är klarlagt.

Sverige tillhör de länder i världen där man äter mest mejeriprodukter och konsumtionen runt om i världen är på väg upp. I den nya studien som nu publiceras i tidskriften Plos Medicine har forskarna mätt nivåerna av en särskild fettsyra i blodet hos deltagarna. Fettsyror kan beskrivas som fettets ”byggstenar” och den fettsyra som forskarna mätt finns främst i mejeriprodukter och kan därför användas för att mäta konsumtionen av mejerifett.

Blodanalyser ger tillförlitligare information

Många tidigare liknande studier har byggt på individers egen uppskattning av vad de ätit. Men ett sådant underlag kan lätt bli missvisande, eftersom det är svårt att minnas allt man stoppar i sig. Dessutom finns mejeriprodukter med som ingredienser i många olika sorters mat.

– Genom att mäta blodnivåerna av särskilda fettsyror som finns i mejeriprodukter kan vi få mer objektiv information om hur mycket mejerifett en person har ätit, utan att vara beroende av deltagarnas minne eller olika kostdatabasers kvalitet, säger Matti Marklund som forskar om nutrition vid Uppsala universitet, The George Institute for Global Health i Australien och Johns Hopkins University i USA.

Så gjordes studien i Sverige:

4 150 stycken 60-åringar i Sverige fick sitt blod analyserat. De följdes sedan under i genomsnitt 16 år för att se hur många som drabbades av hjärtattack, stroke eller andra allvarliga cirkulationssjukdomar. Forskarna följde också hur många som dog under studiens gång, oavsett orsak.

Efter att ha justerat sina resultat för andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som utbildning, livsstil, matvanor och andra sjukdomar så såg forskarna att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var lägst för dem med höga nivåer av den specifika fettsyran i blodet. Individerna med de högsta nivåerna hade inte heller någon generell ökad risk att dö.

– Vi såg att personerna med de högsta nivåerna av denna särskilda fettsyra faktiskt hade lägst risk för hjärt-kärlsjukdom. Det här sambandet är väldigt intressant men vi behöver fler studier för att bättre förstå hur mejeriprodukter och mejerifetter påverkar vår hälsa, säger Matti Marklund.

Kostråden på väg att förändras

Att magra mejeriprodukter kan rekommenderas som en del i en sund kost finns det vetenskapligt stöd för sedan tidigare, men faran med fetare mejeriprodukter har varit mer oklar. Det är också tidigare visat att strukturen, inte bara fettinnehåll, på livsmedlet påverkar hur olika mejeriprodukter påverkar kolesterolnivåerna. Matti Marklund menar att de nya resultaten sätter ljuset på det osäkra kunskapsläget inom området, vilket också reflekteras i olika kostrekommendationer.

– Medan de flesta kostrekommendationer fortsätter att uppmana konsumenter att välja fettsnåla mejeriprodukter så har andra rört sig i en annan riktning. De lyfter istället fram att vissa typer ska väljas framför andra, till exempel yoghurt hellre än smör. Eller att sötade mejeriprodukter, som är fullpackade med socker, ska undvikas.

Studier i andra länder:

Forskarna kombinerade därefter de svenska resultaten med data från 17 liknande studier från USA, Danmark och Storbritannien. Totalt fanns data från 43 000 personer med i underlaget. Resultaten från Sverige kunde bekräftas även hos dessa populationer. Det här är den mest omfattande studien hittills om konsumtion av mejerifett (uppmätt i blodet) och risken för hjärt-kärlsjukdomar och död.

– Våra resultat ska tolkas försiktigt då de delvis kan ha påverkats av andra faktorer än konsumtion av mejeriprodukter och här behöver vi ännu mer forskning för att förstå dessa samband. I vår studie kan vi dock inte se att mejerifett verkar öka risken för hjärtkärlsjukdomar, säger Matti Marklund.

Typen av mejeriprodukt viktigare än fettinnehållet

Konsumtionen av vissa mejeriprodukter, särskilt fermenterade produkter, har tidigare förknippats med god hjärthälsa, påpekar Kathy Trieu vid The George Institute for Global Health, som lett studien.

– När det gäller mejeriprodukters påverkan på vår hälsa pekar allt fler resultat mot att det är typen av mejeriprodukt som är viktig, snarare än fettinnehållet. Det här har skapat tvivel kring om det finns vinster för hjärt-kärlhälsan med att undvika alla mejerifetter. Utifrån resultaten i vår studie kan vi inte se att det bästa för hjärthälsan är att dra ner på eller undvika mejerifett, säger Kathy Trieu.

Hon påpekar också att det är viktigt att komma ihåg att trots att mejeriprodukter kan vara rika på mättade fetter så är de också rika på många andra näringsämnen och kan vara en del av en hälsosam kost. Dock kan andra sorters fetter, som dem man hittar i fisk och skaldjur, nötter och vegetabiliska oljor ha större hälsofördelar än mejerifetter.

Forskningsstudien var ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Australien.

Vetenskaplig artikel:

Biomarkers of dairy fat intake, incident cardiovascular disease, and all-cause mortality: A cohort study, systematic review, and meta-analysis. (Trieu K, Bhat S, Dai Z, Leander K, Gigante B, Qian F, et al.), Plos Medicine.

Kontakt:

Matti Marklund, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt The George Institute for Global Health och Johns Hopkins University, mmarklund@georgeinstitute.org.au

Ulf Risérus, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, ulf.riserus@pubcare.uu.se

 

Inlägget Inte sämre hjärt-kärlhälsa med högt intag av mejerifett dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Hormoner hämmar signalsubstans bakom migrän

tis, 2021-09-21 17:33

Hur kan det komma sig att många kvinnor får migrän vid mens? Forskarna tror att nivåerna av hormonerna oxytocin och östrogen kan spela in.

Omkring en miljard människor drabbas av migrän i varierande grad. Kvinnor i fertil ålder påverkas i tre gånger så hög grad som män. Sedan länge har vetenskapen antagit att det till stor del beror på kvinnors reproduktionscykel och att hormoner spelar in. Exakt hur är däremot inte klarlagt. Nu publicerar forskare en hypotes om att oxytocin och östrogen fungerar som migränhämmare.

Studien har letts av Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet, som är en av världens främsta migränforskare. Han har tidigare visat hur utsöndring av signalsubstansen CGRP i trigeminusnerven i hjärnan leder till huvudvärk och migrän. Den kunskapen har utgjort grund till utveckling av nya läkemedel för migrän i form av så kallade CGRP-hämmare,  något som idag hjälper många patienter med kronisk migrän.

Oxytocin och östrogen hämmar migränen

Forskarna presenterar nu hypotesen att östrogen och oxytocin håller signalsubstansen CGRP i schack under den största delen av kvinnans menscykel, för att under menstruationen sjunka i nivå. Det vill säga: ”migränbromsen” lossar och släpper fram migränattacker.

Lars Edvinsson berättar att det finns ett ganska fast sjukdomsmönster hos migrändrabbade kvinnor i fertil ålder:

– Migränen sätter i regel in en till två dagar före menstruation. Det är vid denna tidpunkt som hormonerna östrogen och oxytocin sjunker till den lägsta nivån i hormoncykeln och det är den biokemiska signalen som indikerar att kvinnan ska ha menstruation. Frågan är, hur kan man förstå detta hormonfall i förhållande till huvudvärken som inträffar vid just den här tiden?

Hormoner kommer in i hjärnan

CGRP – som signalerar smärta till hjärnan – frigörs i den så kallade trigeminusnerven, som ligger i trigeminusområdet i hjärnan. Denna nerv är en sensorisk nerv som ger impulser till huvud och ansikte – och den skiljer sig på från många andra strukturer i hjärnan.

– Detta kunde vi fastlägga när vi studerade trigeminusnerven noggrant för några år sedan: vi upptäckte att blodkärlen i trigeminalsystemet saknar blod-hjärnbarriären. Denna barriär håller de allra flesta kemiska ämnen borta från hjärnan hos människor och andra däggdjur, vilket garanterar en stabil biokemisk miljö i hjärnan. När ett område inte har barriären betyder det att ämnen från blodomloppet kan passera in i hjärnan här. Därför kan östrogen och oxytocin, som cirkulerar i kvinnans blod, komma in i trigeminalsystemet obehindrat – där nervcellerna via speciella receptorer påverkas av de två hormonerna.

Hoppas på nya behandlingar

Enkelt kan forskarna nya hypotes förklaras enligt följande: Östrogen och oxytocin måste anses fungera som en migränhämmare hos kvinnor i fertil ålder. När östrogen- och oxytocinnivåerna sjunker i samband med den förestående menstruationen kan hormonerna inte hålla den smärtframkallande signalsubstansen CGRP i schack utan migränvärken kommer.

Nu ska Lars Edvinsson och hans kollegor testa hypotesen i bland annat djurförsök och även undersöka vilka eventuella genetiska faktorer som kan ha betydelse.

– Det här är ett mycket komplext område eftersom – som tur är – inte alla kvinnor i fertil ålder får migrän vid menstruation. Vår förhoppning är att vi kan få en så bra vetenskaplig förståelse för detta att det kan ligga till grund för nya behandlingar som kan hjälpa de kvinnor som drabbas av migrän månad efter månad i samband med menstruation, säger Lars Edvinsson.

Vetenskaplig artikel:

Hormonal influences in migraine — interactions of oestrogen, oxytocin and CGRP.

Kontakt:

Lars Edvinsson, professor, Lunds universitet, lars.edvinsson@med.lu.se

Inlägget Hormoner hämmar signalsubstans bakom migrän dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Klena belägg för hur östrogenbehandling påverkar hälsan

tis, 2021-09-21 06:50

Behandling med östrogen under klimakteriet är både bra och dåligt för hälsan, enligt olika studier. Men de vetenskapliga beläggen är klena eller bara "måttligt bra", menar forskarna bakom en granskning.

Studien är en översikt och kritisk analys av tidigare forskning om kvinnors hälsa kopplad till östrogenbehandling under klimakteriet. Forskarna har granskat ett stort antal publicerade studier, både forskningsöversikter och originalstudier av olika slag.

Östrogenbehandling används för att lindra klmakteriebesvär som värmevallningar och nattsvettningar, men granskningen visade att det finns många andra både plus och minus för hälsan, bland forskningsresultaten.

Det gäller bland annat studier som visat att de som får hormonbehandling har lägre risk för benfraktur, diabetes och cancer i matstrupe, mage och tjocktarm, och andra som påvisat högre risk för stroke, blodproppar, sjukdomar i gallblåsan samt bröst- och äggstockscancer.

Komplex balans mellan fördelar och risker

– Hormonbehandling i klimakteriet är en komplex balans mellan hälsofördelar och risker, och den sammantagna bedömning vi gjorde är att kvaliteten på de systematiska genomgångar som finns tillgängliga är måttligt bra till dålig, säger Guo-Qiang Zhang, doktorand på Krefting Research Centre vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskarna påstår inte att tidigare forskningsresultat är felaktiga, men att kvaliteten på forskningen om östrogenbehandling under klimakteriet är låg eller bara ”måttligt bra”.

Enligt granskningen har den kliniska data som stöder att östrogenbehandling i klimakteriet minskar risken för kranskärlssjukdom, brister. Och liknande svagheter fanns i datan som ligger till underlag för forskningsresultat om samband mellan hormonbehandling och generell dödlighet hos kvinnor upp till 60 års ålder, eller tio år efter sista mensen.

Hormonbehandling i klimakteriet – därför gjordes studien
  • År 2050 kommer fler än 1,6 miljarder kvinnor världen över att ha nått klimakteriet eller vara postmenopausala (perioden med oregelbunden mens, innan sista mens infaller), en ökning från 1 miljard år från 2020.
  • Upp till 75 procent av alla kvinnor i klimakteriet påverkas av besvärliga klimakteriebesvär, såsom värmevallningar och nattliga svettningar.
  • Menopausal hormonbehandling (östrogen + gestagen eller enbart av östrogen) är den mest effektiva behandlingen för att lindra klimakteriebesvär, men dess effekter på hälsan är fortfarande osäkra.

Källa: Menopausal hormone therapy and women’s health: An umbrella review

Östrogenbehandling inget lätt beslut

Enligt rådande riktlinjer kan kvinnor erbjudas behandling med östrogen mot klimakteriebesvär, och i förebyggande syfte vid förhöjd risk för benskörhet, så länge risken för hjärt-kärlsjukdom är låg och inget annat talar emot.

– Men hela spektrumet av effekter måste vägas in vid beslut om behandling, tillsammans med kvinnornas egna värderingar och preferenser. Även icke-hormonella behandlingar kan övervägas. De som är kliniskt verksamma bör också utvärdera styrkan i de systematiska granskningarna, säger Guo-Qiang Zhang, som skrivit studien.

Forskarna bakom det aktuella arbetet finns vid ett tiotal lärosäten, däribland amerikanska Stanford University, kinesiska Chongqing Medical University och Göteborgs universitet.

Så gjorde forskarna studien
  • Forskarna sökte underlag till granskningen i 12 medicinska databaser, bland annat i MEDLINE och EMBASE. Sökningen omfattade allt i databasen, från starten fram till 26 november 2017.
  • I underlaget ingår träffar på studier om enbart östrogenbehandling, men också kombinerade behandlingar med östrogen och progesteron för kvinnor i klimakteriet eller förklimakteriet.
  • Studierna är med kvinnor från alla länder och miljöer. Alla slutsatser från tidigare liknande granskningar av hormonbehandlingarna och kvinnors hälsa finns också med.

Läs mer om forskningsmetoden: Menopausal hormone therapy and women’s health: An umbrella review

Vetenskaplig artikel:

Menopausal hormone therapy and women’s health: An umbrella review .

Kontakt:

Guo-Qiang Zhang, doktorand på Krefting Research Centre vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,  guo-qiang.zhang@gu.se

Inlägget Klena belägg för hur östrogenbehandling påverkar hälsan dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Kemikalie gör bröstmjölk mindre näringsrik

mån, 2021-09-20 10:24

PFAS-kemikalier gör bröstmjölken mindre näringsrik. Kemikalierna som finns överallt i vår miljö gör att fettet minskar i bröstmjölken, och det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade.

– Det är nästan omöjligt för människor att undvika farliga kemikalierna. Därför måste vi visa vilka effekter de har och få skadliga kemikalierna förbjudna, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet.

Örebrostudien är först med att visa att de så just PFAS-kemikalierna förändrar bröstmjölkens sammansättning.

– Det är flera saker som händer samtidigt. Bröstmjölken är mindre näringsrik eftersom kemikalierna påverkar lipiderna, fettet. Det är mindre fett i bröstmjölken och dessutom ser vi att det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade, säger Tuulia Hyötyläinen, som genomfört studien tillsammans med Matej Orešič, professor i biomedicin vid Örebro universitet.

PFAS-kemikalier

PFAS-kemikalier är en stor grupp ämnen. De är svåra att bryta ner och tas ofta upp av djur och växter. De har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten och finns i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, matförpackningar, brandskum och skönhetsprodukter.

De är långlivade och många av dem har visat sig ha en negativ effekt på hälsan. EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från Sverige och Tyskland. Men det finns flera tusen PFAS-ämnen i omlopp idag.

Bröstmjölken påverkar inte bara hur barnet växer utan också till exempel hjärnans utveckling, immunsystemet och tarmens bakterieflora.

I den här studien har forskarna analyserat mammornas blod och bröstmjölk och kvinnorna fick besvara frågor om vad de åt under graviditeten. Dessutom har de tagit avföringsprov på barnen.

PFAS påverkar barnens tarm

– Flera tidigare epidemiologiska studier har visat att mammor med en högre nivå av PFAS i blodet ammar under en kortare tid, men man har inte kunnat förklara detta. Å andra sidan har djurstudier visat att PFAS påverkar bröstkörtlarna och potentiellt  gör det svårare att amma.

– Vi tror att samma sak händer hos människor och att det är potentiellt därför  kvinnorna som har höga PFAS-halter inte ammar lika länge, säger Tuulia Hyötyläinen.

Sedan tidigare vet man också att kemikalierna överförs från mamman till barnet – både under graviditeten och med bröstmjölken. Örebroforskarna kunde se att kemikalierna påverkade barnens tarm – de hade en mindre utvecklad bakterieflora.

PFAS lagras i kroppen

– Kvinnor får rådet att undvika viss mat under graviditeten men PFAS-ämnen har de samlat på sig under många år. De lagras i kroppen, säger Matej Orešič.

Även om det är svårt att undvika att få i sig kemikalierna är forskarnas råd att framför allt undvika snabbmat, eftersom det finns kemikalier i förpackningarna.

– Kemikalierna finns i högre grad i fisk skaldjur och kött, eftersom de tas upp i varje led och lagras. De finns även i matförpackningar i mataffären och i frukt och grönt, säger Tuulia Hyötyläinen.

Mammor bör fortsätta amma

Men även om kvinnor inte kan undvika att få i sig kemikalierna ska de fortsätta att amma.

– Självklart ska mammor fortsätta att amma sina barn, om möjligt.  Bröstmjölk är det absolut bästa för det nyfödda barnet, eftersom den är anpassad näringsmässigt till våra unika matsmältningssystem och immunsystem. Vi måste bara arbeta för att de farliga miljögifterna förbjuds och fasa ut dem, säger Tuulia Hyötyläinen.

Örebroforskarna kommer att gå vidare med en större studie med 380 kvinnor och deras barn.

Kontakt:

Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, tuulia.hyotylainen@oru.se
Matej Orešič, professor i biomedicin vid Örebro universitet, matej.oresic@oru.se

Inlägget Kemikalie gör bröstmjölk mindre näringsrik dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ljus påverkar fostret i mammans mage

mån, 2021-09-20 08:50

Det kan finnas ett samband mellan ljus under graviditeten och hur fostrets hjärna utvecklas. Ljusstimulering under graviditeten kan på sikt bli ett sätt att förebygga neurologiska störningar senare livet, tror forskarna.

De här nya rönen av forskare vid Umeå universitet i samarbete med amerikanska forskare kan ge ökad förståelse kring vissa neurologiska sjukdomar senare i livet.

– Upptäckten kan i förlängningen öppna möjligheter att med enkla medel som rätt ljusstimulering under graviditeten minska risken för neurologiska störningar i vuxen ålder, säger Lena Gunhaga, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet.

Forskningen visar att en ljusreceptor med namnet Opsin3, uttrycks i delar av det centrala och perifera nervsystemet redan under den tidiga fosterutvecklingen.

Ljus påverkar fostret

Opsin3-molekylen har ett utbrett men distinkt uttryck som tyder på att den spelar en viktig roll i bildandet av olika nervceller, nervbanor och områden i hjärnan och ryggmärgen. Opsin3-uttrycket kan kopplas till ett flertal motoriska och sensoriska nervbanor som reglerar exempelvis rörelse, smärta, syn och lukt, liksom minne, humör och känslor.

Att ljus skulle kunna påverka celler inne i kroppen, till och med i fostret i mammas mage, kan verka underligt, men det är tidigare visat i såväl beräkningar som experiment att ljus kan passera hud, mjukvävnad och skallben för att aktivera receptorer.

Födelsetid och risk för autism

Upptäckten av  ljusreceptorn Opsin3:s uttrycksmönster tyder på att ljus spelar en viktig roll för utveckling och senare funktion hos hjärnan. Det skulle kunna förklara varför risken för vissa neurologiska eller psykiska sjukdomar varierar beroende på när på året man är född.

Detta hittills oförklarade samband har kunnat ses hos sjukdomar som Parkinson, Alzheimer, MS, bipolär sjukdom, autism, schizofreni och epilepsi. Födelsetiden är dock bara en av flera olika riskfaktorer för de aktuella neurologiska tillstånden.

– Det krävs mer forskning innan man kan gå ut med rekommendationer om specifika ljusbehandlingar av gravida, men det är helt klart ett spännande spår vi är inne på som kan få stor betydelse på sikt, säger Lena Gunhaga.

Ljus och hjärnans utveckling

De nya rönen bygger än så länge på observationer i hjärna och nervsystem hos möss, men funktionen bedöms vara likartad hos människan. Forskarna fortsätter med att mer ingående studera hur Opsin3 påverkar hjärnans utveckling och funktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eNeuro.

Vetenskaplig artikel:

Distinct Opsin 3 (Opn3) expression in the developing nervous system during mammalian embryogenesis.
Wayne Davies, Soufien Sghari, Brian Upton, Christoffer Nord, Max Hahn, Ulf Ahlgren, Richard Lang, Lena Gunhaga.eNeuro

Kontakt:

Lena Gunhaga, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet, lena.gunhaga@umu.se

Inlägget Ljus påverkar fostret i mammans mage dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Därför är svampar så giftiga

fre, 2021-09-17 17:31

Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar svamp till kemisk krigsföring.

Svampar är några av de dödligaste organismer som finns för oss människor. Men vi är inte fienden i svamparnas värld, vår ämnesomsättning råkar bara likna småkrypens, som svampen skyddar sig emot.

Under mossan kryllar det av liv som vi sällan ser. Svamparnas mycel och nedbrytarbakterier ska samsas om utrymmet med småkryp, som hoppstjärtar, rundmaskar (nematoder) och fluglarver.

Svampar står nakna inför myllret

I den ständiga kampen om utrymme och näring har de allihopa utvecklat olika metoder att försvara sig eller angripa andra.

Men att som svamparna, ta till kraftiga nervgifter mot pyttesmå hoppstjärtar och rundmaskar kan ändå tyckas vara höjden av överdrift. Behövs det verkligen?

– Ja. Djur har skinn, päls och taggar, växter har bark och annan kutikula, skyddsskikt. Men svampar växer nakna, i tusendels millimeter tunna hyftrådar under marken. Vad de har är en kemisk fabrik för att hålla insekter och andra djur borta. Doften kan avskräcka, och om någon tuggar på svampen omvandlas vissa ämnen och blir osmakliga, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Statens lantbruksuniversitet, SLU.

Medan en del ämnen förgiftar och förlamar hoppstjärtar eller nematoder sätter svamparna in andra ämnen mot bakterier, vilket vi människor dragit nytta av i till exempel penicillin. Men ämnen som aflatoxiner, som utvecklas av mögelsvampar, kan vara mycket giftiga för människan. Det finns en stor spännvidd i hur svampgifter påverkar oss.

Den som ätit vit flugsvamp måste få behandling snabbt.

De fem giftigaste svamparna i Sverige

  1. Vit flugsvamp, Amanita virosa 
    Innehåller giftet amatoxin, som förstör tarm och lever. Måste behandlas omedelbart när symptom uppträder, vanligen inom 12-24 timmar. Snabb sjukhusvård kan bromsa förloppet, men ändå leda till döden.
  2. Lömsk flugsvamp, Amanita phalloides
    Innehåller också amatoxin.
  3. Gifthätting, Galerina marginata
    Innehåller också amatoxin. Inga svenska förgiftningsfall är kända.
  4. Toppig giftspindling, Cortinarius rubellus
    Innehåller giftet orellanin, som skadar njurarna svårt. Växer ibland på samma ställen som trattkantarell.
  5. Orangebrun giftspindling, Cortinarius orellanus
    Innehåller också orrelanin.

Källa: Giftinformationscentralen Försvarar sig med kemisk krigsföring

Utöver att skydda sig mot angripare använder svamparna sina kemikalier till att försvara eller utvidga sina territorier. De kan riktas mot andra arter eller mot andra individer av samma art.

Att svampar är individer och har en ”genetisk integritet” började man inse först på 1970-talet, enligt Anders Dahlberg, som på 1990-talet forskade i bland annat hur stora svampindivider kan bli.

Tittar vi ned under mossan igen och studerar enbart svamparnas mycel skulle vi se ett gigantiskt lapptäcke, om varje art fick sin egen färg. Ett fåtal vanliga svampar skulle breda ut sig i flera kvadratmeter stora lappar, medan ett stort antal andra skulle få små fläckar här och där.

Svamparnas hyfer bygger upp mycel, stora nätverk under markytan.

Hyfer bildar nätverk under marken

Hyfer är långa hypertunna trådar av långsmala celler i enkelrad. De bygger upp en svamp och bildar stora nät, mycel, under marken. Hyfers jobb är att ta upp näring och hjälpa till med förökning. Vissa växer in i växters levande rötter och lever i symbios (samarbetar) med den andre växten i något som kallas mykorrhiza. Forskare har upptäckt att svampar har olika personligheter, och att hyfer beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter – i jakt på föda. Källa: Fungal foraging behaviour and hyphal space exploration in micro-structured Soil Chips.The ISME Journal. 

Mycelet fyller hålrum och gångar i olika storlekar som de själva eller småkryp har skapat. Samspelet är ytterst komplext, och enormt i sin utbredning. På liknande sätt ser det ut ovan jord, i till exempel gamla fallna träd, så kallade lågor.

Anders Dahlberg har till exempel kartlagt svamplivet i 40 granlågor på olika platser och funnit nästan 2 000 olika arter.

Hyfer beväpnade med kristaller

Mykorrhizasvampar, som växer i symbios med träd och hjälper deras rötter att ta upp olika näringsämnen ur marken, kan bli mycket stora. Hur stora de blir beror på en mängd faktorer, som temperatur och fuktighet. Det har försök i bland annat Lund visat.

Många mykorrhizasvampar har också små små kristaller på sina hyfer – myceltrådar.

– De bildas för att svampen har en förmåga att lösa upp mineraler genom att bilda till exempel oxalsyra. Kristallerna som bildas kan också fungera som växters taggar, säger Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap vid Lunds universitet.

Mykorrhizasvamparnas mycel bildar grövre strängar som fäster svampen vid trädens rötter. Om strängarna kapas kan svampen dö, och hos många arter är de därför extra skyddade med kristaller.

Svampgift kan döda en människa

– Svampar är mycket framgångsrika i underjorden. Att de enklare nedbrytarsvamparna evolverat till mykorrhiza betyder att de har utvecklat en massa försvar och blivit ganska bra på det, säger Håkan Wallander.

Några av kemikalierna i svamparnas försvarsarsenal tillhör de giftigaste ämnen vi människor kan få i oss. Detta för att vår ämnesomsättning råkar likna den hos de småkryp som svampen skyddar sig emot.

Lömsk flugsvamp kallas för världens giftigaste svamp.

De allra farligaste svampgifterna är amatoxiner, som finns i bland annat vit och lömsk flugsvamp. Det är ytterst starka cellgifter, som stänger av cellernas syntes av mRNA – en del av arvsmassan som styr produktionen av proteiner. Då börjar cellfunktionen i oss att haverera, vilket märks olika snabbt i olika organ, berättar Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.

Lömsk flugsvamp kan få levern att falla sönder

Känsliga läsare varnas för följande scenario:

– Äter du vit eller lömsk flugsvamp får du en hög koncentration gift i tarmen. Inom 12 till 24 timmar får du vattentunna diarréer. Nästa steg är levern, där giftet i stor utsträckning stannar kvar när levern förgäves försöker neutralisera det. Efter två–tre dagar börjar den falla sönder.

Har du ätit riktigt mycket flugsvamp kan inte levern skydda resten av kroppen. Giftet svämmar ut i blodet, skadar samtliga organ och du dör i multiorgansvikt, förklarar han.

Amatoxin finns även i gifthätting, en av våra fem farligaste giftsvampar. Mellan 5 och 10 fall av förgiftning av ämnet bekräftas varje år av Giftinformationscentralen. Levern tar skada, men oftast inte så allvarligt att den behöver transplanteras.

Gifthätting innehåller samma gift som finns i vit och lömsk flugsvamp. Bild: Alan Rockefeller, CC BY-SA 4.0

De senaste 20–30 åren har det utförts ett par transplantationer per decennium på människor som ätit vit eller lömsk flugsvamp i Sverige. Det senaste dödsfallet av amatoxin inträffade 2010. Den som fått i sig giftet kan få vård på alla sjukhus i landet, men vid svår leverskada flyttas patienten alltså till en transplantationsenhet.

Det är viktigt att snabbt få i gång urinproduktionen, eftersom diaréerna gör att patienten blir undervätskad och njurarna inte kan utsöndra giftet.

Aktivt kol binder svampars gift

– Giftet går i ett kretslopp via gallan som utsöndras i tarmen och tas upp till levern igen. Med aktivt kol kan giftet bindas, bli kvar i tarmen och utsöndras med avföringen. Det finns också mediciner som skyddar levern och ett motgift som hindrar levern från att ta upp giftet, säger Erik Lindeman.

Ett annat riktigt farligt svampgift är orellanin. Det finns i toppig giftspindling som oerfarna plockare kan förväxla med trattkantarell eller av misstag få med i korgen eftersom de växer i samma miljö. Till skillnad från amatoxin angriper orellanin enbart njurarna, som tar mycket svår skada.

Toppig giftspindling växer i samma miljöer som trattkantarell.

Det märks dock inget förrän tidigast efter tre dagar, då man kan blir illamående och få influensaliknande symptom. Man får ont i flankerna och producerar allt mindre urin.

– Skadan på njurarna är ofta irreversibel, du måste genomgå dialys resten av livet eller transplantera njurarna, säger Erik Lindeman.

Skivling innehåller små mängder arsenik

Vid sidan av de akut giftiga svamparna finns sådana som skadar på längre sikt, som den cancerogena stenmurklan eller ametistskivling, vilken innehåller små mängder arsenik.

Stenmurklan som har omvärderats från läckerhet till giftig innehåller ämnet gyromitrin. Det kan också orsaka akut förgiftning, i svåra fall med neurologiska symptom som huvudvärk och epileptiska kramper. Det har orsakat dödsfall.

En annan art som tidigare betraktats som ätlig är riddarmusseron. Men efter fall i bland annat Frankrike där ett dussintal personer insjuknade och tre av dem avled hissas nu varningsflagg för arten. Giftet har en muskelupplösande effekt. Dock hade personerna ätit stora mängder av svampen i flera dagar. Hur farlig den är vid måttligt intag har inte studerats vetenskapligt.

Champinjoner kan orsaka cancer

Även helt vanliga champinjoner som köps i butik kan orsaka cancer vid för stort intag under längre tid. De innehåller ämnet agaritin, som vid försök på möss visat sig orsaka cancer. Även om mycket försvinner vid upphettning rekommenderar Livsmedelsverket att inte äta mer än ett hekto per månad. Och avråder helt från att äta svamparna råa. Konserverade champinjoner innehåller lägre halter agaritin.

Arterna snöbollschampinjon och kungschampinjon, plockade i naturen, kan innehålla förhöjda halter av kadmium, som även finns i andra livsmedel, till exempel banan. Tungmetallen samlas i njurarna, som kan ta skada vid för stor konsumtion. Och bör ätas högst ett par gånger per år, enligt en sammanställning av svampars hälsoeffekter från Nordiska ministerrådet.

En annan kategori är de så kallade psykedeliska svamparna, som toppslätskivling. De plockas för sina hallucinogena effekter och används som drog. Men de är också cancerogena och bör undvikas helt och hållet.

Däremot finns det forskning som tyder på att ämnet psilocybin i toppslätskivlingen kan vara en kandidat för behandling av depressioner och posttraumatiskt stressyndrom.

Läs mer: Magiska svampar på recept

Röd flugsvamp skadar inte cellerna

Andra giftsvampar tillhör kategorier som nervpåverkande eller mag- och tarmretande. De orsakar inte permanenta skador, utan illamående i olika grad som går över när svampen är ur kroppen. Exempelvis är röd flugsvamp nervpåverkande, och skadar inte cellerna som vit och lömsk flugsvamp.

Men den vanligaste orsaken till ”svampförgiftning” är att man plockat dåliga svampar av vanliga ätbara arter, eller förvarat dem instängda, för varmt eller för länge före tillagning.

Ytterligare ett skäl är att svampen inte tillagats tillräckligt väl, förklarar Michael Krikorev, mykolog vid SLU i Uppsala, och en landet främsta experter på storsvampar. Han är bland annat Giftinformationscentralens jourhavande svampexpert.

Plocka inte! Orangebrun giftspindling är en av våra fem giftigaste svampar.

Hantera svampen rätt:
  • Plocka bara svampar du är helt säker på.
  • Använd bara svampar som är fräscha. Kassera om den börjar lukta illa, eller känns sladdrig eller slemmig.
  • Hantera svamp som all färsk mat så den inte blir dålig. Plocka i korg i stället för plastpåse. Rensa och koka in så snart möjligt.
  • Tillaga alltid svamp väl, hetta upp den i minst 20 minuter.
  • Svampar bör inte ätas för mycket och för ofta. Hur mycket varierar mellan arter. Livsmedelsverkets riktlinje för champinjoner är högst 100 gram/månad.
  • Se inte svamp som mat, utan en krydda.

Källa: Giftinformationscentralen, Michael Krikorev m fl.

– All svamp är mer eller mindre hårdsmält. De innehåller bland annat kitin, som ger stadga åt både mycel och fruktkroppar. Det är samma ämne som bygger insekters och skaldjurs skal. Det kan inte kroppen bryta ned, utan det går rakt igenom.

Ännu en orsak till illamående kan vara oro för att man ätit en giftig svamp. Det är en inte alls ovanlig anledning till att människor hör av sig, enligt Giftinformationscentralen.

Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se

Inlägget Därför är svampar så giftiga dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Även låga halter luftföroreningar skadliga för hälsan

fre, 2021-09-17 15:33

Den som utsätts för luftföreningar under lång tid kan ha ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlssjukdomar. Det gäller även när halterna av föroreningar ligger under gränsvärdena.

– Våra resultat visar att de nuvarande riktlinjerna för luftkvalitet inte ger tillräckligt skydd, säger Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Det forskarna undersökte var om det finns ett samband mellan stroke eller akut kranskärlssjukdom och långvarig exponering för små partiklar i luften, kvävedioxid, sotpartiklar och ozon.

Mer luftföroreningar – fler sjukdomar

Det man fann var att en ökning av små partiklar i luften vid bostaden ledde till en ökning i risken att drabbas av stroke. Även kvävedioxid och sotpartiklar kunde kopplas till ökad risk för stroke. Kvävedioxid var också kopplat till ökad risk för kranskärlssjukdom.

Ingen säker nedre gräns

Forskarna kunde inte hitta någon säker gräns för när luftföroreningar är ofarliga för hjärt-kärlhälsan. Även när man tittade enbart på de deltagare som utsattes för halter som är lägre än WHO:s och EU:s gränsvärden kunde man se negativa effekter av små partiklar och kvävedioxid.

– Detta är oroväckande och har stor betydelse för hur aggressivt vi bör eftersträva god luftkvalitet för att förebygga vanliga och allvarliga sjukdomar, säger Petter Ljungman.

Studien kan dock inte fastställa några orsakssamband (det vill säga det är inte säkert att det är luftföroreningarna som var orsaken till att fler människor drabbades av stroke och hjärt-kärlsjukdom, redaktionens kommentar).

Studien är ett stort europeiskt samarbete och omfattar drygt 137 000 deltagare från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland som följdes under i genomsnitt 17 år.

WHO kommer inom kort att presentera nya riktlinjer för luftkvalitet.

Vetenskaplig artikel:

Long-term exposure to low-level ambient air pollution and incidence of stroke and coronary heart disease: a pooled analysis of six European cohorts within the ELAPSE project.

Kontakt:

Petter Ljungman, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, petter.ljungman@ki.se

Inlägget Även låga halter luftföroreningar skadliga för hälsan dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ungdomar klarar pandemins restriktioner oväntat bra

tors, 2021-09-16 05:00

Ungdomar har klarat pandemins restriktioner bättre än förväntat. En förklaring kan vara vanan vid kontakter på sociala medier. En tredjedel av ungdomarna har dessutom blivit mer fysiskt aktiva.

I en ny internationell studie har över 5 000 ungdomar i fem länder tillfrågats hur de har klarat av restriktionerna under covid-19. Svaren överraskar forskarna:

– Resultatet visar att farhågorna och varningarna om de allvarliga negativa konsekvenserna för psykisk hälsa, riskbeteenden och utsatthet på grund av de strikta covid-19-restriktionerna inte fanns hos majoriteten av ungdomarna, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, på Högskolan Väst och ansvarig för studien.

Studien bygger på data som samlades in hösten 2020 med syfte att mäta långvariga covid-19-restriktioners påverkan på ungdomars mående och psykosociala funktion. Ungdomarna som svarat på en enkät är mellan 15–19 år och finns förutom i Sverige också i USA, Vietnam, Serbien och Marocko. Enkäten var omfattande och alla data håller nu på att analyseras utifrån olika perspektiv. En första vetenskaplig publikation är gjord som visar den globala bilden och forskarna kan se några utmärkande resultat.

Vana att umgås via sociala medier

– Det är ju den så kallade Generation Z som vi undersökt. De har vuxit upp med sociala medier i sin vardag och är vana att umgås via dem. På så sätt är de rustade för att klara denna anpassning till fysisk isolering och kände sig kanske därför inte lika socialt isolerade som förväntat. Det kan vara en tänkbar förklaring till resultatet, säger Nóra Kerekes.

Resultatet visar att en betydande andel av ungdomarna rapporterade att de lagt mindre tid på skolarbetet, att vistas utomhus och att träffa vänner (”in real life”) men samtidigt ökad tid för att göra saker som de inte hade tid med innan, och mer tid på att använda sociala medier för att hålla kontakten. Ett oväntat resultat var att en tredjedel av ungdomarna ökade mängden fysisk aktivitet och kände att de hade mer kontroll över sitt liv under pandemin.

Ungdomarna använde mindre alkohol men mer läkemedel

Majoriteten av ungdomarna ändrade inte sitt riskbeteende och rapporterade inte förvärrad psykisk hälsa eller ökad utsatthet för mobbing. Dock fanns skillnader mellan könen.

– Vi fann en starkare negativ inverkan av pandemin hos de kvinnliga ungdomarna. Det stämmer väl överens med tidigare studier som visar att unga kvinnor har högre nivå av psykiskt lidande och psykisk ohälsa än jämnåriga män, säger Nóra Kerekes.

Medan alkoholanvändning visade en minskad tendens under restriktionerna, visade användningen av receptbelagda läkemedel en något mer alarmerande tendens. Mer än 60 procent av ungdomarna som rapporterade en förändring av användning av receptbelagda läkemedel rapporterade en ökad användning. Detta är något som Nóra Kerekes vill rikta uppmärksamhet mot:

– Verksamheter såsom skola, vård och sociala instanser ska vara förberedda på att det finns ungdomar som drabbats hårt av den här krisen på ett negativt sätt, även om majoriteten inte har gjort det. Hos dessa finns ökade riskbeteenden, försämrad psykisk hälsa såsom sömnproblem, förstärkt stress, ångest och depression och även ökad utsatthet för mobbning.

Svenskar minst påverkade av pandemin

Vid en jämförelse mellan länderna i studien är resultatet inte heller helt som förväntat. Tidigare forskning visar att ungdomar i mindre utvecklade länder påverkats mer negativt. Men resultatet i den här studien visar delvis något annat.

– Jämför man resultaten mellan de deltagande länderna ser man att de svenska ungdomarna rapporterade den minsta pandemipåverkan på sina liv. Som förväntat rapporteras starkare påverkan på ungdomars liv från Vietnam, Serbien och Marocko medan ungdomar i USA oväntat nog påverkats allra mest negativt, säger Nóra Kerekes.

Hon fortsätter:

– Det kan naturligtvis vara många orsaker till detta och vi ska vara extremt försiktiga med att generalisera detta resultat då det var låg svarsfrekvens från USA. Redan faktumet att det var svårast att rekrytera gymnasieelever till studien i USA, visar att ungdomar där är starkt påverkade av pandemins restriktioner och händelser.

Sammantaget vill Nóra Kerekes ändå framhålla de starka positiva fynden.

– Jag vill ge stort beröm till skolorna och ungdomarnas föräldrar som aktivt och betydelsefullt bidragit till att skapa förutsättningar för att gymnasieungdomarna skulle klara av den här krisen så bra.

Länk till det internationella projektet Mental and Somatic Health without borders

Vetenskaplig artikel: Changes in Adolescents’ Psychosocial Functioning and Well-Being as a Consequence of Long-Term COVID-19 Restrictions Kontakt:

Nóra Kerekes, Professor i medicinsk vetenskap, Högskolan Väst, nora.kerekes@hv.se
Andra medverkande från Högskolan Väst:
Britt Hedman Ahlström, professor i vårdvetenskap, britt.hedman.ahlstrom@hv.se
Maria Erlandsson, adjunkt, psykiatrisk vård, maria.erlandsson@hv.se

Artikel 2 av 176Artiklar i serien Coronaviruset

Inlägget Ungdomar klarar pandemins restriktioner oväntat bra dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Nya fynd om B-celler kan ge bättre vacciner

ons, 2021-09-15 15:10

Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning visar hur b-cellerna (som tillverkar antikroppar mot virus och andra inkräktare) bär sig åt för att åstadkomma denna balans. Kunskap som kan komma till nytta också vid finjustering av vacciner.

Studien från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter (B-celler), de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika ”cellöden” för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot.

Ett effektivt immunsvar vid infektioner och vaccinering kräver antikroppar, som produceras av specialiserade B-celler i immunförsvaret kallade effektor-B-celler.

Effektor-B-cellerna producerar stora mängder antikroppar som bekämpar det akuta hotet, medan minnes-B-celler skyddar oss mot framtida hot genom att snabbt generera nya effektor-B-celler som producerar antikroppar om inkräktaren återkommer.

Hittills har vår förståelse för hur immunförsvaret styr balansen mellan effektor- och minnes-B-celler varit begränsad.

Tidig våg av minnesceller

I den nya studien har forskare vid Karolinska Institutet studerat bildandet av B-celler snart efter infektion och vaccination i djurmodeller. De fann att B-cellerna tidigt fattar beslut om vilken celltyp de ska bilda och att detta får konsekvenser för balansen mellan det akuta svaret och minnessvaret.

– Vi visar att det finns en omfattande, tidig våg av minnesceller som verkar vara ett ”standardöde” för många aktiverade B-celler. Dessa tidiga minnesceller verkar ha lika lång livslängd som den traditionella våg av minnesceller som bildas senare.

– De tidiga minnescellerna fungerar som en reserv och kan snabbt återaktiveras och ombildas till effektor-B-celler om hotet ökar. På så sätt kan våra kroppar anpassa antikroppssvaret till hotnivån, säger Taras Kreslavsky, forskarassistent vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Design av nya vacciner

Forskargruppen visar också att det tidiga minnessvaret är evolutionärt bevarat, vilket öppnar för möjligheten att påverka B-cellssvaret hos människor genom vaccination.

– Vi tror att det skulle kunna vara möjligt att designa vacciner som manipulerar vilken typ av B-celler som bildas och på så vis gör kroppens försvar mer effektivt, säger studiens försteförfattare, Vassilis Glaros, doktorand i Taras Kreslavskys forskargrupp.

Forskarna planerar nu att fortsätta studera hur det tidiga B-cellssvaret kan moduleras och konsekvenserna av att påverka balansen mellan effektor- och minnes-B-celler.

Avgörande för försvaret mot föränderliga smittämnen

– Minnes-B-cellerna är avgörande för kroppens försvar mot föränderliga smittämnen, till exempel sars-cov-2-virusvarianter som orsakar covid-19. Våra minnes-B-celler är troligen bättre rustade för att anpassa sig och parera de nya varianterna än våra effektor-B-celler. Därför är det viktigt att vacciner framkallar ett brett minnessvar, säger medförfattaren Sebastian Ols, doktorand i Karin Lorés forskargrupp vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

B-celler – immunförsvarets nyckelspelare

De vita blodkroppar som kallas B-celler, eller B-lymfocyter, är en av de viktigaste delarna av vårt immunförsvar. B-cellerna producerar antikroppar som gör att kroppen kan känna igen och bekämpa farliga inkräktare, som bakterier och virus.
Källa: Karolinska Institutet Vetenskaplig artikel:

Limited access to antigen drives generation of early B cell memory while restraining the plasmablast response (Vassilis Glaros, René Rauschmeier, Artem V. Artemov, Annika Reinhardt, Sebastian Ols, Aikaterini Emmanouilidi, Charlotte Gustafsson, Yuanyuan You, Claudio Mirabello, Åsa K. Björklund, Laurent Perez, Neil P. King, Robert Månsson, Davide Angeletti, Karin Loré, Igor Adameyko, Meinrad Busslinger, och Taras Kreslavsky) Immunity .

Inlägget Nya fynd om B-celler kan ge bättre vacciner dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Det behövs mer fett till maten

ons, 2021-09-15 08:29

I många delar av världen skulle människor behöva äta mer fett. Men hur kan vi öka fettproduktionen utan att det får en negativ påverkan på klimatet? Svaret kan vara oljeproducerande mikroorganismer.

Att människor skulle behöva äta mer fett kan låta motsägelsefullt. Men i många tätbefolkade delar av världen är det vanligt med för lite fett i kosten.  Fett är nödvändigt för en god hälsa, men stora delar av det fett vi äter kommer från animaliska livsmedel, som har stor miljöpåverkan.

Forskare från SLU och KI redovisar nu den första studie där globala fettkonsumtionsmönster har granskats ur hållbarhets- och hälsoperspektiv. Ett viktigt syfte var att undersöka om vi kommer att behöva öka fettproduktionen i världen, och vilken strategi som i så fall är bäst.

Många äter för lite fett

Studien visar att fettkonsumtionen ligger under den rekommenderade nivån i många stora tätbefolkade regioner i världen. Det har en negativ inverkan på befolkningens näringsstatus, och bidrar till en otillräcklig kaloriförsörjning och näringsbrist när det gäller fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror. Å andra sidan konsumerar vissa regioner mer fett än dagens globala rekommendationer förespråkar, även om det är oklart om detta innebär några negativa hälsoeffekter.

– Fett har flera viktiga funktioner i människokroppen, till exempel som strukturella enheter i membran, som energiförråd och som föregångare till metaboliska föreningar som är involverade i immunsvar. Det finns mycket vi ännu inte vet om hälsoeffekter av olika typer av fett och det finns ett brådskande behov av att detta klargörs. Många nya studier verkar bekräfta hypotesen att inte alla mättade fetter har samma effekt på hälsan, säger Federica Laguzzi, forskare på KI och medförfattare till studien.

Minst 45 miljoner ton fett behövs

Enligt forskarnas beräkningar behövs det ytterligare 45 miljoner ton fett för att regioner med underskott på fett ska kunna nå upp till den rekommenderade mängden fett i kosten. När världens befolkning ökar kommer det att behövas ännu mer fett (cirka 110 miljoner ton år 2050) och ytterligare ännu mer ifall man strävar efter att uppnå den fettkonsumtion som förespråkas i till exempel de nya nordiska näringsrekommendationerna eller i EAT-Lancet-rapporten.

Fler sätt att få mer fett

Det finns flera alternativ för att öka tillgången på fett, men alla sätt är inte lika önskvärda. Att till exempel öka produktionen av fläsk och mejerivaror – som är de två största fettkällorna globalt – skulle ge hög miljöpåverkan. Däremot kan man öka människors konsumtionen av ister och talg, eftersom mycket av det som produceras idag används till annat än livsmedel, eller rent av slängs, trots att det är fetter som kan ha vissa hälsofördelar jämfört med till exempel smör.

Växtfetter också problematiska

Att öka produktionen av växtbaserade fetter innebär också utmaningar. Produktionen av soja- och palmolja har till exempel historiskt sett inneburit att skog avverkats.

– Ett starkt skydd av den återstående regnskogen är av största vikt, säger Bojana Bajzelj, som är postdoktor vid SLU och artikelns huvudförfattare. Därefter kan palmoljeproduktionen ökas genom högre avkastning i befintliga plantager. Där finns det fortfarande mycket potential.

Raps drabbas lätt av skador

I tempererade klimat verkar rapsolja vara den starkaste kandidaten för tillförsel av hälsosamt fett. Raps bör dock inte odlas oftare än vart femte till sjunde år i en växtföljd för att motverka angrepp av sjukdomar och skadedjur, vilket begränsar mängden rapsolja som kan produceras.

Det som kan ge störst bidrag till en ökad tillgång på kostfett är enligt forskarna att ta tillvara de stora mängder ätliga oljor som idag används till annat än livsmedel.

– Tyvärr är det svårt att ens uppskatta hur mycket av dessa oljor som används till annat än livsmedel, säger Elin Röös, som är universitetslektor vid SLU. Vi hittade stora variationer i den statistik som finns. Enligt USA:s jordbruksdepartement handlar det om 50 miljoner ton, medan det enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation rör sig om 90 miljoner ton. Detta belyser hur lite detta ämne har uppmärksammats hittills.

Olja från mikroorganismer

I artikeln tar forskarna även upp mikrobiella oljor som en intressant framtida fettkälla. Vissa mikroorganismer kan nämligen ackumulera stora mängder olja – upp till 70 procent av biomassan – och de har en fettsyrasammansättning som liknar den hos växtoljor.

– Omvandling av restprodukter som halm, flis och sågspån till värdefull olja med hjälp av fettinlagrande jästsvampar testas till exempel vid SLU, säger Elin Röös. Produktionskostnaden och konsumentacceptansen kommer dock att ha stor betydelse för de mikrobiella oljornas framtid.

Vetenskaplig artikel:

The role of fats in the transition to sustainable diets. Lancet Planet Health.

Kontakt:

Bojana Bajzelj, postdoktor, Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, bojana.bajzelj@slu.se, Elin Röös, universitetslektor, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, elin.roos@slu.se 

Inlägget Det behövs mer fett till maten dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Naturliga dofter påverkar din hälsa

ons, 2021-09-15 07:00

Doftande växter som pelargon, lavendel och barrträd kan ha positiv inverkan på din hälsa, visar en studie som undersökt hur naturliga dofter påverkar människor med stressrelaterad sjukdom.

Under studien i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård kartlades hur naturliga dofter framkallar associationer, känslor och fysiska reaktioner hos den som drabbats av stressrelaterad sjukdom.

– Det visade sig att doften av växter, särskilt olika sorter av citrusdoftande pelargon, kan stödja mental återhämtning och bidra till en upplevelse av inre ro, säger Anna María Pálsdóttir, docent och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle på SLU.

Doktor Westerlunds hälsoblomma är ett bra exempel – varje gång din hand stryker över pelargonens bladverk uppstår den där välkända, citrusaktiga doften som så många känner igen och associerar med barndom och trygghet. En doft som också skapade en känsla av lugn och ro hos deltagarna i studien som alla var på rehabilitering för stressrelaterad sjukdom.

Studien pågick under fem år och hade sammanlagt 59 deltagare som i 12-veckorsperioder deltog i naturbaserad rehabilitering i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård. I studien beskriver deltagarna hur de upplever trädgårdens dofter. Och hur de uppfattade och interagerade med trädgårdens doftlandskap. Alla deltagare behandlades för stressrelaterad mental ohälsa. Den gjordes i samverkan med forskare från Högskolan Kristianstad. Dofter framkallar reaktioner

Deltagarna beskrev bland annat hur naturliga dofter från örter, frukt, blommor, barrträd och torrt gräs hade en lugnande inverkan, ökade välbefinnandet och ökade känslan av närvaro. Reaktioner som alla bidrar till att reducera stress.

Resultaten tydliggjorde på vilket sätt naturens dofter framkallade associationer, känslor och fysiska reaktioner hos människor och ger exempel på hur naturdofter fungerar som en katalysator för sensorisk medvetenhet och minnen.

Vad är sensorisk medvetenhet?

Den sensoriska medvetenheten är ett sinnestillstånd som utmärks av att uppmärksamheten inriktas på spänningstillstånd i kroppen, speciellt i muskelpartier. Det engelska uttrycket ”sensory awareness” används också. Effekt på stressreducering

Forskning har tidigare visat att naturliga element, särskilt naturliga dofter, kan ha en djupgående effekt på stressreducering. Studien på Alnarp har nu ökat förståelsen för hur upplevelsen av växtdofter, i den här studien särskilt pelargon, kan underlätta stressreducering och stödja mental återhämtning.

Resultaten är intressanta för aktörer som utvecklar naturbaserad terapi men även för trädgårdsföretagare som producerar olika sorters växter i växthus och på friland, menar forskarna.

– Växter med dofter är ett intressant segment inom trädgårdssektorn och vi hoppas att våra resultat kan bidra till ett ökat intresse för hur växters dofter kan påverka människor, även i hemmiljön, säger Sara Spendrup, forskare och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle på SLU och delaktig i studien om dofter inverkan på människors välbefinnande.

Samband mellan doftämnen och hälsa

Resultaten av studien har gett upphov till vidare forskning och i en ny studie ska doftämne och hur de uppfattas av människan undersökas ytterligare.

– Då kommer vi att specifikt arbeta med Doktor Westerlunds hälsoblomma, en nyttoväxt som är ständigt aktuell. Det ska bli väldigt intressant att fördjupa sig i dofternas betydelse för hälsa och välmående, säger Anna María Pálsdóttir.

Studien i SLU Alnarps rehabiliteringsträdgård gjordes i samverkan med professor Karin Wendin och professor Lennart Mårtensson, båda från Högskolan Kristianstad.

Rosengeranium eller Doktor Westerlunds hälsoblomma

Dr Ernst Westerlund föddes 1839 och arbetade som läkare i Enköping 1868 – 1924. Det sägs att han använde sig av nya och ovanliga metoder för att få patienterna att tillfriskna, till exempel rekommenderade han patienterna att ha en rosengeranium i rummet för att rena luften och göra den friskare.
Källa: Programmet för odlad mångfald, POM Kontakt:

Anna María Pálsdóttir, docent och universitetslektor, institutionen för människa och samhälle, SLU, anna.maria.palsdottir@slu.se
Sara Spendrup, forskare och universitetslektor, institutionen för människa och samhälle, SLU, sara.spendrup@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Smellscape–Experiences of Plant Scents in a Nature-Based Intervention, Frontiers in Psychology.

Inlägget Naturliga dofter påverkar din hälsa dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Gen bakom fettlever hittad med gensax

tis, 2021-09-14 15:40

Forskare har hittat den gen som troligen är inblandad i bildandet av fettlever. Var fjärde människa drabbas av fettlever och idag saknas läkemedel mot sjukdomen.

En särskild gen är inblandad i bildandet av folksjukdomen fettlever. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Upptäckten blev möjlig tack vare den så kallade gensaxen, som belönades med Nobelpriset i kemi, och öppnar för forskning om framtida behandlingar.

Så fungerar gensaxen

Med gensaxen CRISPR/Cas9 kan man hitta gener, och ta bort eller lägga till delar i levande organismers DNA. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för sin upptäckt.

Källa: Umeå universitet

– Upptäckterna ger spännande nya möjligheter att bättre förstå fettmetabolismen och även att förstå en speciell gens roll i uppkomsten av cancer, säger Carl Herdenberg, doktorand vid Umeå universitet.

Våra gener påverkar

Omvandlingen till fett i kroppens celler styrs till stor del av gener. Den grupp av gener det här är fråga om heter LRIG. Dess betydelse för att reglera fett i kroppen sträcker sig långt tillbaka genom evolutionen. Redan den urgamla masken Caenorhabditis elegans, som forskarna studerat, använder LRIG för att lagra fett. LRIG-familjen består av generna LRIG1, 2 och 3.

I sin avhandling visar Carl Herdenberg att varianter av LRIG1 är kopplade till en ökad kroppsmassa men samtidigt mindre risk för typ 2-diabetes. Detta beror på hur fettcellerna ser ut, där små fettceller har samband med bättre metabol hälsa. Den LRIG1-genvariant som ungefär 30 procent av befolkningen bär på ger fler, men mindre och metabolt effektivare, fettceller.

Genen bakom fettlever identifierad

I försök med möss kunde Carl Herdenberg och forskargruppen också se att möss som saknade genen LRIG3 var skyddade mot fettlever, dessutom utan att man kunde se någon ökning av andra sjukdomar. Det ger hopp om att man skulle kunna ta fram läkemedel som är riktat mot LRIG3 för att behandla fettlever, med liten risk för biverkningar.

Fettlever drabbar var fjärde människa

Fettlever är en av de vanligaste leversjukdomarna i världen och drabbar ungefär var fjärde person. Det finns en stark koppling till diabetes och fetma, och fettlevern kan utvecklas till allvarligare tillstånd som skrumplever. Idag saknas läkemedel mot fettlever. Fler upptäckter

Forskarna kunde också se att ett protein, netrin-1, motverkar LRIG:s funktion och hämmar fettomvandling i celler. Detta kunde man se tack vare att man använde gensaxen CRISPR/Cas9.

– Det är fantastiskt hur fort det har gått från upptäckten av gensaxen tills vi har kunnat använda den i vår forskning. Kanske kan den därmed också snart leda fram till behandling av folksjukdomar, säger Carl Herdenberg.

Fortsatt forskning ska närmare klargöra mekanismerna bakom LRIG:s påverkan på fettackumulering med hopp om att kunna utveckla läkemedel mot sjukdomar som diabetes och fettlever.

Eftersom metabola sjukdomar (till exempel diabetes typ 2 och fetma, redaktionens kommentar) är så pass vanliga och ger stora konsekvenser för individ och samhälle finns ett stort behov av att hitta nya behandlingar.

Avhandling:

Molecular and physiological functions of LRIG proteins and netrin-1 in health and disease.

Kontakt:

Carl Herdenberg, doktorand, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, carl.herdenberg@umu.se

Inlägget Gen bakom fettlever hittad med gensax dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Män verkar sova sämre under månens första faser

mån, 2021-09-13 08:10

Mäns sömn verkar påverkas mer än kvinnors av månens cykel. En studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet visar att många män sover sämre under månens första faser medan kvinnornas sömn i stort sett inte påverkades alls.

Tidigare studier om månens cykel och sömn har delvis visat motstridiga resultat. En del har visat på ett sammanhang, medan andra inte kunnat se någon sådan koppling. Det finns många olika möjliga förklaringar till de här skiftande resultaten, till exempel att en del av dem var slumpmässiga fynd. Många tidigare studier kontrollerade inte sina analyser för sammanblandning av orsaksfaktorer som är kända för att påverka människans sömn, så som sömnapné eller insomni.

Sömnapné innebär att man får korta, upprepade andningsuppehåll när man sover. Oftast beror det på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna.

Insomni är de medicinska termen för sömnlöshet. Antingen att inte kunna somna på kvällen, att vakna under natten och få upphackad sömn eller att vakna för tidigt på morgonen och inte kunna somna om. Eller blandningar av de här tre varianterna. När problemen är långvariga och påverkar vardagen mycket brukar det handla om insomni.

Källor: 1177 och Wikipedia

Under månens kommande fas ökar mängden upplyst månyta sett från jorden och tidpunkten som månen korsar en plats meridian skiftar gradvis till sena kvällstimmar. Under månens avtagande fas minskar däremot den upplysta ytan och tidpunkten för när månen passerar en plats meridian rör sig mot dagtid.

Hjärnaktivitet mättes under sömnen

Forskarna använde polysomnografi för att mäta sömnkvaliteten hos 492 kvinnor och 360 män som sov hemma i sina egna sängar. Genom elektroder som fästes på huvudet mättes bland annat elektrisk aktivitet i hjärnan och ögonrörelser. Personerna vars sömn registrerades visste inte att det var kopplingen till månens rörelser som forskarna var intresserade av.

– Vi kunde se att män vars sömn mättes under månens första faser hade sämre sömnkvalitet och vaknade oftare under natten jämfört med män vars sömn mättes under månens avtagande faser. Hos kvinnorna var sömnen i stort sett opåverkad av månens cykel. Våra resultat var robusta för justeringar för kroniska sömnproblem och sömnapné, berättar Christian Benedict, docent och sömnforskare vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

Hans hjärna kanske mer känslig för omgivande ljus

En möjlig mekanism som kan förklara månens inverkan på sömn är mängden solljus som reflekteras från månen runt tiden då människor vanligtvis går och lägger sig. Dessutom har en nyligen publicerad studie visat att mäns hjärnor kan vara mer mottaglig för omgivande ljusförhållanden än kvinnors, berättar Christian Benedict.

– Vår studie kan dock inte slå fast om det är månens cykel som påverkar sömnen hos män eller om måncykeln samvarierar med någon annan faktor som påverkar sömnen, säger Christian Benedict.

Vetenskaplig artikel:

Sex-specific association of the lunar cycle with sleep. (Christian Benedict et al.) Science of the Total Environment

Kontakt:

Christian Benedict, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, christian.benedict@neuro.uu.se

Inlägget Män verkar sova sämre under månens första faser dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Fler vill ha svåra hälsobesked via 1177.se

mån, 2021-09-13 08:06

Många fler än tidigare vill få svåra hälsobesked först via journaler på nätet, visar en studie. Men många inom vården är skeptiska till att patienter får ta del av till exempel en cancerdiagnos, innan en läkare hunnit ta kontakt.

Enligt studien får cirka två procent av patienterna svåra besked först via Journalen på webbtjänsten 1177.se. Studien visar att mångdubbelt, 17,7 procent, vill ta emot svåra besked online. En övervägande del av dessa är män.

– Resultatet visar att det är mycket viktigt för läkare att ha en dialog med sina patienter för att ta reda på hur de vill ha besked, säger Jonas Moll, forskare i e-hälsa vid Örebro universitet som gjort studien tillsammans med Hanife Rexhepi vid Högskolan i Skövde.

Cancerpatienter positiva till besked online

Jonas Moll har det övergripande ansvaret för den nationella patientenkäten, och är knuten till forskningskonsortiet DOME. Tidigare studier med patienter inom forskningskonsortiet har bland annat visat att cancerpatienter ställer sig positiva till Journalen framför allt när det gäller möjligheter till ökat deltagande i vården och den hälsoöverblick och förberedelse inför besök som denna e-hälsotjänst erbjuder.

En intervjustudie med cancerpatienter visade dessutom att flera patienter ville ta emot svåra hälsobesked online i hemmet, för att kunna förbereda sig inför kontakten med läkare.

Läkare skeptiska till svåra besked online

– Resultaten från studien är intressanta, eftersom fram för allt läkare är skeptiska till journalen på nätet mycket på grund av risken för att patienter får tar del av svåra hälsobesked innan läkare har hunnit kontakta dem, säger Jonas Moll, forskare i e-hälsa vid Örebro universitet.

Det är skillnad mellan olika grupper av patienter. De som har diabetes vill i högre utsträckning ta emot svåra besked online än patienter med cancer, psykisk sjukdom och högt blodtryck visar enkäten.

Vad är e-hälsa?

”Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.”

Källa: Socialstyrelsen

Journalen möttes av stort motstånd från vårdpersonal när tjänsten introducerades år 2012 i dåvarande Landstinget i Uppsala län (Region Uppsala). Inställningen hos vårdpersonalen har sedan dess allmänt blivit mer positiv, men många, speciellt inom området onkologi, är fortfarande skeptiska, främst alltså på grund av risken att patienter kan få ta emot svåra hälsobesked hemma vid datorn.

Studien som visar att fler vill ta mot svåra hälsobesked online är en uppföljning av en omfattande nationell enkätstudie som gjordes med patienter 2018. Två av enkätfrågorna i den gäller på vilka sätt man tar emot svåra hälsobesked idag och hur man helst skulle vilja få svåra hälsobesked förmedlade. De alternativ som fanns att välja bland var: under läkarbesök, via telefon, via brev, online via Journalen – eller annat.

Journalen på nätet

Sedan slutet av 2018 ger Sveriges alla regioner sina patienter tillgång till sin journal på nätet via webbtjänsten Journalen. Som inloggad på www.1177.se kan patienter bland annat få åtkomst till besöksanteckningar, provresultat, uppgifter om diagnoser och funktioner för att följa remisser. Vetenskaplig artikel:

Do you want to receive bad news through your patient accessible electronic health record? A national survey on receiving bad news in an era of digital health Health Informatics Journal.

Kontakt:

Jonas Moll, biträdande lektor vid Handelshögskolan, Örebro universitet, jonas.moll@oru.se

Inlägget Fler vill ha svåra hälsobesked via 1177.se dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Sexit underlättar samtal med unga om sexuell ohälsa

mån, 2021-09-13 06:45

Både besökare och personal vid ungdomsmottagningar ser fördelar med en rutin för skriftliga frågor i ett formulär. Det gör det lättare att fånga upp besökare som har erfarenhet av, eller riskerar, sexuellt överförbara infektioner, oplanerad graviditet eller sexuellt våld. Metoden heter Sexit.

Unga som grupp löper en ökad risk för sexuell ohälsa i form av sexuellt överförbara sjukdomar, oplanerade graviditeter och sexuellt våld jämfört med andra åldersgrupper i samhället. Ungdomsmottagningar finns över hela Sverige och arbetar framför allt med den sexuella och psykiska hälsan hos unga i åldern 13–24 år.

– Problemet har dock varit att sexuell ohälsa hos de som besöker ungdomsmottagningar ofta förblir ouppmärksammad, eftersom unga sällan berättar om dessa erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvården. Och vårdpersonal frågar inte regelbundet om riskutsatthet och negativa sexuella erfarenheter, säger Sofia Hammarström, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.

Lättare att prata om sex med frågeformulär

I sin avhandling har hon studerat hur man kan identifiera sexuellt riskutsatta unga, och utvecklat en metod som hon har testat på tre ungdomsmottagningar. Metoden heter SEXIT och består av ett frågeformulär för besökare, samt en utbildning och handbok för personal.

Metoden innebär att unga som besöker ungdomsmottagningen får besvara ett formulär med frågor som man sedan samtalar om under besöket. Totalt 268 unga besökare besvarade formuläret under pilotstudien, och en betydande andel av besökarna berättade om flera olika riskfaktorer eller negativa erfarenheter. Metoden uppskattades av både personal och besökare. Av de unga svarade nästan nio av tio att frågorna var viktiga. Få upplevde att frågorna var obehagliga eller svåra att besvara.

– Besökarna jag intervjuat upplever att det är lättare att berätta om negativa eller tabubelagda upplevelser genom att fylla i ett formulär än att ta upp en fråga på eget initiativ. De tycker också det är viktigt att alla erbjuds frågorna, men att de är frivilliga att besvara. Det skapar transparens och signalerar till besökarna att ungdomsmottagningen är intresserad och redo att diskutera även svåra frågor, säger Sofia Hammarström.

Viktigt med bra bemötande i känsliga frågor

En annan sak som betonades i intervjuerna var vikten av ett professionellt och icke-dömande bemötande från personalen i samband med potentiellt väldigt känsliga frågor.

Ur personalens perspektiv upplever man att arbetssättet har ökat både kvalitén och jämlikheten i vården, eftersom man nu ställer samma frågor till alla. Tidigare har dessa frågor endast kommit upp om besökaren initierat samtalet eller om det varit uppenbart att det finns problem, men med SEXIT uppmärksammas fler besökare i behov av vård eller stöd, inte minst eftersom formuläret samlar flera viktiga riskfaktorer i ett och samma formulär. Frågor om exempelvis erfarenhet av sex mot ersättning och våld upplevs som svåra att ta upp på ett bra sätt av både personal och unga. Ett formulär kan då underlätta kommunikationen dem emellan.

Ungdomsmottagningar intresserade av Sexit-metoden

Under arbetet med avhandlingen har intresset från andra mottagningar vuxit sig allt starkare. Parallellt med sin forskning har Sofia Hammarström, i sin roll som utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, vidareutvecklat och spridit metoden till andra. Ungdomsmottagningar i 11 av Sveriges 21 regioner har utbildats och det finns intresse även från andra verksamheter som arbetar med unga.

– Från implementeringsforskning vet vi att det är ovanligt att nya metoder implementeras så här snabbt inom hälso- och sjukvården. Jag ser det som ett kvitto på att metoden fungerar och uppfyller ett reellt behov i verksamheten, säger Sofia Hammarström.

Avhandling:

Identification of young people at risk of sexual ill health – implementing a new tool in youth clinics, Sofia Hammarström (2021), Linköpings universitet, ISSN 0345-0082 ; 1784

Kontakt:

Sofia Hammarström, doktor i medicin samt utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, sofia.hammarstrom@vgregion.se

Inlägget Sexit underlättar samtal med unga om sexuell ohälsa dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ångest kan minskas med aktiv livsstil

fre, 2021-09-10 16:52

En fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångestsjukdomar. Det visar en studie från Lunds universitet som följt närmare 400 000 svenskar, hälften av dem Vasaloppsåkare.

– Våra fynd stödjer samhällets satsningar för att få bukt med ångestsjukdomar. Studien synliggör vikten av att fortsätta öka vår kunskap om hur en fysisk aktiv livsstil samverkar med andra faktorer för att främja psykiskt välmående, säger Tomas Deierborg, professor i experimentell fysiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

I studien följdes nästan 200 000 personer som åkt Vasaloppet. Dessa jämfördes med lika många personer med samma ålder och kön från övrig befolkningen. Därefter följde forskarna samtliga individer med utdrag från patientregistret över registrerade ångestdiagnoser under upp till 21 års tid.

Mindre ångest hos Vasaloppsåkare

– Vasaloppsåkarna hade nästan 60 procents lägre risk att utveckla ångestsjukdom jämfört med den övriga befolkningen. Sambandet fanns bland både män och kvinnor, säger Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

Hon och Tomas Deierborg menar att resultaten motiverar fortsatta satsningar på forskningsområdet. På sikt kommer det förhoppningsvis att gynna folkhälsan och därmed frigöra resurser för ytterligare studier.

– Fördelen med denna typ av epidemiologisk studie är att man med relativt enkla medel kan upptäcka tydliga mönster, som verkar spela roll på gruppnivå i befolkningen, och på så vis ringa in och fokusera på vad man ska undersöka vidare i mindre omfattande studier för att få mer kunskap om vad som verkligen orsakar mer eller mindre ångest, förklarar Martina Svensson.

Mer ångest hos snabbaste kvinnorna

Bland skidåkarna undersöktes också om prestationsförmågan, det vill säga hur snabbt man körde sitt lopp, påverkade risken att utveckla ångest. Det visade sig att på gruppnivå hade de snabbaste kvinnliga skidåkarna en nästan dubbelt så stor risk att utveckla ångest jämfört med de som åkte långsammast. Trots det hade de snabbaste kvinnorna fortfarande lägre risk jämfört med den övriga icke-skidåkande befolkningen. Hos männen fanns ingen sådan koppling.

– Det finns flera studier som visar att en fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångest. Vad vi ser i denna studien är att bland aktiva kvinnor verkar även den fysiska prestationsförmågan spela in och att väldigt hög prestationsförmåga inte nödvändigtvis är det mest fördelaktiga, även om det fortfarande verkar bättre än väldigt låg aktivitet. Det viktiga här är att poängtera att även de snabbaste kvinnliga åkarna hade en lägre risk för ångest jämfört med kvinnorna i övriga befolkningen, så alla grupper bör uppmuntras till en fysiskt aktiv livsstil, säger Martina Svensson.

Kan ha andra orsaker än träning

Den högre risken att drabbas av ångest hos de snabbaste kvinnliga skidåkarna försvann om de som utvecklade ångest de första fem åren exkluderades. Detta tyder på att det inte behöver vara den fysiska träningen i sig som ledde till sämre psykisk hälsa i den här gruppen, utan kanske snarare att den höga träningsnivån samtidigt kan vara kopplad till andra drivkrafter och personlighetsdrag som inte gynnar den mentala hälsan, menar forskarna.

– Studien kan inte slå fast någotdera, men den pekar på att faktorer kopplade till prestationsnivå kan ha lika stor inverkan på det psykiska måendet som den fysiska aktiviteten i sig. Dessa aspekter behöver undersökas mer ingående med avseende på kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, i synnerhet hos kvinnor, säger Martina Svensson och fortsätter:

– Andra studier tyder på att just utomhusträning kan ge en extra fördel för det psykiska välbefinnandet med den lugnande naturen och högre ljusexponeringen. Vi undersöker inte någon av dessa aspekter i vår studie. Däremot visar studier, som undersökt annan typ av fysisk aktivitet än just vintersport, liknande resultat. Därför är det troligt att anta att det är den fysiska aktiviteten i sig som är det viktiga.

Läs också: Antidepressiva – lätta att börja ta, svårare att sluta med

Epidemiologisk studie – vad är det?

Epidemiologisk forskning undersöker förekomsten av olika sjukdomar i en population (en grupp personer, redaktionens kommentar). I en epidemiologisk studie vill man undersöka om det finns samband mellan att en människa utsatts för till exempel strålning, smittämnen, stress eller cigarettrök och att personen drabbats av sjukdomar eller tillstånd, som till exempel hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt eller högt blodtryck.

Källa: KI

Vetenskaplig artikel:

Physical activity is associated with lower long-term incidence of anxiety in a population-based, large-scale study.

Kontakt:

Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, martina.svensson@med.lu.se, Tomas Deierborg, professor i neurofysiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, tomas.deierborg@med.lu.se

Inlägget Ångest kan minskas med aktiv livsstil dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Adhd kopplas till demens över generationer

fre, 2021-09-10 13:00

En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.

Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk för demens, jämfört med föräldrar till personer utan adhd. Risken för Alzheimers sjukdom, vilket är den vanligaste typen av demens, var 55 procent högre för föräldrar till individer med adhd. Det var också mer sannolikt att individer med adhd hade föräldrar med tidig  debut av demens.

Adhd (attention-deficit/hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet och drabbar uppskattningsvis drygt 3 procent av världens vuxna befolkning.

Den absoluta risken för demens var dock liten för gruppen av föräldrar. Endast 0,17 procent av föräldrarna fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden.

Kopplingen var lägre för andragradssläktingar till personer med adhd, dvs. mor- och farföräldrar och syskon till föräldrarna. Till exempel hade mor- och farföräldrar till personer med adhd 10 procent ökad risk för demens, jämfört med mor- och farföräldrar till personer utan adhd.

– Fynden tyder på att det finns en ärftlig och/eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Demens hos släktingar till personer med adhd

Antalet nya adhd-diagnoser har ökat kraftigt de senaste årtiondena i takt med att medvetenheten och kunskapen om adhd växt. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal mindre studier som studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd, och studierna har ofta visat motstridiga resultat.

I den aktuella studien ville forskarna överbrygga detta genom att undersöka i vilken utsträckning äldre generationer till individer med adhd diagnostiserats med demens. Forskarna inkluderade fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001, varav drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplade forskarna dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens.

Studien kan inte fastställa något orsakssamband men forskarna presenterar flera potentiella förklaringar som kan undersökas i framtida studier.

– Man kan tänka sig att det kan finnas hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga riskfaktorer, som socioekonomiska förhållanden, som kan påverka associationen. En annan möjlig förklaring är att adhd ökar risken för en rad fysiska åkommor som i sin tur bidrar till ökad risk för demens, säger studiens korresponderande författare Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Publikation

Attention-deficit/hyperactivity disorder and Alzheimer’s disease and any dementia: a multi-generation cohort study in Sweden , L. Zhang, E. Du Rietz, R. Kuja-Halkola, M. Dobrosavljevic, K. Johnell, N. L. Pedersen, H. Larsson, and Z. Chang, Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association

Kontakt

Le Zhang, doktorand,  Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, le.zhang@ki.se

Zheng Chang, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, zheng.chang@ki.se

Inlägget Adhd kopplas till demens över generationer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter