Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
vi finns där du är
Uppdaterad: 43 min 41 sek gammalt

Vi cyklar mer men inte fortare

5 tim 25 min sedan

Mopedister, gående och cyklister, alla med olika hastigheter och rörelsemönster, ska samsas på våra gång- och cykelvägar. Det uppstår incidenter och kollisioner som skulle kunna bero på skillnader i hastighet. Ungefär en procent av de fotgängare som uppsöker akutsjukvård har skadats i en kollision med en cyklist. Av alla skadade cyklister som uppsöker akutsjukvård har sju procent skadats i en kollision med en annan cyklist och en procent i kollision med mopedist respektive fotgängare. I det stora hela är olyckor mellan oskyddade trafikanter alltså inget stort trafiksäkerhetsproblem, utan snarare ett trygghetsproblem.

Öka kunskapen
– För att öka tryggheten behövs åtgärder, men kunskap saknas om trafikantsammansättning och hastighetsnivåer. Syftet med projektet var därför att öka kunskapen om cyklisters hastigheter på gång- och cykelvägar, säger Jenny Eriksson, forskare på VTI.

Utifrån tidigare insamlade mätningar samt egna hastighetsmätningar konstaterar forskarna att cyklisternas medelhastighet varierar mellan 15–25 kilometer i timmen. Ungefär 70–95 procent av de trafikanter som observerades på gång- och cykelvägarna var cyklister och cirka 5–30 procent var fotgängare. En ytterst liten andel var mopedister.

– I Stockholm, där vi hade tillgång till tidigare års hastighetsdata, har vi inte kunnat påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv, vare sig i medelhastighet eller andel cyklister som håller högre fart än 30 kilometer i timmen. Däremot har cykelflödet ökat på många platser. Det innebär att antalet cyklister som håller en hög hastighet ökar, även om inte andelen ökar. Detta kan felaktigt uppfattas som ökade medelhastigheter, säger Jenny Eriksson.

Lugnare på lunchen
Cyklisternas medelhastighet varierar ytterst lite över dygnet. Vid lunchtid och under helgen är medelhastigheten något lägre jämfört med under vardagar, den främsta förklaringen är troligtvis att det är typen av ärende som inverkar på medelhastigheten i dessa fall. Under året verkar inte cyklisters medelhastighet påverkas speciellt mycket, annat än under vintermånaderna. Cykelflödets storlek verkar inte påverka medelhastigheterna nämnvärt.

Vad gäller typ av cykel var komfortcykeln mest förekommande följt av trekkingcykel. Elcykel förekom på alla platser, men i varierande omfattning från 1 till 10 procent. Racer förekom också på alla platser, mellan 1–15 procent. På de två platser med de högsta andelarna el- och racercyklar uppmättes jämförelsevis hög medelhastighet.

Fakta om projektet:

Tre olika underlag har använts, dels hastighets- och cykelflödesmätningar från tidigare mätningar i tre olika kommuner; Eskilstuna, Linköping och Stockholm för totalt 18 platser, dels nya hastighets- och cykelflödesmätningar samt observationsstudier i Linköping (4 platser) och Stockholm (1 plats). Utöver detta har forskarna sammanställt några utvalda referenser.

Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Läs mer om forskningsprogrammet.

VTI rapport 943

Kontakt: Jenny Eriksson 013-20 41 54

 

Kategorier: Nyheter

Minskad risk för hjärnskador när infektioner hos nyfödda hejdas snabbt

tis, 2017-06-27 15:39

– Det ska ske så tidigt som möjligt, innan skadan är skedd och så fort man misstänker att barnet kan drabbas av en hjärnskada. Direkt efter födseln om det gäller en infektion hos barnet, och innan förlossningen om mamman bär på något som kan smitta fostret, säger Amin Mottahedin, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

Hjärnskador hos nyfödda är den vanligaste orsaken till neurologiska problem som cerebral pares, CP. I Sverige diagnostiseras två av tusen spädbarn med denna form av störd muskelkontroll. Den är vanligare hos för tidigt födda, men förekommer också efter fullgångna graviditeter.

Vanliga orsaker till hjärnskada är syrebrist (hypoxi), lågt blodflöde (ischemi) till hjärnan, eller både och. Ännu en riskfaktor är infektioner hos spädbarn eller mamma runt födseln, och huvudfrågan i Amin Mottahedins avhandling är just hur infektioner ökar riskerna.

Försvagat försvar i hjärnan

Studier på nyfödda möss visade att hjärnskadorna efter framkallad hypoxi och ischemi förvärrades när man först aktiverade djurens immunförsvar. Detta skedde genom ett par så kallade tolliknande receptorer, TLR, som finns på ytan av alla immunceller och känner igen infektioner. TLR3 reagerar främst på virus och TLR2 på en viss grupp av bakterier.

Att aktivera just dessa receptorer visade sig öka hjärnskadorna, liknande dem spädbarn kan få, i både nervceller och nervfibrer hos möss. Virus- och bakterieinfektioner gör alltså hjärnorna känsligare för syrebrist och dålig blodtillförsel.

Fortsatta studierna gav även svar på hur den ökade känsligheten uppstår. När TLR3 aktiverades svarade hjärnan med kraftig inflammation, som via cellförändringar ledde till att hjärnans egna immunceller blev mer reaktiva. Aktivering av TLR2 följdes av en invasion av vita blodkroppar till hjärnan, och samtidigt sämre energitillförsel.

Skador som kan stoppas

Effekterna visade sig dock kunna dämpas med N-acetylcysteine. Vid försök på råttor kunde även flödet av vita blodkroppar blockeras genom riktad behandling mot det som visat sig vara deras passage in till hjärnan, organet plexus choroideus.

I forskningen kring just plexus choroideus finns mycket kvar att göra innan resultaten når vården, menar Amin Mottahedin. Däremot tror han att det går snabbare när det gäller att behandla blivande mammor och nyfödda med läkemedlet NAC, oralt eller intravenöst, för att förebygga hjärnskador.

– Vi har modellerat virusinfektioner och bakterieinfektioner och sett att båda, i kombination med syrebrist och dålig blodtillförsel till hjärnan, kan förvärra en hjärnskada. Vi har också visat att vi kan förhindra det genom att stoppa kommunikationen mellan infektionen och inflammationen i hjärnan med ett beprövat läkemedel, som i tidigare studier visat sig inte göra någon skada, säger Amin Mottahedin.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/51891

Författare: Amin Mottahedin (engelskspråkig) 0765 628 042; amin.mottahedin@gu.se

 

Kategorier: Nyheter

Genombrott i cellfabriken – masstillverkning av åldrande hjärnceller

tis, 2017-06-27 08:13

Efter en biopsi på patienten transformeras hudcellerna till hjärnceller som effektivt imiterar sjukdomstillståndet och patientens ålder. Att cellerna nu kan framställas i stora antal innebär att forskarna kan genomföra en rad experiment som tidigare inte varit möjliga.

För ett par år sedan var Malin Parmars forskargrupp en av de första i världen med att omvandla hudceller direkt till hjärnceller, utan att passera stamcellsstadiet. Upptäckten chockade forskarna och framstod som smått osannolik.

Nu närmar sig teamet den punkt då forskningsfyndet är på väg att bära frukt på bred front. Genom ett nytt ”recept” där man ändrat en smula på den genetiska kod som triggar ombildningen av cellerna har man kunnat mångdubbla produktionen av sjukdomsspecifika hjärnceller.

Storskalig produktion av hjärnceller
– Framför allt så har vi hämmat ett protein, REST, som är involverat i att etablera celler som inte är nervceller. Efter att ha begränsat detta proteins påverkan i omvandlingsprocessen har vi sett helt andra resultat. Sen har vi lekt med att förändra doseringen av de övriga komponenterna i det tidigare receptet vilket också slagit väl ut. Sammantaget har det gett en effektivitet som är slående. Tidigare kunde vi få ut cirka tio hjärnceller från 1000 hudceller, nu kan vi få ut ungefär 500, säger Malin Parmar, professor i utvecklings- och regenerativ neurobiologi vid Lunds universitet.

Ökningen i produktionen kommer att få långtgående konsekvenser. De nya volymerna möjliggör helt enkelt forskningsprojekt som tidigare varit ogenomförbara. Bland annat öppnar det upp forskningsområden kopplade till tester för nya läkemedel, etablerandet av mer träffsäkra sjukdomsmodeller och utvecklingen av diagnostik som ska upptäcka sjukdomarna i ett tidigare skede.

Cellerna imiterar både sjukdom och ålder
De nya cellerna kan inte bara imitera sjukdomstillståndet utan också patientens ålder. Genom att studera cellen i odlingsskålen kan forskarna nu betrakta sjukdomens mekanismer i en ”gammal” hjärncell över tid. Neurodegenerativa sjukdomar brukar kallas ”den åldrade hjärnans sjukdomar” och för att begripa dem måste vi bättre förstå hur just ålder påverkar sjukdomsförloppet. Lundaforskarnas upptäckt kan förhoppningsvis bidra med en avgörande pusselbit om kopplingen mellan sjukdomarnas uppkomst och cellens åldrande som tidigare forskning baserad på djurförsök och stamceller inte kunnat ge.

– Detta tar oss ett steg närmare verkligheten, när vi nu kan titta in i den mänskliga hjärnan och se vad som försiggår i de här sjukdomarna. Om det här faller väl ut så kan det förändra forskningsfältet i grunden eftersom det hjälper oss att bättre förstå sjukdomarnas verkliga mekanismer. Vi tror att många labb runtom i världen skulle vilja börja testa på de här cellerna för att komma närmre sjukdomarna”, säger Johan Jakobsson, forskargruppsledare för molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.

Publikation: REST suppression mediates neural conversion of adult human fibroblasts via microRNA-dependent and independent pathways’ published in EMBO Molecular Medicine.

Kontakt:
Malin Parmar, Professor vid Utvecklings- och regenerativ neurobiologi. E-post: malin.parmar@med.lu.se. Telefon: +46 46 222 06 20
Johan Jakobsson, Universitetslektor vid Molekylär neurogenetik. E-post: johan.jakobsson@med.lu.se Telefon: +46 46 222 42 25 Mobil: +46 70 928 64 43

Kategorier: Nyheter

Första bilderna av giftet bakom stelkramp

mån, 2017-06-26 11:49

Tredimensionell bild av stelkrampsgiftet Tetanustoxin. Foto: Geoffrey Masuyer och Pål Stenmark

Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet har bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.

– Våra upptäckter skulle kunna användas till att designa nya läkemedel, säger Pål Stenmark, docent vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.

Tillsammans med sin forskargrupp har han tagit fram den första tredimensionella bilden av hela stelkrampsgiftet och kan visa hur det binder till våra celler.

– Nu kan vi se den exakta positionen av de 20 000 atomer som bygger upp tetanustoxin. Det gör att vi kan förstå hur giftet är uppbyggt och hur stelkrampsvaccinet ser ut.

Det giftigaste som finns
Botulinumtoxiner och stelkrampsgiftet tetanustoxin är de allra giftigaste ämnen man känner till. Gifterna är stora proteiner som produceras av speciella bakterier. Bakterien som tillverkar stelkampsgiftet finns i vanlig jord och kan börja växa i smutsiga sår, bakterien producerar giftet i såret. En unik och intressant egenskap hos Tetanustoxinet är att det färdas längs nervceller från såret till ryggmärg där det orsakar kramper som är livsfarliga.

– Vi har upptäckt att giftet ändrar form vid olika pH-värden. Det vill säga i sura vätskor ser giftet ut på ett sätt medan i neutrala vätskor, ser det ut på ett annat sätt. Vi tror att det här är ett sätt för giftet att anpassa sig till olika miljöer under sin resa i nervcellerna och för att hitta rätt väg till ryggmärgen. Man har tidigare inte vetat hur giftet ser ut eller att det förändrar sitt utseende vid olika pH.

Pål Stenmarks forskargrupp forskar om botulinumtoxiner som liknar stelkrampsgiftet, men medan botulinumtoxinet orsakar förlamning orsakar stelkrampsgiftet kraftiga kramper.

Vandrar i nervcellerna
– Vi vill veta mer om vad som gör att de har motsatt effekt. Tetanustoxinet vandrar i nervcellerna mot ryggmärgen medan botulinumtoxinet stannar lokalt och orsakar förlamning. Man skulle kunna använda våra upptäckter till att designa nya läkemedel som kan transporteras till hjärnan, säger Pål Stenmark.

I många delar av världen är inte alla vaccinerade mot stelkramp och framförallt spädbarn och nyblivna mödrar löper risk att dö i sjukdomen.
– Stora vaccinationsprogram har avsevärt förbättrat situationen i världen, men fortfarande dör cirka 60 000 i stelkramp varje år, säger Pål Stenmark.

Studien The structure of the tetanus toxin reveals pH-mediated domain dynamics” av Geoffrey Masuyer, Julian Conrad och Pål Stenmark är publicerad i tidskriften EMBO reports.

Kontakt: För mer information kontakta Pål Stenmark: 08-16 37 29 eller 0739-84 12 16, stenmark@dbb.su.se

Kategorier: Nyheter

Naturligt ljus fixar sömnrytmen

ons, 2017-06-21 11:17

Camping gör oss alla morgonpigga. När vi vistas i naturligt ljus, särskilt på förmiddagarna så koordineras vårt biologiska system med solens upp och nedgång och vi blir naturligt trötta när mörkret faller.

– Vi är gjorda för att vara utomhus. Det elektriska ljuset har bara funnits i 150 år och evolutionärt har vi inte anpassats för att vara inomhus så mycket som vi är idag. Alla varelser på den här planeten sover och vi människor har en biologi som är utvecklad för att sova när det är mörkt, säger John Axelsson, professor i sömnforskning vid Stockholms universitet.

När John Axelsson, tillsammans med amerikanska sömnforskare, lät människor campa och leva helt utan artificiellt ljus så tog det bara några dagar innan försökspersonerna ställde om sin dygnsrytm. När de kom hem igen var alla morgonmänniskor. Anledningen är att det är ljus och mörker som signalerar till kroppen när sömnhormonet melatonin ska produceras. När vi lever i enbart dagsljus så inrättar sig kroppen efter hur ljuset stiger och faller.

Dygnsrytmen rätt på några dagar
Försökspersonerna i campingstudierna utsattes för upp till 13 gånger mer dagsljus än i sitt vanliga liv. Och efter bara några dagar hade dygnsrytmen ställts om.

Dessutom började deltagarna började också leva i samklang med den biologiska klocka som finns i hjärnan. Om den biologiska klockan inte störs av väckarklockor, så är det den som bestämmer när vi ska vakna. Den påverkar även när vi känner oss som piggast och när vi är trötta.

Är vi anpassade till midsommarnätterna?

Det kan vara så att vi inte är biologiskt anpassade för de ljusa sommarnätter vi har här i Norden. Det misstänker i alla fall John Axelsson, professor i sömnvetenskap vid Stockholms universitet som nu startar den första studien i världen om hur vi påverkas av de korta nätterna.

– Vi ska studera om det biologiska systemet som styr kroppens rytmer kan anpassa sig och om de ljusa nätterna får konsekvenser för sömnkvaliteten, säger John Axelsson.

Ur ett evolutionärt perspektiv är det en kort period som människan har bott så här långt norrut. Vår biologi är istället anpassad för att leva nära ekvatorn där dag och natt är ungefär lika långa. Det är därför möjligt att det system som signalerar till cellerna när de ska vara aktiva inte klarar av att ställa om när det aldrig blir mörkt. Studien startar den 20 juni, när det är som ljusast på året. 15 personer ska bo i tält i en vecka utan annat ljus än dagsljus och lägereld. Innan och efter tältperioden ska de undersökas i sömnlaboratoriet på Stockholms universitet.

– Där kommer deltagarna att vara i mörker i 24 timmar. Vi mäter då när under dygnet kroppen frisätter mörkerhormonet melatonin. På det sättet kan vi följa när deras biologiska natt sker.

– Många av cellerna runt om i kroppen har en egen dygnsrytm. De behöver regelbunden stimulering med kortisol för att bibehålla sin rytmicitet. Det är den tidgivare vi har för att signalera till cellerna att de ska vara aktiva. Nivån av kortisol är högst på morgonen och lägst på kvällen. Blockerar vi kortisol så kommer rytmerna att tappas runt om i kroppen, säger John Axelsson.

Resultatet blir då att vi kan känna oss i otakt med dygnet, ungefär som när vi har jetlag. Något som till exempel kan drabba människor som jobbar mycket skift.

– Kroppen frisätter melatonin för att avspegla när den upplever att det är natt. Produktionen av melatonin ska egentligen börja när solen går ner och sluta när solen går upp. Men för många människor börjar inte melatonin frisättas förrän efter tolv på natten. Det beror på att om man är ute lite och utsätts för mycket artificiellt ljus så kan man ha nästan vilka melatoninrytmer som helst, säger John Axelsson.

Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet känner väl till John Axelsson och hans amerikanska kollegors forskning. Christian Benedict refererar särskilt till en studie som varit publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current biology och tycker att det är intressant hur de resultaten sätter fokus på frågor som rör hur det moderna livet påverkar hälsan.

– Det finns mycket diskussion om hur vår hälsa påverkas av när det gäller både buller, trafik, mobiltelefoner och tv. Artificiellt ljus spelar alltid en viktig roll för frågan om det kan bidra till sömnrubbningar. Är det så att vi har en miljö som motverkar att vi går till sängs i tid och därmed inte får tillräckligt med sömn? säger Christian Benedict.

Det kan vara en tuff utmaning för hjärnan att förstå allt det ljus som vi möter dygnet runt i en stadsmiljö, menar han. Campingstudien visar att man kan påverka en dygnsrytm som störts av urbana faktorer.

Kan man då åtgärda sömnrubbningar genom att campa?

Javisst, teoretiskt sett går det utmärkt, menar John Axelsson. Problemet är att alla kanske inte vill eller har möjlighet att åka på campingsemester. Men man kan komma långt bara genom att börja vistas mer utomhus.

– Är du kvällsmänniska och vill börja vakna tidigare på morgonen ska du vara utomhus på förmiddagen, helst så länge som två timmar även om en timme också är effektivt. På det sättet kan dygnsrytmen återställas med en timme per dag. I experimentella studier i sömnlaboratorier där man har väldigt starkt ljus på morgonen och totalt mörker på natten kan man ställa om två till tre timmar per dag. Men det är svårt att göra i verkligheten, säger John Axelsson.

Om man däremot vaknar i gryningen och har svårt att somna om då ska man vara ute på eftermiddag och kvällen.

Ett av de största hoten mot en god natts sömn vid solens nedgång är alla skärmar i form av bärbara datorer, smartphones och surfplattor som fått flytta in i sovrummen. De digitala skärmarna är ett fenomen som bara har 20 på nacken och något som grottmänniskan inom oss aldrig har utvecklats för att hantera. Att ta bort dem ur sovrummet är en de viktigaste sakerna vi kan göra för att få en mer naturlig dygnsrytm men det är samtidigt något av det svåraste.

– Vi är starkt styrda av vanor. För att lyckas ändra ett beteende måste man upprepa ett det ända tills det automatiserats i hjärna. Det är svårt och tar tid, men det går om man anstränger sig och använder sin vilja, säger Jan Axelsson.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se

Kategorier: Nyheter

Vardagspsykiatri om patienten får bestämma

ons, 2017-06-21 07:15

Dygnet runt, året om, har den psykiatriska akutvårdsmottagningen på Kristianstad Centralsjukhus öppet. Här står läkare, skötare och sjuksköterskor till förfogande för att möta människor som behöver omedelbar psykiatrisk vård.

Skälen till besöken kan vara många: missbruk, psykos, självskadebeteende, depression, ångest. Men en del av patienterna behöver snarare hjälp med sociala problem, som ensamhet, dålig ekonomi och isolering.

– En del har kunnat komma tjugo, tjugofem gånger per år, vilket tar specialiserad och resurskrävande vård i anspråk. Därför har vi förstås börjat fundera över vad vi kan göra för dessa patienter, säger Peter Södergren, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i nordost och sydost.

Vård i vardagen
Därför har ett storskaligt samarbete mellan region Skånes psykiatrivård och Högskolan Kristianstad sjösatts. Projektet leds av Anita Bengtsson Tops, professor i vårdvetenskap, och har som mål att utarbeta en helt ny vårdmodell där patienternas behov står i fokus.

– Jag skulle säga att detta är ett unikt projekt. Tidigare har man försökt kartlägga vilka problem som finns bland dessa patienter, som exempelvis missbruk eller psykiatriska diagnoser. Men denna gång tar vi reda på deras behov, och vad vi kan göra för dem i deras vardag, säger Anita Bengtsson Tops.

Hon ger exempel: En person som har ångest kanske kan få hjälp med andra kontakter ute i samhället, i form av personlig assistens. En person som försöker komma loss från missbruk kanske skulle vara hjälpt av daglig sysselsättning.

– Ofta är det bättre med en insats på lägre nivå, i personens närmiljö. Det handlar inte enbart om att avlasta akutvården utan också, och framför allt, om att brukaren ska få rätt typ av vård. Det skulle vara mycket vunnet för alla parter, säger Anita Bengtsson Tops.

Peter Södergren beskriver projektet som ett fruktbart samarbete mellan verksamhet och forskning, som ger positiva återverkningar både i nuet och framtiden. Om tre eller fyra år hoppas de att vårdmodellen är i fullt bruk.

– Inget är hugget i sten, utan den ska kunna användas på olika håll. Det ska bli spännande att se vad detta projekt leder fram till, säger Anita Bengtsson Tops.

Kontakt:
Anita Bengtsson Tops, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad
044-250 31 54, anita.bengtsson_tops@hkr.se

Peter Södergren, verksamhetschef, verksamhetsledningen Vuxenpsykiatrin Kristianstad
0451-298 890, peter.sodergren@skane.se

Kategorier: Nyheter

Diabetespatienter producerar insulin

tis, 2017-06-20 09:56

Forskarna har undersökt drygt 100 patienter vid Akademiska sjukhuset med typ 1-diabetes. Tack vare de förfinande mätmetoder som tagits fram de senaste åren går det att konstatera att ungefär hälften av de vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i minst tio år, fortfarande producerar insulin, om än lite.

Studien visar tydliga skillnader i immunsystemet mellan de patienter som helt tappat insulinproduktionen och de som har kvar en viss del. Det som utmärkte patienterna som fortfarande producerade insulin var framförallt högre nivåer i blodet av interleukin-35, ett förhållandevis nyupptäckt antiinflammatoriskt signalprotein i immunsystemet, och de hade fler immunceller som producerar interleukin-35 och dämpar immunangrepp.

Det är oklart om de patienterna hade högre interleukin-35-nivåer redan när de fick sjukdomen, eller om nivåer har stigit under åren och är ett tecken på sjukdomsutläkning.

Interleukin-35-behandling
En tidigare studie av samma forskningsgrupp har visat i genomsnitt lägre interleukin-35-nivåer hos patienter med såväl nydebuterad som mångårig typ 1-diabetes, jämfört med friska individer. Den tidigare studien visade också att diabetesutveckling kunde förhindras och befintlig diabetes kunde hävas i experimentella modeller för typ 1-diabetes genom interleukin-35 behandling.

Resultaten i den aktuella studien i Diabetes Care kan öka intresset för att utveckla interleukin-35 som typ 1-diabetesbehandling. Upptäckten att närmare hälften av patienterna med typ 1-diabetes har kvar egen insulinproduktion gör det också mer intressant att låta patienterna prova nya behandlingar som kan stimulera återväxt (celldelning) hos kvarvarande egna insulinproducerande celler. En sådan studie har nu också påbörjats vid Akademiska sjukhuset.

Artikel: Espes D et al., Increased Interleukin-35 Levels in Patients With Type 1 Diabetes With Remaining C-Peptide, Diabetes Care 2017 Jun, DOI:10.2337/dc16-2121/-/DC1,

Kontakt:
Daniel Espes, institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, daniel.espes@mcb.uu.se, Tfn 070-2181415
Per-Ola Carlsson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, per-ola.carlsson@mcb.uu.se, Tfn 070-2721167

Kategorier: Nyheter

Kort snabb löptur stressar kroppen rejält

tis, 2017-06-20 07:53

Hur påverkas blodsockerregleringen och ämnesomsättningen av en relativt kort löptur där man pressar sig så mycket man kan?

För att söka svar på den frågan har forskare vid Linköpings universitet gjort en vetenskaplig jämförelse av att börja dagen med att springa fem kilometer så fort man kan, eller att inte utföra någon särskild träning under en dag.

Sjutton friska försökspersoner i 20-årsåldern, som alla hade löpvana, deltog i undersökningen. En dag fick de ge sig ut på en löptur på fastande mage och en annan dag fick de vila lika länge före frukosten. Ordningen på dagarna för varje deltagare avgjordes av lottning.

Blodprover relaterade till stress
Vid båda dagarna tog forskarna blodprover relaterade till stress, hjärthälsa och diabetesrisk vid upprepade tidpunkter fram till eftermiddagen. Deltagarna fick mäta stresshormonet kortisol i blodet, men också i saliven, vilket kunde mätas hemma.

– Vi fann överraskande nog att kortisol i blodet steg snabbt av löpningen och att kortisol i saliven förblev högre på löpdagen ända fram till att man gick och lade sig på kvällen. Först på morgonen efter löpningen var kortisol i saliv normalt igen, säger professor Fredrik Nyström vid Institutionen för medicin och hälsa, avdelningen för kardiovaskulär medicin, som varit ansvarig för studien.

Stegringen av kortisol sammanföll med en minskad känslighet för hormonet insulin, som är viktigt för reglering av blodsockernivån.

– Vi såg att känsligheten för kroppens insulin minskade, så att försökspersonerna behövde fördubbla insulinnivån i blodet efter löppasset för att ha kontroll över blodsockret. Trots de kraftigt ökade insulinhalterna så steg ändå blodsockernivåerna vid den första mätpunkten efter löpningen hos dessa friska individer, säger Fredrik Nyström.

Hjärtskademarkör i blodet
Det andra fyndet som forskarna lyfter fram är att den hjärtskademarkör som idag används i sjukvården för att ställa diagnosen hjärtinfarkt, troponin T, gick att detektera i blodet hos de flesta deltagarna efter loppet. Hos tre personer blev troponin T-halten så hög att den nådde gränsen som används för att diagnosticera hjärtskada kliniskt. Men dagen efter loppet var nivåerna av troponin T återigen så låga att de var omätbara hos alla deltagare utom en.

Fynden passar in med tidigare studier som visat tecken på att hård och långvarig fysisk ansträngning, såsom maratonlopp, ofta ger upphov till förhöjda hjärtskademarkörer i blodet. Men det har tidigare inte visats att liknande tecken på kroppslig stress kan ses hos friska 20-åringar som springer en så kort sträcka som fem kilometer i maxfart.

– Att man kan få så mycket stresshormoneffekt att blodsockret går upp när man springer på fastande mage, trots att insulinnivån fördubblas, var ett mycket anmärkningsvärt fynd. Om man tränar för att få ett friskt hjärta och för att motverka diabetes ska man nog i alla fall inte ta i så hårt. Man undrar hur det skulle sett ut om vi hade testat äldre och överviktiga personer, säger Fredrik Nyström.

Forskningsresultaten är publicerade i tidskriften PLOS ONE.

Artikel: A randomized cross-over study of the acute effects of running 5 km on glucose, insulin, metabolic rate, cortisol and Troponin T, B Keselman, M Vergara, S Nyberg och F H Nyström, PLOS ONE, publicerad online 16 juni 2016, doi: 10.1371/journal.pone.0179401

Kontakt: Fredrik Nyström, professor och överläkare i internmedicin, fredrik.h.nystrom@liu.se, 010-1037749 eller 073-656 93 03

Kategorier: Nyheter

Bakterier från varma källor löser ämnesomsättningens gåta

mån, 2017-06-19 10:03

Tänd en tändsticka och för den mot ett ljus. Du kommer att se en låga och känna värme medan stearinet förbrukar syre från luften och omvandlas till koldioxid och vatten. Men när vi förbränner fett, socker eller protein, går vi inte upp i eld och rök, utan använder energin för att röra muskler eller tänka.

Hur kan cellerna kontrollera förbränningen? Forskare har nu äntligen kunnat se förloppet i experiment och lösa hela mekanismen.

Andningskedjor
– Vi har visat hur syret förbränns i cellerna när det har transporterats ut i kroppen av blodet. Vi har också visat hur förbränningen kan ge energi för att till exempel röra muskler eller skapa elektricitet i nervtrådar, säger Peter Brzezinski, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.

Förbränningen styrs i våra celler i den så kallade andningskedjan. Elektroner, som kommer från nedbrytningen av maten, leds till det syre som vi andas. Detta syre är bundet i ett enzym i våra mitokondrier, cellens kraftcentral. Syret förbränns inte omedelbart till vatten, som i en okontrollerad eld, utan omvandlas gradvis i en noggrant kontrollerad reaktion.

Fram tills nu fanns bara ytliga kunskaper om hur detta går till, vilket framförallt beror på att det är så svårt att studera reaktionen – den är för snabb för att fångas med dagens tekniker. En lösning på problemet skulle vara att utföra studierna vid låga temperaturer, runt ‑50 grader, där dessa reaktioner blir tillräckligt långsamma. Detta är dock inte praktiskt möjligt.

Bakterier som trivs i sjudande vatten
I den nya forskningen studerade forskarna förbränning av syrgas i en bakterie som normalt lever i varma källor – de trivs bäst i nästan kokande vatten. När gruppen utförde sina studier vid 10°C var det riktigt kallt för bakterien – ungefär som minus 40 grader för våra mitokondrier – och nu blev reaktionerna så långsamma att de kunde fångas med forskarnas instrument. Genom att kombinera experimenten med beräkningar kunde forskarna överföra de nya kunskaperna till funktionerna i människans celler.

– Förutom att vi är nyfikna och vill veta hur det går till finns det också en hel grupp av sjukdomar vi kan lära oss mer om och kanske bota i framtiden. Så kallade mitokondriella sjukdomar som orsakas av att syret inte kan förbrännas på rätt sätt, säger Peter Brzezinski.

Artikeln i Science Advances: Splitting of the O–O bond at the heme-copper catalytic site of respiratory oxidases

Kontakt: Peter Brzezinski, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet. Tfn: 070-60 926 42 e-post: peter.brzezinski@dbb.su.se

Kategorier: Nyheter

Sms effektivt stöd för att behandla hiv och tuberkulos

mån, 2017-06-19 08:44

José António Nhavoto, Örebro universitet har i sin avhandling i informatik prövat hur sms kan användas för att förbättra vården av patienter knutna till 16 vårdcentraler i Maputo-regionen i hemlandet Moçambique. Tekniken fanns på plats, men fick ny omfattning och innehåll.

– Patienterna behandlades för hiv/ids eller tuberkulos som både är ligger i toppen av mest dödliga sjukdomar i landet. Båda sjukdomarna är också stigmatiserande.

Färre missade läkarbesöket
Ett konkret resultat av projektet var att antalet missade läkarbesök sjönk radikalt – från vart fjärde till väldigt nära noll. Detta med ett underlag av 50 000 patienter.

Patienterna fick fyra olika typer sms knutna till sina behandlingar. Två av dem var påminnelser, om inbokade läkarbesök och om att hämta ut mediciner. En tredje handlade om att uppmuntra och motivera patienterna om att följa sina behandlingar.

– En fjärde handlade om upplysning, till exempel information om hur fler ska slippa bli smittade och möjligheten att testa sig för hiv gratis, berättar José António Nhavoto.

Alla sms var anonyma men personliga så till vida att de baserades på journalerna för den enskilda patienten som fanns på vårdcentralerna. Sms visade sig fungera väl i detta projekt för att förbättra vården, både för patienter och vårdpersonalen. Och nyttan stannar inte där.

Mobil icke tillåtet för kvinnor
– Tekniken är billig och lätt att skala upp. Den kan användas för andra sjukdomar och i andra länder. I Indien är mobilerna spridda. Även i ett rikt land som Sverige där många har mer avancerade telefoner kan röstmeddelande eller video var en utveckling, säger José António Nhavoto.

Han återvänder nu till Moçambique och siktar på att presentera sina resultat för hälsoministeriet och för olika biståndsorganisationer. En fördel med sms-tekniken i ett fattigt land är att den är billig och att mobiltelefoner är relativt vanlig. Men det finns hinder som måste överkommas:

– Kvinnor på landet i Moçambique tillåts inte ha mobiler så de är beroende av sina män. I vissa områden finns heller inte datorer på vårdcentralerna eftersom de saknar el. Däremot har människor ofta möjlighet att ladda sina telefoner.

Sms i vården i Moçambique är alltså inte enbart en fråga om teknik och vården i sig, utan är också beroende kulturella och sociala förhållanden. Och språk. I landet finns 43 olika lokala språk, förutom den officiella portugisiskan som användes i just detta projekt.

Kontakt: José António Nhavoto, jose.nhavoto@oru.se, 072-914 12 61

Kategorier: Nyheter

Så undviker du fästingbett i midsommar

mån, 2017-06-19 06:47

Borrelia är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier. Sjukdomen sprids av fästingar och finns i stora delar av Sverige. Borrelia behandlas med antibiotika, mot sjukdomen finns inget vaccin. Om du inte får behandling kan infektionen sprida sig till nervsystemet och lederna.

– Det finns all anledning att undvika att bli fästingbiten. Att till exempel klä sig i långärmade tröjor, långa byxor och att använda gummistövlar om du är ute i naturen är ett tips men kanske inte så kul när solen skiner. Låt tröjan vara nedstoppad innanför linningen och använd mörka kläder för då attraheras inte fästingarna lika lätt, berättar Johan Sanmartin Berglund, professor på BTH.

Många blir dock bitna varje år. Då gäller det att ta bort fästingen och vara uppmärksam på om huden på platsen för fästingbettet rodnar.

Behöver inte vara ringformat
– Det är viktigt att poängtera att märket efter bettet inte alls behöver vara ringformat, säger Johan Sanmartin Berglund. Märket kan lika gärna vara oregelbundet format och homogent rodnat. Det viktiga är att misstänka borreliainfektion om man på platsen för ett fästingbett får en hudförändring ett par dagar upp till några veckor efter bettet. Då kan antibiotikabehandling snabbt bota infektionen.

Den som blir biten av en fästing riskerar även att få TBE vilket är en virussjukdom som kan orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. En tredjedel av de som smittas får hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Till skillnad från borrelia kan du dock vaccinera dig mot TBE.

– Aspö i Karlskronas skärgård är ett riskområde för TBE. Sedan 2002 genomförs vaccinationskampanjer på ön vilket har lett till att vi undvikit nya sjukdomsfall av TBE, säger Johan Sanmartin Berglund, professor på BTH.

Stockholms skärgård är det område där flest blir smittade av TBE.

Borrelia

Bakterie som bärs av cirka var tredje fästing i Sverige. Även vid bett är dock risken att bli smittad bara två procent. Och om du tar bort fästingen inom ett dygn är risken väldigt liten att bli smittad.
Borrelia upptäcks vanligen som en röd ring kring bettet. Rodnaden kommer oftast en till fyra veckor efter att du har blivit biten, och ska inte förväxlas med den mindre rodnad som brukar uppstå direkt efter bettet. Den rodnaden är en reaktion på bettet och brukar gå över efter några dagar och är oftast inte ett tecken på att du har fått borrelia. Rodnaden behöver inte vara ringformad, varje hudförändring kan vara ett tecken på att den som blivit biten också blivit borreliasmittad. Huden kan även domna och klia.
Det karaktäristiska hudutslaget, som kallas erythema migrans, blir större med tiden. Det kan blekna i mitten, vilket gör att rodnaden så småningom kan bli ringformad. Rodnaden kan också vara jämnt röd, vilket är vanligare hos kvinnor. Den kan också vara oval eller oregelbunden i formen. Du kan få fler än en hudrodnad på kroppen.
Borrelia botas med antibiotika. En borreliainfektion som inte behandlas med antibiotika kan sprida sig till lederna och nervsystemet, och leda till symtom som: huvudvärk och feber omkring 38 grader. Ledvärk i nacke, armar, rygg och ben. Viktnedgång och tillfällig ansiktsförlamning.

TBE (tick-born encephalit)

TBE är en virussjukdom (hjärnhinneinflammation) som bärs av cirka 0,5 procent av fästingarna. Uppåt 300 i Sverige drabbas varje år. Behandling saknas. Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från smittotillfället till att du blir sjuk, men det kan ta ända upp till en månad.
Tidiga symptom på TBE-infektion liknar svår influensa: huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber, i några dygn. Dessa symtom varar bara i ett par dagar till en vecka. Hos de flesta läker infektionen av sig själv och de blir helt återställda. Hos omkring en tredjedel av alla smittade sprids viruset vidare till hjärnan. Ungefär en vecka efter att de första symtomen har försvunnit brukar då följande nya symtom komma: Hög feber, svår huvudvärk, räkningar, juskänslighet och ljudkänslighet.Förvirring och koncentrationssvårigheter.

Barn under sju år får ofta ett lindrigt sjukdomsförlopp. Inkubationstiden är cirka en vecka. Det tar lång tid att bli frisk. Dödsfall förekommer men är ovanliga. Bestående men är däremot vanliga. Vaccination rekommenderas, särskilt för boende i riskområden. TBE är på uppgång och sprider sig till nya områden. Sverige har fler fall än Norge och Finland tillsammans. Bara 0,1-4 procent av fästingarna bär på TBE-viruset. Men vid fästingbettet överförs viruset nästan omedelbart från spottkörtlarna, till skillnad från borreliabakterien som finns i fästingens mage.

Kontakt: Johan Sanmartin Berglund på telefon: 0455-38 54 71 eller via e-post: johan.sanmartin.berglund@bth.se.

Kategorier: Nyheter

Ridning och rytm gav snabbare återhämtning efter stroke

fre, 2017-06-16 13:44

I studien ingår 123 svenska män och kvinnor, i åldrarna 50 till 75 år. De hade alla drabbats av stroke mellan tio månader och fem år tidigare. Studiedeltagarna lottades till att få rytm- och musikbaserad terapi, ridterapi eller ingå i en kontrollgrupp som fick behandling i ett senare skede. Terapierna gavs två gånger i veckan under 12 veckor.

Direkt efter behandlingen, samt tre och sex månader senare, fick studiedeltagarna ange om de tyckte att de hade förbättrats när det gäller upplevd återhämtning. Dessutom genomgick de tester av gång, balans, greppstyrka och kognition. Deltagarna i både ridgruppen samt i rytm- och musikterapigruppen skattade sin upplevda återhämtning högre efter interventionen jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Av de som upplevde en ökad återhämtning återfanns 56 procent i ridgruppen, 38 procent i gruppen med rytm- och musikterapi och 17 procent i kontrollgruppen.

Resultat som inger hopp
– Studien visar att det fortfarande går att bli bättre, även flera år efter en stroke. Med hjälp av motiverande och stimulerande program som involverar både den fysiska och den sociala miljön kan hjärnans aktivitet och återhämtning öka, säger Michael Nilsson, gästprofessor vid Sahlgrenska akademin och chef för Hunter Medical Research Institute i Australien, som är en av forskarna bakom studien.

Hur kommer det sig att just ridning kan ge goda resultat?

– Ridterapi stimulerar många sinnen samtidigt. Till exempel, de tredimensionella rörelserna i hästens rygg skapar en sensorisk upplevelse som liknar den normala människans gång, säger Michael Nilsson. Detta visade sig genom att deltagarna i ridgruppen förbättrade både gång- och balansförmåga.

Bra att kombinera stimuli
Den rytm- och musikbaserade terapin innebär att patienterna utför kognitivt krävande rörelser med sina händer och fötter i takt med musiken, styrda av intryck de får via syn och hörsel. Studien visar att denna aktivitet förbättrade deltagarnas balans, greppstyrka och arbetsminne.

– Det verkar som om det är kombinationen av olika aktiviteter och stimuli, snarare än de enskilda komponenterna, som ger ytterligare fördelaktiga effekter vid strokerehabilitering, säger artikelns huvudförfattare docent Lina Bunketorp-Käll.

Forskarna går nu vidare med ytterligare analyser av resultaten. De har för avsikt att genomföra uppföljningsstudier med fler deltagare för att undersöka effektivitet, timing och kostnader.

Syrebrist i hjärnan

Stroke innebär att antingen en blodpropp eller en blödning i hjärnan leder till syrebrist i de delar av hjärnan som drabbas. Uppemot 30 000 svenskar insjuknar i stroke varje år.

Den svenska studien var en del av satsningen ”Culture and Brain Health Initiative”, som finansieras av Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur.

Kontakt:
Docent Lina Bunketorp-Käll, telefon: 070–972 3101, e-post: lina.bunketorp@neuro.gu.se 
Professor emeritus Christian Blomstrand, telefon: 073–901 1050, e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se

Kategorier: Nyheter

Brödvalet en klassfråga

fre, 2017-06-16 09:05

Det är känt att rågbröd på många sätt är hälsosammare än bröd bakat på vete. Rågbröd ger en jämnare blodsockernivå, en längre mättnad, skapar viktkontroll, motverkar typ 2-diabetes och är positivt för tarmfloran. Ändå äter vi i Sverige mycket mindre råg jämfört med andra nordiska länder, bara drygt 11 kg per person och år jämfört med Finlands 16 kilo per person och år.

Men viktigast när vi väljer vilket bröd vi ska äta är ändå att det smakar gott. Men gott är inte alltid det mest hälsosamma, skriver Pernilla Sandvik, forskare vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, i sin nya avhandling. Hon har undersökt hur människor uppfattar olika bröd när det gäller smak och hälsosamhet, och vad de själva väljer att äta. 398 personer alla mellan 18 och 80 år var med och provsmakade bröden.

I provsmakningen användes färdigpackade bröd från stora bagerier som säljs i livsmedelsbutiker över hela Sverige.

Sensorisk panel
Smaken på 24 bröd kartlades med hjälp av en tränad sensorisk panel, sedan valdes ett representativt urval av 9 olika bröd ut till konsumenttestet. I konsumenttestet provsmakades bröden blint, det vill säga utan information om vilket bröd det var. Smaken på de mest hälsosamma bröden stick i stäv med den yngre gruppens smakpreferenser. Personer mellan 18 och 44 år föredrar bröd med en mild smak, lågt tuggmotstånd, utan fullkorn och med ett lågt innehåll av råg, medan den äldre (45-80 år) oftare föredrog smaken av bröden med mycket fullkornsråg.

– I båda åldersgrupperna var det tydligt att de som i större utsträckning föredrog ljust, mjukt bröd med mer sötma hade en lägre utbildningsnivå och hade i större utsträckning ätit vitt bröd under uppväxten, säger Pernilla Sandvik.

I avhandlingen tycker konsumenterna att ett hälsosamt bröd ska vara bra för magen, bidra till ett balanserat blodsockersvar och vara mättande. Råg och surdeg uppfattas som hälsosamt i bröd. Många upplever att det är svårt att veta vilket bröd som är hälsosamt, men tycker att ett rågbröd ska innehålla 70 procent råg.

Surdeg på etiketten ingen garanti
En kartläggning av 24 mjuka rågbröd på den svenska marknaden visar att även om det står råg eller surdeg på förpackningen kan innehållet vara lågt. Idag finns inte heller några godkända märkningar som hjälper konsumenten välja till exempel ett bröd som bidrar till en jämn blodsockernivå.

En studie av mjukt bröd i Sverige, innehållande 15-100 procent råg visar att vi kan ta hjälp av vårt smaksinne för att hitta det hälsosammare rågbrödet. Bröd som bidrog till mer jämna blodsockernivåer karaktäriserades av en kompakt textur, ett högt tuggmotstånd och eller en tydligt syrlig smak. Om brödet är mörkt eller ljust spelar mindre roll.

– Även om man kan lära sig tycka om nya smaker även i vuxen ålder, visar studien på vikten av att tidigt vänja sig vid olika smaker men också på potentialen för brödindustrin att utveckla bröd med en hög andel siktad råg. Det ger en mildare smak, mjukare textur och kan samtidigt stabilisera blodsockerhalten. En ökad rågbrödkonsumtion skulle kunna ha en positiv effekt på folkhälsan men först måste de vara tillgängliga och smaka gott, säger Pernilla Sandvik.

Avhandling: Sandvik P (2017) Rye bread in Sweden: Health-related and sensory qualities, consumer perceptions and consumption patterns

Artikel: Sandvik P, et al (2017) Different liking but similar healthiness perceptions of rye bread among younger and older consumers in Sweden, Science direct, doi.org/10.1016/

Kontakt:
Pernilla Sandvik, institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet,
pernilla.sandvik@ikv.uu.se, tel 0739-77 30 44

Kategorier: Nyheter

Säkerhetsproblem stoppar mobila verktyg i vården

fre, 2017-06-16 07:56

För att förbättra och effektivisera vård och hälsorelaterade tjänster världen över så ökar användandet av digitala hjälpmedel. Det här kommer inte enbart med positiva effekter utan öppnar även för nya typer av hot kring informationssäkerhet och personlig integritet.

Informationssäkerhet och skydd av den personliga integriteten är bland de viktigaste faktorerna i utvecklingen av kvalitativa digitala hjälpmedel inom vården. Utan det finns stora risker att skada individer i vårdgivande situationer.

Säkerhetsproblem stoppar projekt
Leonardo Iwaya, forskarstudent inom datavetenskap vid Karlstads universitet, arbetar med och undersöker sätt att säkra informationen och värna om den personliga integriteten vid användandet av mobila verktyg inom vården.

– Bland annat utnyttjas mobila verktyg i utvecklingsländer för att öka täckningsområdet och tillgängligheten av den allmänna vården, berättar Leonardo Iwaya. Men många gånger misslyckas projekt med dessa syften på grund av att frågor som skydd av data och den personliga integriteten inte lyckas integreras i systemen.

Lyssna på intervju med Leonardo Owaya om säkerhet för mobila verktyg i vården (Forskningspodden, Karlstads universitet)

https://podcast.hotell.kau.se/avsnitt/forskningspodden/Pod_Leonardo_Iwaya.mp3

I Brasilien, till exempel, har man i ett projekt testat att använda sig av digitala hjälpmedel för att tillgängliggöra allmän vård för patienter i fattiga områden. Dessa patienter har ofta begränsad möjlighet att uppsöka vårdinstitutioner därav besökte istället vårdgivare patienten i hemmiljö. Bland annat användes mobila enheter för effektivare hantering av journaler. Dessutom användes informationen, som samlades in via besöken, för att analysera hur förhållanden i specifika områden påverkade befolkningens hälsa. Det för att kunna arbeta mer hälsoförebyggande.

– Min del i projektet har varit att titta på hur man utformar system och processer för att skydda informationen och den personliga integriteten, berättar Leonardo Iwaya. För att kunna utveckla digitala vårdsystem där informationen är ordentligt skyddad och där den personliga integriteten värnas så måste dessa frågor få ta en stor plats redan från start, i utvecklingsprocessen.

Leonardo Iwaya är forskarstudent inom datavetenskap vid Karlstads universitet och i december 2016 presenterade han sin licentiatavhandling – Secure and Privacy-aware Data Collection and Processing in Mobile Health Systems.

Kontakt: För mer information kontakta Leonardo Iwaya på 070-922 50 16 eller leonardo.iwaya@kau.se

Kategorier: Nyheter

Mycket värt med ”storasyster” som lyssnar kravlöst

ons, 2017-06-14 13:43

Madelene Larsson är en av Örebroforskarna som granskat ”Storasystermetoden” hos Tjejzonen. Hon är huvudförfattare till den rapport som presenterades på onsdagen i Stockholm.

– Det här är ett viktigt komplement till sjukvården. För de tjejer som söker är det viktigaste att få någon som lyssnar, säger Madelene Larsson som gjort studierna som en del av sin licentiatavhandling.

”Storasystermetoden” är en verksamhet vid den ideella organisationen Tjejzonen som vänder sig till flickor och unga kvinnor i åldern 12 till 25 år och förmedlar kontakt mellan tjejer som anmäler sig, till tio år äldre ”storasystrar” som ställer upp som volontärer.

Växande psykisk ohälsa
Bakgrunden är den växande trenden av självrapporterad psykisk ohälsa hos tjejer. En undersökning visar att över hälften av 15-åriga flickor uppger att de mår dåligt. Idag saknas effektiva förebyggande insatser i samhället för den här gruppen, konstaterar rapportförfattarna.

Systerskapet innebär att de yngre tjejerna matchas med en tio år äldre storasyster. Endast åldersskillnaden spelar roll, vilket är unikt för denna metod. De yngre tjejerna behöver inte ha föräldrarnas godkännande, till skillnad mot andra mentorskapsprogram.

– Det är en kravlös relation som sker på lillasysterns villkor. Storasystern ska lyssna och i vissa fall ge vägledning om lillasystern så vill. Uppgiften är inte att ge direkta råd utan att vara en professionell medmänniska och vara tillgänglig, säger Madelene Larsson.

För lillasystrarna är det viktigt att samtala med en person som enbart vet det de själva väljer att berätta. Det finns ingen historia med i bilden att bli bedömd efter.

Känner sig ensamma
Det behöver inte handla om mer utpräglad psykisk ohälsa som gör att tjejer vill ha en ”storasyster”.

– Alla mår inte dåligt utan majoriteten känner sig ensamma och vill ha någon som aktivt lyssnar, säger Madelene Larsson.

Studien innefattar både enkäter och djupintervjuer med deltagande små och stora systrar. En delstudie handlar om de ideella storasystrarna, om vilka är de är och deras förklaringar till varför de vill ställa upp ideellt:

– Det är ofta en kö av frivilliga som har ett egenintresse av att gå med och dela med sig av sin erfarenhet och göra något meningsfullt. En del hade gärna haft samma möjlighet som unga, berättar Madelene Larsson.

Fasta ramar
Det finns fasta ramar för kontakterna mellan systrarna. De kan chatta eller träffas på riktigt, men då begränsat till två gånger i månaden under ett år.

– Annars finns risken att storasystrarna blir uppätna av kontakterna, att de brinner upp eftersom de är så engagerade. Storasystrarna får också personlig handledning efter varje kontakt, berättar Madelene Larsson.

Efter att året som ”systrar” är över finns det inget som hindrar en fortsatt kontakt utanför organisationens ansvar. Då måste båda parter vara överens.

Hennes slutsats är att ”Storasystermetoden” är en framgång och studierna visar att systerskapet kan ses som ett sätt att främja hälsa för båda parterna. I rapporten finns också en rad rekommendationer till andra organisationer som arbetar med volontärer. Det handlar mycket om att vara tydlig med vad uppdraget innefattar, att sätta gränser, ge handledning och att inte lasta över personligt ansvar på dem som engagerar frivilligt för att stötta andra.

Rapport:
Systerskap för att främja tjejers hälsa

Kontakt:
Madelene Larsson, madelene.larsson@oru,se, 070-355 69 05

Kategorier: Nyheter

Tron viktig funktion vid hantering av svår sjukdom

mån, 2017-06-12 10:34

Hans avhandling behandlar det ömsesidiga förhållandet mellan religiositet och en livssituation som förändrats av att vara cancersjuk. Avhandlingen baseras på intervjuer av cancersjuka kristna som aktivt utövar sin tro.

I studien har Mikael Lundmark tittat närmare på hur ett antal uttryck för studiedeltagarnas religiositet inverkar på hur de hanterar sin förändrade livssituation och hur cancersjukdomen påverkar religiositeten.

– De flesta studier som avhandlar ämnet har redan bekräftat att religiositet påverkar hanterande av sjukdom eller andra svåra livsomständigheter, vanligtvis genom att på olika sätt vara ett stöd i processen, men ibland också en börda. Däremot saknas det en djupare förståelse för vad det är i religiositeten som påverkar hanterandet av svårigheter, och varför. Därför har jag valt att närmare studera detta, säger Mikael Lundmark.

Resultatet visar att studiedeltagarnas religiositet har en tydlig funktion i hanterandet av den förändrade livssituationen. Denna funktion kan se ut på olika sätt beroende på en rad olika bakgrundsfaktorer hos deltagaren. Detta inkluderar den egna livshistorien, psykologiska faktorer men också sådant som hänger ihop med den specifika diagnosen och dess behandling. Den vanligaste funktionen är att bevara sådant som upplevs som viktigt för deltagarna, som till exempel samhörighet, kontroll och mening.

– Religiositeten förändras för många av deltagarna. Det rör sig inte om stora förändringar men förändringarna är av sådant slag att religiositeten blir mer funktionell i hanterandet av den förändrade livssituationen.

– I analysarbetet använder jag mig framförallt av religionspsykologiska teorier om religiositet som hanteringsstrategi. Ett resultat av min studie är att jag visar att dessa teorier behöver modifieras och utvecklas. Jag ger också förslag på hur detta kan göras.

Avhandlingen:
Religiositet och coping: religionspsykologiska studier av kristna med cancer

Kontakt:
Mikael Lundmark, e-post: mikael.lundmark@umu.se, tel. 090-786 70 63

 

Kategorier: Nyheter

Syratoleranta bakterier mått på risken att få karies

mån, 2017-06-12 09:30

I en ny avhandling vid Malmö högskola utvärderar tandläkaren Anna Senneby en ny riskbedömningsmetod som kan vara vägen fram mot ett kariesförebyggande arbete inom tandvården.

Mått på risk för karies
Den nya metoden innebär mätning av andelen syratoleranta bakterier på tandytorna. Hög andel syratoleranta bakterier är en förutsättning för utveckling av karies.

– Vi har testat metoden kliniskt för att se om den kan förutsäga kariesutveckling hos patienter, säger Anna Senneby, som betonar att metoden måste utvärderas i kliniska studier med flera års uppföljning.

Studien visade, efter ett års uppföljning, att personer med en låg andel syratoleranta bakterier i munnen sällan utvecklade karies.

– Resultaten visar också på stora variationer i metodernas effektivitet beroende på egenskaper hos gruppen du undersöker. Effektivteten varierar bland annat beroende på om många i gruppen har karies och hur svåra kariesangreppen är.

Enligt socialstyrelsen har 35 procent av alla tolvåringar i Sverige karies.

Förhindra stora eller små hål
– Vi vill förstås hitta alla som riskerar få karies för hinna sätta in förebyggande åtgärder i tid, säger Anna Senneby

I avhandlingen har Anna Senneby också utvärderat de riskbedömningsmetoder som i dag används för att förutsäga vem som får karies. Gemensamt för dem är att de vetenskapliga bevisen för effektiviteten är svaga, vilket inte nödvändigtvis betyder att metoden är dålig.

Titta på karieshistoriken
– Man måste välja riskbedömningsmetod och tröskelvärde – vad som anses sjukt eller friskt – efter vad man vill uppnå. Hur mycket karies har patienterna? Var sitter kariesangreppen? Vill man exempelvis förhindra små hål hos alla ungdomar, då väljer man tillvägagångssätt efter det, säger Anna Senneby.
Att göra riskbedömning utifrån patientens tidigare karieserfarenhet är en rimlig metod i dagens kunskapsläge, enligt Anna Sennby.

– Den är väl utvärderad och ingår som en del i den kliniska undersökningen. Dess effektivitet varierar men generellt är metoden effektiv gällande de personer som inte har några tidigare kariesangrepp, de förblir friska även i framtiden, säger Anna Senneby.

Kontakt: Anna Senneby: anna.senneby@mah.se, 040 665 84 28

Kategorier: Nyheter

Brister i mätning av arbetsbelastning

mån, 2017-06-12 07:00

Hon har tittat på flera metoder, som vanligtvis används inom arbetshälsa och ergonomi, för att mäta mänskliga rörelser eller muskelaktiviteter när man ska bedöma fysisk belastning under arbete.

Målet för mycket av forskningen inom området, är att kunna mäta vad kroppen utsätts för under arbete, och att försöka finna ett samband mellan fysisk belastning och skador.

– Det har varit svårt att göra dessa direkta samband och en av orsakerna som påtalats, är att det sätt vi mäter på inte är bra nog, säger Jennie Jackson.

Äpplen och päron
Hon har försökt finna vägar att förbättra metoderna och då tittat på hur mycket det vi mäter skiljer sig från sanningen och hur stor skillnad det är från en mätmetod till en annan.

– Vi måste verkligen se till att vi är säkra på vad vi mäter och att vi gör det på det bästa sätt vi kan. Dessutom måste vi försöka komma överens forskare emellan, så att olika metoder görs jämförbara med varandra, annars blir det som att jämföra äpplen och päron.

– Metoderna ska också fungera, både i fält och i labbet och det ska inte spela någon roll var i världen som testen görs.

Två olika mätmetoder har undersökts för att se hur ofta man kommer till samma resultat om man mäter samma sak två gånger och hur resultaten skiljer sig från sanningen. Forskarna har också tittat på 11 metoder att göra mätningar jämförbara och rekommenderat vilka metoder som är de bästa.

– Fynden från avhandlingen är förstås direkt användbara på de mätmetoder som undersökts, men sättet att utvärdera verktygen är användbara för alla som mäter något.

Kunde inte mäta
Orsaken till att hon gjort studien är att hon vid en tidigare studie upptäckte att hon inte kunde mäta det hon ville. Det handlade den gången bland annat om att titta på människors ryggmuskler under sittande kontorsarbete.

I en annan studie, upptäckte forskarna att verktyget/metoden de använde, Inclinometer, inte gav de svar de förväntat sig. De observerade bagagearbetare vid flygplatsen dag efter dag och tyckte sig ha en klar uppfattning om vad de gjorde.

– Men på natten när jag tittade på datan från Inclinometern så stämde det inte med vad min egen uppfattning var.

När man jämförde med sanna/faktiska vinklar vid mättning i labbet kunde man se att Inclinometern ofta underskattade vinkeln med mer än 10 grader.

– Det är inte Inclinometern det är fel på. Avvikelsen beror på att när man placerar ett mätverktyg på en människas kropp så kan det lätt förändras i orientering under rörelser jämfört men de underliggande benen som vi försöker att mäta.

Människor skadas fortfarande
Tidigare bestod arbete av väldigt mycket muskelkraft och tunga lyft, grov- eller jordbruksarbete.

– Nu jobbar många med en lägre muskelaktivitet, men människorna skadas fortfarande och vi måste ta reda på varför.

– För att kunna fånga dessa små förändringar behöver vi ha exakta mätmetoder för att analysera vad det är som skadar, säger Jennie Jackson.

Jennie Jackson försvarade sin avhandling ”Bias and Precision in Biomechanical Exposure Assessment: Making the Most of our Methods” den 2 juni i Krusenstiernasalen, Högskolan i Gävle.

Kontakt:
Jennie Jackson, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle. Uppsala universitet, tel: 026-64 82 93, 070-794 12 54, e-post: jennie.jackson@hig.se

 

Kategorier: Nyheter

Västerbottnisk osteopetros spåras till medeltiden

mån, 2017-06-12 06:01

Forskningsresultaten om osteopetros eller marmorbensjukan som den kallades förr   presenteras i tidskriften Scientific Reports.

Osteopetros eller benskörhet leder till en felaktig bennedbrytning. I ett friskt skelett finns en balans mellan nybildning och nedbrytning av benmassa, som gör att mängden benmassa är konstant. Benet byggs upp av en celltyp som kallas osteoblaster, medan osteoklaster från benmärgen sköter nedbrytningen.

Ingen förmåga att bryta ner skelett
Vid osteopetros eller marmorbensjukan, som den kallades förr, saknas förmågan att bryta ned skelett. Eftersom benbildningen är normal ökar benmassan successivt så att utrymmet för benmärgen förträngs och blodbildningen störs. Det leder till blodbrist och ökad infektionsbenägenhet. Trots den kraftiga benmassan blir skelettet skört och frakturbenäget. De kanaler i skallbenet i vilka hörsel- och synnerver löper genom sätts igen av benet och patienterna blir ofta blinda och får hörselnedsättning.

Osteopetros är en mycket ovanlig ärftlig sjukdom. Det är känt att den förekommer i Västerbotten och har därför fått namnet Västerbottensformen av osteopetros. I nuläget finns det fem kända patienter i livet som har sjukdomen, varav en har fått en benmärgstransplantation och blivit frisk.

Ett forskarlag under ledning av Eva-Lena Stattin, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och överläkare på Uppsala akademiska sjukhus, Ulf Lerner, senior professor vid Centrum för Ben- och Artritforskning vid Göteborgs Universitet och Petra Henning, forskare vid Sahlgrenska Akademin, har nu visat att patienterna i Västerbotten har ett gemensamt ursprung, att sjukdomen beror på en mutation i genen som kodar för proteinet sorting nexin 10 (SNX10) och att mutationen uppkom redan för 950 år sedan.

Osteopetros

Ben är en vävnad som under hela livet omformas. Vid osteopetros är balansen mellan nybildning av ben och nedbrytning av det växande benet störd. Ben bildas men bryts inte ned som det ska.
Osteopetros förekommer i flera former: godartad (benign), elakartad (malign) och medelsvår (intermediär). Alla varianterna innebär att skelettet blir till varierande grad hårt och sprött och att risken för benbrott ökar.
Ordet osteopetros kommer från grekiskans osteon, som betyder ben, och petra, som betyder klippa. En annan benämning på sjukdomen är Albers-Schönbergs sjukdom, efter den tyske röntgenläkaren Heinrich Albers-Schönberg, som 1904 beskrev den lindriga vuxenformen.
I Sverige uppskattas att det föds cirka tre barn med malign osteopetros per miljon nyfödda, vilket innebär cirka ett barn vart tredje år. Västerbottenformen är ungefär lika vanlig. Källa: Socialstyrelsen

Västerbottenformen är en intermediär form av autosomal recessivt nedärvd osteopetros (IOP). Studien har visat att sjukdomen har en tidig debut med symptom redan vid födelsen. Trots att SNX10-genen uttrycks inte bara i osteoklaster utan även i andra celler har en omfattande klinisk kartläggning visat att den mutation som Västerbottenpatienterna har, endast drabbar skelettet. Förutom frakturer, ökad infektionsbenägenhet, syn- och hörselproblem leder mutationen även till tandutvecklingsstörningar och framför allt försenat tandframbrott.

Med hjälp av celler isolerade från patienternas blod och omfattande cell- och molekylärbiologiska tekniker tillsammans med konfokal mikroskopi och elektronmikroskopi har forskargruppen visat att mutationen inte påverkar bildning av osteoklaster men att dessa celler helt har förlorat förmågan att bryta ned skelett. Detta beror på att en specialiserad struktur som kallas ruffled border, som är nödvändig för att cellerna skall kunna lösa upp mineralet och bryta ned proteinerna i skelett, är defekt. Vidare studier får klarlägga hur SNX10 påverkar bildning av ruffled border.

Eftersom osteoklaster kommer från benmärgsceller kan denna form av osteopetros numera botas med hjälp av benmärgstransplantationer.

Artikeln: Eva-Lena Stattin et al, (2017), SNX10 gene mutation leading to osteopetrosis with dysfunctional osteoclasts, Nature, Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-02533-2

Kontakt: Eva-Lena Stattin, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och överläkare på Uppsala akademiska sjukhus, eva-lena.stattin@igp.uu.se, 076-8009975

Kategorier: Nyheter

Många komplikationer efter vanliga ingrepp

fre, 2017-06-09 12:16

15 procent av alla ljumskbråcksopererade drabbas av kronisk smärta och nästan var femte vattenbråcksopererad söker vård för en komplikation inom 30 dagar. Samtidigt dubblerades infektionsrisken efter prostatabiopsier under perioden 2006-2012.

Enligt Karl-Johan Lundström, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, har titthålsoperation för ljumskbråck, vars användning ökat mycket på senare år, en liten fördel avseende kronisk smärta jämfört med konventionell öppen operation. Men fördelarna med färre fall av kronisk smärta ställs mot en fördubblad risk för återfall och en 30-procentig riskökning för andra komplikationer i jämförelse med öppen nätoperation.

Risk med titthål
– Att kronisk smärta drabbar 15 procent av ljumskbråcksopererade är en påfallande hög andel. Titthålsoperationer ger minst smärta men innebär samtidigt en större risk för andra komplikationer och återfall. Sammantaget innebär detta att man i största möjliga mån bör vara återhållsam med kirurgi hos patienter med minimala symtom, säger Karl-Johan Lundström, som arbetar som urologspecialist på Östersunds sjukhus.

Forskningen visade också att vattenbråcksbehandling med kirurgi leder till att patienten måste söka sjukvård för en komplikation i nästan vart femte fall. Samtidigt visar sig vävnadslim som behandling av vattenbråck innebära en låg risk för komplikationer och har i stort sett lika god symtomlindring som den vanligaste operationen.

– Detta är en väntad siffra för mig som ofta träffar denna patientgrupp med vattenbråck. Resultaten pekar på att man antingen ska använda en lindrigare form av kirurgi eller behandla med vävnadslim, som dessutom verkar bättre ur ett komplikationsperspektiv, säger Karl-Johan Lundström.

Resistenta bakterier
I avhandlingen beskrivs också hur infektionsrisken efter prostatabiopsier dubblerats från 1 till 2 procent mellan 2006-2012. Riskökningen beror enligt Karl-Johan Lundström sannolikt på ökningen av antibiotikaresistenta bakterier.

– Men även om risken att dö av biopsi-relaterade infektionskomplikationer är negligerbar i svensk sjukvård så får ökningen stora konsekvenser eftersom mer än 20 000 män årligen biopseras. En ökning från en till två procent innebär därmed att 400 istället för 200 män drabbas varje år, vilket är mycket oroande, säger Karl-Johan Lundström.

Avhandlingen:
Outcomes and complications in surgical and urological procedures

Kontakt:
Karl-Johan Lundström, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, tel: 063-15 30 00, e-post: karl-johan.lundstrom@regionjh.se
Kategorier: Nyheter