Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till Vårdguidens funktion Ställ en anonym fråga: www.1177.se/Stall-en-anonym-fraga/ och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker. Sista vill vi slå ett slag för Facebooks gruppsidor. Det finns bland annat Facebookgrupperna Pacemaker Support Group och Pacemaker and ICD Support Group. Båda är engelskspråkiga.

Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
Vi älskar forskning
Uppdaterad: 6 min 57 sek gammalt

Värmeböljor växande problem i norr

tors, 2019-07-11 16:03

2018 inträffade en lång värmebölja ibland annat Sverige, Finland och Estland, men även 2014 och 2010 hade markanta värmeböljor. Forskare från Umeå universitet och Tartu universitet i Estland samlade nyligen hälsoforskare, meteorologer och representanter för folkhälsomyndigheter till ett möte i Tallinn, för att analysera hur stort problem de allt vanligare och mer intensiva värmeböljorna har blivit i norra Europa.

Cirka 750 personer fler än normalt dog i Sverige under fjolårets värmebölja och i Finland var ökningen ungefär hälften så stor, vilket motsvarar ungefär samma procentuella ökning. Såväl svenska som finländska resultat pekar på att storstadsområdena Stockholm och Helsingfors drabbas av särskilt stor ökning av dödligheten.

Städerna blir mer uppvärmda

Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, anser att det är viktigt att ta reda på varför. De menar att den större ökningen i Stockholm kan hänga samman med att storstadsmiljöer med mycket sten och betong blir mer uppvärmda samt har högre halter av luftföroreningar, men det kan även bero på hur väl vård och omsorg fungerar för äldre och sjuka.

Det finns ingen svensk forskning om effekterna av de större kapacitetsbristerna i vården under somrarna. Den svenska folkhälsomyndigheten har tagit fram underlag till hjälp för regioner och kommuner att utveckla handlingsplaner för att skydda mot hälsoeffekterna under värmeböljor.

Enligt Ida Knutsson från Folkhälsomyndigheten har merparten av Sveriges kommuner och regioner numera utvecklat någon form av åtgärdsplaner. Effekterna av dessa kan man ännu inte bedöma, enligt forskarna.

Studien publicerades i Läkartidningen:
Ovanligt många dödsfall i Sverige sommaren 2018.

Inlägget Värmeböljor växande problem i norr dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Styrketräning kan hjälpa mot klimakterieproblem

ons, 2019-07-10 07:00

Studien är den första i världen som studerar sambandet mellan styrketräning och klimakteriebesvär.

Tidigare forskning har ibland visat på vissa samband mellan motion i allmänhet och minskade vallningar. Andra studier har dock inte kunnat visa något tydligt samband. En förklaring till de olika resultaten kan vara att intensiteten i träningen varierat.

– Det är förmodligen så att motionen måste innebära en rejäl ansträngning med påtagligt höjd puls, snabbare andning och svettningar för att förbättra klimakteriebesvären. Vår teori är att ansträngande träning kan påverka endorfinerna i det centrala nervsystemet där också temperaturregleringscentrum sitter, säger Emilia Berin, doktorand inom obstetrik och gynekologi vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Styrketräning är lätt att standardisera, samma moment upprepas och det är lätt att mäta och jämföra resultaten.

– Vi ville därför gå vidare och undersöka om just styrketräning ger någon effekt, säger Emilia Berin.

Pulshöjande träning minskade vallningar

58 kvinnor i klimakteriet deltog i studien. Medelåldern var 55 år. Hälften av dem levde sitt vanliga liv med viss oregelbunden fysisk aktivitet, mer eller mindre krävande. Den andra hälften började med styrketräning tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, i 15 veckor. Styrketräningen skedde på en nivå som innebar en påtaglig ansträngning för dem.

Resultatet visar att de som styrketränade minskade sina vallningar med 44 procent i genomsnitt, vilket den andra gruppen inte gjorde. De hade lika mycket besvär som tidigare.

– En slutsats är alltså att ansträngande styrketräning två till tre gånger i veckan kan få bort närmare hälften av alla vallningar och svettningar. Det bör ses som ett bra resultat. Hormontabletter, som östrogen, får visserligen bort närmare 90 procent av besvären. Men alla kan inte använda hormonbehandling, exempelvis kvinnor med bröstcancer eller män med prostatacancer, som också kan drabbas av vallningar vid medicinering, säger Emilia Berin.

Hon går nu vidare med att studera effekterna på livskvaliten hos de 58 kvinnorna i studien.

– Den analysen är inte klar men preliminära resultat visar att styrketräningen tycks ha effekt på livskvaliten i stort, sett till både fysisk och psykisk hälsa.

Kontakt:
Emilia Berin, avdelningen för barns och kvinnors hälsa, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, emilia.berin@liu.se

Inlägget Styrketräning kan hjälpa mot klimakterieproblem dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Hög förskrivning av opioider vid artros

tis, 2019-07-09 17:06

– Resultaten visar på en alarmerande hög förskrivning av opioider för artrospatienter, säger Martin Englund, professor vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus som lett studien, i vilken även forskare från Danmark och Storbritannien medverkat.

Forskarna utgick från register över personer i Skåne som fyllt minst 35 år (totalt 751 579 personer) och som fått diagnosen knä- eller höftledsartros någon gång under 1998-2015 (totalt 82 379 personer). Med hjälp av data från svenska Läkemedelsregistret kunde forskarna sedan se hur många av dessa personer som fått något opioidpreparat förskrivet mellan den 1 november 2014 och till den 31 oktober 2015. Det visade sig alltså vara nästan var fjärde artrospatient (24 procent).

Studien visade också att minst 12 procent av all ny opioidförskrivning görs till patienter med artros. Det var framför allt förskrivning av kodein, tramodol, oxikodon och morfinpreparat.

Beroendeframkallande preparat

– Resultatet är anmärkningsvärt. Opioider är beroendeframkallande preparat och finns inte med på listan över rekommenderade behandlingar vid artros, annat än i extremfall eller i samband med kirurgisk behandling. Men även då vi räknade bort förskrivningar av opioider i samband med operation, påverkades inte resultatet nämnvärt, säger Martin Englund.

Martin Englund menar att resultaten pekar på en stor utmaning inom artrosfältet: det finns bra grundbehandling för den som drabbas – artrosskolan – men många artrospatienter nyttjar inte denna grundbehandling. Därefter, och om man inte förbättras tillräckligt av grundbehandlingen, saknas det till stor del bra medicinska icke-kirurgiska behandlingsalternativ att erbjuda patienten, annat än viss symtomlindring.

Saknas läkemedel som lindrar smärtan

– Om personen har utvecklat svår artros, och andra behandlingar inte ger tillräcklig symtomlindring, kan man erbjuda protesoperation. Det är dock en omfattande och kostsam kirurgisk behandling, och den bör bara ges till patienter som verkligen behöver operationen.

– Däremellan saknar vården idag dessvärre läkemedelsbehandling som kan minska smärta och modifiera själva sjukdomsförloppet, det vill säga påverka den själva biologiska processen. Här behövs mer forskning, säger Martin Englund.

Vetenskaplig artikel:
Opioid use in knee or hip osteoarthritis: a region-wide population-based cohort study, Osteoarthritis Cartilage

Kontakt:
Martin Englund, professor i medicinsk forskning med särskild inriktning mot epidemiologi och ortopedi vid Lunds universitet och leg. läkare vid SUS,  martin.englund@med.lu.se

Inlägget Hög förskrivning av opioider vid artros dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Smärta signaleras snabbare än vi trott

fre, 2019-07-05 07:46

Enligt den rådande synen leds nervsignaler om smärta alltid långsammare än signaler om beröring i människan. Den sorts känsel som låter oss uppfatta beröring och ger oss förmågan att lokalisera var på huden den känns hanteras av nerver som har en myelinskida av fett som isolerar nerven.

Nerver med ett tjockt lager myelin, även kallade tjocka nervtrådar, leder nervsignalen snabbare än nerver utan myelinskida. Människans smärtsignalering anses däremot vara avsevärt mycket långsammare och skötas av nerver som bara har tunt myelin eller inget alls.

Hos apor och många andra däggdjur, däremot, kan delar av smärtsystemet leda nervsignaler lika snabbt som beröringskänseln. Forskarna undrade om ett sådant system finns även hos oss människor.

Avlyssnade en nervcell åt gången

– Förmågan att uppfatta smärta är kritisk för vår överlevnad, så varför skulle vi ha ett system för smärtsignalering som är avsevärt långsammare än det för beröring, och mycket långsammare än vad det kan vara? säger Saad Nagi vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE, samt Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.

För att söka efter svaret använde forskarna en teknik som låter dem avlyssna signalerna i nervtråden från en enda nervcell åt gången. Hos drygt 100 friska försökspersoner letade forskarna efter nervceller som ledde nervsignalen lika snabbt som beröringsnervceller, men som i övrigt hade egenskaper som stämde överens med smärtreceptorer, eller nociceptorer.

Ultrasnabba smärtreceptorer

Smärtreceptorer kännetecknas av att de har förmåga att detektera skadliga retningar, som nyp och skrapningar på huden, och inte reagerar på lätt beröring. Forskarna fann att en åttondel (12 procent) av nervcellerna med tjock myelinskida hade samma egenskaper som smärtreceptorer, samtidigt som ledningshastigheten var hög som i beröringsnerver.

Forskarna gick vidare med att ta reda på vad dessa ultrasnabba smärtreceptorer fyller för funktion. Genom att skicka korta elektriska impulser via mätelektroden kunde forskarna aktivera samma enskilda nervcell. Försökspersonerna uppgav då att de upplevde skarp eller nålsticksliknande smärta.

– När vi specifikt aktiverar en enskild nervcell ger det en upplevelse av smärta, så dessa nerver har koppling till smärtcenter i hjärnan, säger Saad Nagi.

Svårt uppfatta mekanisk smärta

Forskarteamet undersökte också patienter med olika mycket sällsynta neurologiska tillstånd. En grupp bestod av personer som i vuxen ålder fått nervskador som lett till att de stora nervtrådarna med tjocka myelinskidor förstörts, medan de små nervtrådarna fanns kvar. Patienterna kunde inte uppfatta lätt beröring.

Forskarna förutspådde att förlusten av myelinklädda nervtrådar även borde påverka det snabba smärtsystemet som de identifierat. Det visade sig också stämma att dessa personer hade nedsatt förmåga att uppfatta mekanisk smärta. Undersökningar i patienter med två andra ovanliga neurologiska tillstånd gav liknande resultat. Upptäckten kan få stor betydelse för forskning om smärta och i diagnos och vården av smärtpatienter.

– Fram växer en bild av att tjocka nervtrådar bidrar till smärtupplevelsen vid mekanisk smärta. Vårt fynd utmanar läroböckernas beskrivning att vi har snabb beröringskänsel men ett långsamt smärtsignaleringssystem. Vi föreslår att smärta kan signaleras lika snabbt som beröringskänseln, säger Saad Nagi.

Studien är gjord av forskare vid Linköpings universitet, Liverpool John Moores University i Storbritannien och National Institutes of Health (NIH) i USA.

Vetenskaplig artikel:
An ultra-fast system for signaling mechanical pain in human skin, Saad S. Nagi, Andrew G. Marshall, Adarsh Makdani, Ewa Jarocka, Jaquette Liljencrantz, Mikael Ridderström, Sumaiya Shaikh, Francis O´Neill, Dimah Saade, Sandra Donkervoort, A. Reghan Foley, Jan Minde, Mats Trulsson, Jonathan Cole, Carsten G. Bönnemann, Alexander T. Chesler, M. Catherine Bushnell, Francis McGlone, och Håkan Olausson, Science Advances

Kontakt:
Saad Nagi, förste forskningsingenjör, saad.nagi@liu.se
Håkan Olausson, professor, hakan.olausson@liu.se

Inlägget Smärta signaleras snabbare än vi trott dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Samband mellan fetma och tarmbakterier

ons, 2019-07-03 18:31

Fetma uppkommer när energiintaget i det vi äter är större än den energi vi förbrukar. Men förmågan att behålla energibalansen varierar mellan individer. I dag vet vi att orsaken beror på flera faktorer där ärftlighet (genetisk predispositon) och livsstil (kost och motion) är de mest kända. Bakterierna i tarmfloran tros spela en viktig roll i såväl utvecklingen av fetma som i utvecklingen av sjukdomar.

Tarmflora

Tarmfloran inkluderar bakterier, arkéer (arkebakterier), svampar, virus etc som finns i våra tarmar. Hos en vuxen människa utgör bakterierna ett kilo av vår kroppsvikt.
Studier har visat att fiberrik kost är bra eftersom bakterier som bryter ner fibrer producerar kortkedjiga fettsyror som är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Likaså har bakterier som tillverkar slem visat sig vara viktiga för att bygga upp tarmens insida så att den inte ska läcka ämnen ut i blodbanan och orsaka skada i form av autoimmuna sjukdomar.

Som en del i sitt avhandlingsarbete har Louise Brunkwall varit med om att starta upp Malmö Familjestudie Malmö Offspring Study, MOS som startade 2013. I studien följs människor i flera generationer och information om hälsa, vad de äter och avföringsprover samlas in. Målet är att vid slutet av 2020 ha 5000-6000 deltagare.

De första resultaten från studien visar att det kan finnas en länk mellan fetma mätt med BMI och tarmbakterierna.

– Vi har sett en koppling mellan ett hälsosamt matmönster och minskad risk för prediabetes – ett förstadium till typ 2-diabetes – som eventuellt går via en bakterie i tarmarna som hjälper till att bryta ned fibrer. Detta skulle kunna visa att ett hälsosamt matmönster kan bidra till en tillväxt av goda bakterier med positiva hälsoeffekter.

Fetma

Fetma innebär ett BMI (body mass index) över 30. BMI är ett mått baserat på en persons vikt och längd. Fetma är en riskfaktor för typ 2-diabetes som beräknas orsaka en miljon dödsfall varje år. Förutom typ 2-diabetes är fetma en riskfaktor för bland annat hjärt-kärlsjukdom och flera olika cancersjukdomar. Måsta ta hänsyn till hela kosten

Avhandlingen inkluderar även två arbeten där Louise Brunkwall studerat genetisk predisposition samt livsstil kopplad till matmönster.

– Vi fann att de som har fler riskgener för övervikt och drack läsk hade en större risk att vara överviktiga än de som hade färre antal riskgener eller de som drack mindre läsk, säger Louise Brunkwall.

Dock visade det sig att de som dricker mycket läsk (mer än en burk per dag) även generellt åt sämre än de som drack lite eller ingen läsk.

– Slutsatsen från den studien var att det kanske inte är så enkelt som att läsken ensam orsaker en stor riskökning för övervikt, utan kosten som helhet. Det är därför viktigt att ta hänsyn till den totala kosten när man studerar enskilda livsmedel.

Högt intag av sockersötade drycker såväl som drycker sötade med sötningsmedel samt kaffe kunde kopplas till individer med högt BMI och lägre utbildningsnivå, medan större intag av juice och te kopplades till lägre BMI och högre utbildningsnivå.

– Vi kunde också se att de som drack mycket sockrad dryck åt mindre av mat som vanligtvis förknippas med god hälsa, såsom frukt, grönsaker, yoghurt och fisk, medan de som drack mycket juice och te åt mycket av den sortens mat.

Bakterierna påverkas av allt

Louise Brunkwall är kritisk till alla böcker och bloggar som ger sken av att ”veta” och som ger råd och recept som sägs vara vetenskapligt underbyggda.

– De flesta studier man hänvisar till är mycket små eller gjorda på djur. I många studier har man tittat på extrema grupper eller undersökt effekten av att till exempel bara äta ost i tre dagar. Då ser man att bakterierna påverkas av i stort sett allt. Ingen är så ensidig i sin kost och alla lever i ett sammanhang, så för att kunna förstå vad som är bra eller dåligt måste man studera tusentals människor.

En ”bra tarmflora”

Vad som utgör en ”bra tarmflora” är det ingen som riktigt vet idag.

– Det finns så många aspekter av tarmflora. Vi tittar bara på någon form av slutprodukt, vi vet inte vad som händer längre upp i tarmen, säger Louise Brunkwall.

– Jag tror en större förståelse för, och kunskap om, tarmfloran kan lyfta kostens betydelse och eventuellt bidra till en mer individanpassad vård. Jag tror inte det kommer att ändra de rekommendationer vi har idag, men det kan bidra till att motivera oss att äta bättre om vi vet varför det är bra.

Avhandlingen:
Obesity; with a focus on diet quality and gut microbiota

Text: Sara Liedholm

Texten först publicerad som nyhet från Lunds universitet

Inlägget Samband mellan fetma och tarmbakterier dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Samband mellan dåliga tänder och personlighet

ons, 2019-07-03 06:07

– Att tänderna är en del av kroppen blir tydligt i studien. Vi kan bland annat se att det verkar finnas ett direkt orsakssamband mellan riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och karies i tänderna, säger Ingegerd Johansson, senior professor vid Odontologiska institutionen vid Umeå universitet och den som lett studien.

Karies och tandlossning hör till de allra vanligaste sjukdomarna i hela världen med både lidande och stora vårdkostnader som följd. Till skillnad från flera andra folksjukdomar är kunskaperna om hur ärftligheten, våra gener, påverkar risken att utveckla dessa tandsjukdomar fortfarande knappa.

Att två personer som äter samma saker och sköter sin mun likadant ändå kan få olika många hål i tänderna är känt, men man har inte riktigt kunnat förklara varför.

Färre hål med rätt gen

Tidigare forskning har föreslagit ett antal gener som möjliga men ingen av dem har kunnat bekräftas. Det beror delvis på att komplexa sjukdomar, som karies och parodontit, kräver stora underlag för att dra slutsatser.

Forskarna kunde identifiera 47 stycken nya lokus, det vill säga ställen på generna, med koppling till karies. Studien bekräftade dessutom ett sedan tidigare känt immunrelaterat risk-lokus med koppling till aggressiv tandlossning.

Bland de gener som kunde kopplas till karies finns sådana med kända funktioner för bildning av tänder och käkben, för salivens skyddsförmåga och som påverkar vilka bakterier som finns på tandytan. Den gen som hade störst effekt kunde skattas till att ge skillnad på två kariesangripna tandytor. I klartext betyder det att den som har denna variation har två färre hål i tänderna än den som saknar den, allt annat lika.

Studien

Den aktuella studien är en så kallad metaanalys där forskare har kombinerat data från å ena sidan nio stycken internationella kliniska studier med 62 000 deltagare, med å andra sidan uppgifter om självrapporterad tandhälsa från UK Biobank med 461 000 deltagare i Storbritannien. Underlaget har analyserats med scanning av miljontals strategiska punkter i arvsmassan, genomet. Det gör studien till den största i sitt slag.

I studien tittade man även på genetisk koppling till kardio-metabola folkhälsofaktorer som rökning, övervikt, utbildning och personlighet. Det gick även där att se en koppling till tandhälsan. Genom att göra en särskild analys, så kallad Mendelisk randomisering, kunde man se att det inte bara handlar om en samvariation utan att det också finns ett direkt orsakssamband mellan karies och kardio-metabola riskfaktorer.

– Det är värdefullt att bättre kunna kartlägga vilka som särskilt ligger i riskzonen för problem med tänderna. Men alldeles oavsett vilket arv man bär på, gäller för alla att god munhygien och bra kostvanor är det viktigaste man själv kan göra för att minska risken för karies och tandlossning, säger Ingegerd Johansson.

Vetenskaplig artikel:
Genome-wide analysis of dental caries and periodontitis combining clinical and self-reported data, Nature Communication. Dmitry Shungin, Simon Haworth, Kimon Divaris, Cary S. Agler, Yoichiro Kamatani, Myoung Keun Lee, Kelsey Grinde, George Hindy, Viivi Alaraudanjoki, Paula Pesonen, Alexander Teumer, Birte Holtfreter, Saori Sakaue, Jun Hirata, Yau-Hua Yu, Paul M. Ridker, Franco Giulianini, Daniel I. Chasman, Patrik KE. Magnusson, Takeaki Sudo, Yukinori Okada, Uwe Völker, Thomas Kocher, Vuokko Anttonen,Marja-Liisa Laitala, Marju Orho-Melander, Tamar Sofer, John R. Shaffer, Alexandre Vieira, Mary Marazita,Michiaki Kubo, Yasushi Furuichi, Kari E. North, Steve Offenbacher, Erik Ingelsson, Paul W. Franks, Nicholas J. Timpson, Ingegerd Johansson.
doi: 10.1038/s41467-019-10630-1.

Kontakt:
Ingegerd Johansson, Senior professor vid Institutionen för odontologi, Umeå universitet, ingegerd.johansson@umu.se

Inlägget Samband mellan dåliga tänder och personlighet dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Att bromsa åldrandet inte längre science fiction

tis, 2019-07-02 20:43

Åldrandet börjar i cellernas inre. Med en allt högre levnadsstandard lever vi längre. Men åldrandet har ett pris i form av sjukdomar som cancer, diabetes typ II, Parkinson och Alzheimer.

Men tänk om vi kan senarelägga eller förhindra sjukdomarna genom att göra något åt åldrandet i sig? Att åldras utan att bli skröplig. Hoppet växer ju mer vi lär oss om vad som händer i cellens inre.

Det pågår ett komplicerat samspel mellan organellerna som är cellens egna inre organ. När vi åldras slutar organellerna att fungera, en efter en. Det innebär att den storstädning som ständigt pågår i cellen inte längre fungerar. För att hålla sig ung måste cellen göra sig av med proteiner som skadats, felveckats eller börjat klumpa ihop sig.

Mitokondrierna – kroppens kraftverk

– Det finns sju eller åtta organeller beroende på hur man räknar. Det är viktigt att de pratar med varandra och kan påverka varandra med sina funktioner. Men de är involverade i ett tusental olika processer. Vi fokuserar på de processer vi tror är viktigast för att förstå hur cellen åldras, säger Martin Ott, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet.

Vad Martin Ott och hans medarbetare funnit är att en av organellerna, mitokondriet, spelar en nyckelroll. Mitokondriet är cellens kraftverk. När detta utsätts för stress aktiverar det ett skyddsprogram som understöder cellens alla funktioner. Detsamma sker vid när cellen åldras – till en viss gräns. Bortom den blir den inre kommunikationen allt sämre.

Organellerna
Organeller: (1) nukleol, (2) cellkärna, (3) ribosom, (4) vesikel, (5) grovt endoplasmatiskt retikulum (ER), (6) golgiapparaten, (7) cytoskelett, (8) slätt ER, (9) mitokondrie, (10) vakuol, (11) cytoplasma, (12) lysosom, (13) centriol och (14) cellmembran.

Den allra största organellen är själva cellkärnan, som innehåller arvsmassan i form av kromosomer. På 1930-talet upptäcktes att kromosomerna på sina ändar har skyddande ”hättor”, så kallade telomerer. Dessa ändar på DNA-trådarna är mycket sårbara. Med tiden förstod forskarna att telomererna förkortas i takt med att cellen åldras.

Telomererna – ändarna som skyddar dna

Utan telomerer skadas dna:et och celldelningen stoppas, varefter cellen dör. Många trodde att man nu hade hittat nyckeln som skulle lösa åldrandets gåta. Man föreställde sig till exempel att det skulle gå att mäta åldrandet genom att mäta längden på telomererna. I dag vet man åldrande inte är en följd av en, utan många komplicerade processer.

– Det finns test som visar hur långa telomererna är, och kopplingen mellan ålder och telomerlängd syns tydligt när man gör statistik på ett stort antal undersökta fall. Men i det enskilda fallet säger testvärdena bara att väldigt korta telomerer ger en större risk att dö i vissa sjukdomar som hjärtsjukdomar och infektionssjukdomar, säger telomerforskaren Marita Cohn vid Lunds universitet.

Under en period gästforskade hon hos Elizabeth Blackburn i San Francisco, en av dem som belönades med 2009 års Nobelpris i medicin för sin forskning om hur telomererna och ett enzym – telomeras – skyddar arvsmassan. Detta telomeras kan motverka att telomererna förkortas. Hos människa finns enzymet bara i vissa celler – framför allt i könsceller eftersom det är viktigt att cellerna hos nya individer får långa telomerer.

När Marita Cohn arbetade med Elizabeth Blackburn kunde hon visa att enzymet telomeras också finns i jästceller, något som är viktigt eftersom jäst är en vanlig modellorganism för att studera åldrande i cellen.

Mänskliga kromosomer (markerade med grå färg) täckta av telomerer (vit färg). Foto: U.S. Department of Energy Human Genome Program

Telomeras aktivt vid cancer

– Idag vet man att telomeras finns hos många arter, säger Marita Cohn.

Det finns förstås alltid en koppling mellan forskningen kring åldrandet och alla de sjukdomar vi förknippar med just åldrande.

Cancer är ett tillstånd där cellerna delar sig ohämmat. I många cancerformer är enzymet telomeras extra aktivt och förlänger telomererna vilket i sin tur är kopplat till okontrollerad tillväxt. Det är som om cellerna fått evigt liv. Det har dock visat sig att det även finns andra sätt för tumörceller att bibehålla telomererna. 15 procent av alla cancerformer använder sig av en alternativ process kallad ALT (Alternative Lengthening of Telomeres), som Marita Cohn forskar kring idag.

Kosten påverkar telomererna

Vi kan påverka telomerernas längd genom att äta rätt kost, enligt forskning av nobelpristagaren Elizabeth Blackburns. Man bör undvika processad mat, rökt kött och livsmedelstillsatser. Det verkar också som om depressioner och negativt tänkande är skadligt medan meditation har en positiv inverkan.

Föryngringssubstanserna – jakt på ämnen som finns hos unga

Att cellerna i dag kan granskas så närgånget beror på ny teknik. Ett exempel på den saken är ett projekt lett av Christian Riedel på Karolinska Institutet, som studerar hur gener uttrycks för att bygga olika proteiner. En gen (DNA i cellkärnan) kodar för ett RNA (en bärarmolekyl i cytoplasma), som i sin tur översätts till ett protein (till exempel ett enzym, med olika funktioner i kroppen).

På samma vis som de samlade generna kallas ”genom”, och de samlade proteinerna kallas ”proteom”, kallas översättningsledet med RNA-molekyler för ”transkriptom”. Genom att bearbeta den cellulära informationen hos transkriptomet i ett givet ögonblick, kan man registrera hur generna kommer till uttryck, det vill säga hur stora mängder det finns av varje typ RNA-molekyl.

Med maskininlärning har Riedels forskargrupp tränat datorprogram att känna igen om ett transkriptom härrör från en ung eller gammal människa. Man har sedan använt sig av ett dataregister av 1300 substanser som kan påverka transkriptomet.

– Med den här metoden kan vi identifiera substanser som ändrar transkriptomet i en riktning som är typisk för den yngre cellen, säger Christian Riedel.

Vissa av dem är sedan tidigare kända för att ha en livsförlängande effekt, till exempel telomeraset. Men forskargruppen har också lyckats hitta substanser som man tidigare inte visste hade sådana egenskaper. Två av dem, monorden och tanespimycin, har redan testats på rundmaskar. Ytterligare några intressanta substanser står på tur att testas på detta sätt.

– Ämnena förlängde maskarnas livslängd, och monorden förbättrade även deras hälsa. Dessa substanser är involverade i processer som hjälper cellens proteinmolekyler att behålla sin tredimensionella veckning, som i sin tur är avgörande för att ett protein ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Bilden: Celler där cellkärnan färgats blå. Av: TenOfAllTrades at English Wikipedia [Public domain]

Kalorier kontra livslängd

Hur olika proteiner samspelar är också tydligt när man tittar på iakttagelsen att ett lågt kaloriintag bromsar åldrandet, något som bekräftats i djurförsök på såväl apor som råttor.

Av naturliga skäl är det svårt att göra kontrollerade studier av detta på människa. Men det finns undersökningar gjorda i Norge och Danmark på hur befolkningen påverkades av 1:a och 2:a världskriget. Tillgången på föda var då begränsad, något som tycks ha bromsat åldrandet och uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar som cancer och diabetes typ II.

Ingen förstod hur en sänkning av kalorierna kunde påverka livslängden. Man visste att oxidanter, en grupp ämnen som anhopas i cellen, är giftiga och påskyndar åldrande och åldringssjukdomar. Men för några år sedan kunde en forskargrupp nu vid Chalmers tekniska högskola visa hur detta var relaterat till kosten.

Peroxiredoxinet – enzymet för kalorirestriktion

– I cellerna finns enzymet peroxiredoxin som bryter ner väteperoxid och andra skadliga oxidanter i cellen. Men när cellerna åldras är enzymet inte längre lika effektivt. Genom att minska tillförseln av socker och proteiner till jästceller har vi visat att peroxiredoxinet inte sätts ur funktion, säger docent Mikael Molin, som leder forskargruppen vid Chalmers.

Nyligen har man också funnit en koppling mellan peroxiredoxin och cellens dygnsrytm. Ämnesomsättningen ser olika ut vid olika tider på dygnet och styrs av biologiska klockor. För detta krävs vanligen någon form av ljusreceptorer.

Jästsvamp som Molin använder sig av i sin forskning tycktes dock sakna en sådan mekanism – ända tills man upptäckte att peroxiredoxin på något ännu inte helt klarlagt sätt fungerar som en biologisk klocka. Det är ett intressant fynd; det är ju känt att störningar i dygnsrytmen både ökar risken för cancer och för förtidigt åldrande.

Text: Göran Frankel, på uppdrag av forskning.se

Artikel 1 av 9Artiklar i serien Åldrande

Inlägget Att bromsa åldrandet inte längre science fiction dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Genmodifierade fiskar bidrar till kamp mot prostatacancer

tis, 2019-07-02 06:23

– Resultaten kan komma till nytta för att hitta markörer som visar vilka cancerceller som är särskilt farliga för män med prostatacancer och därmed skulle vi kunna rikta behandlingen mer precist i framtiden, säger Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och skördar årligen cirka 2500 liv bara i Sverige. Så länge cancern inte har spridit sig som metastaser utanför prostatakörteln går den ofta framgångsrikt att behandla med strålning, läkemedel eller kirurgi. Alla behandlingar innebär dock en hel del biverkningar.

Förstå på molekylnivå

En svårighet är att bedöma i vilka fall tumören är elakartad och kan sprida sig till andra organ och till skelettet, och i vilka fall tumören istället är möjlig att leva med utan behandling. Därför är det viktigt att på molekylnivå förstå de mekanismer som förklarar både hur cancer uppstår och hur den blir invasiv, elakartad, och sprider sig.

Det allra bästa vore givetvis om man kunde hitta nyckeln i molekylerna som leder fram till en behandling som helt enkelt stänger av tumörens förmåga att sprida sig, men riktigt där är man inte än.

Cancerceller producerar ofta tillväxtfaktorer som gynnar att tumören växer och cancern sprids. En sådan tillväxtfaktor heter Wnt3a. Det som forskarna nu har funnit är att ett speciellt protein, TRAF6, har en nyckelroll för att göra cancerceller invasiva som svar på stimulering av denna tillväxtfaktor Wnt3a.

Adaptorprotein med i spridningen

TRAF6 är ett så kallat adaptorprotein med enzymatisk kapacitet. Det innebär att det kan förändra funktion och lokalisation av andra proteiner genom att märka dem med ett annat litet protein som kallas för ubiquitin

TRAF6 är sedan tidigare känt för att vara pådrivande i inflammatoriska processer. Att TRAF6-proteinet även har den här funktionen i utvecklingen och spridningen av tumörer var däremot en nyhet. Studien visar att TRAF6 behövs för att signaler i Wnt3- signalkedjan ska kunna överföras från cancercellers yta till cellkärnan för att styra vilka gener som ska uttryckas. Uttrycket av dessa gener kodar i sin tur för att göra cancerceller invasiva och bilda metastaser i flera olika cancerformer.

Analyserna har gjorts både i provrör med vävnadsprover från män med prostatacancer och i zebrafiskar där man har klippt bort uttrycket av TRAF6 i celler med hjälp av den så kallade gensaxen CRISPR/CAS9, en teknik som delvis också är utvecklad i Umeå. I såväl vävnadsproverna som i fiskarna kunde man då se att uttrycket för TRAF6-proteinet behövs för att gener som regleras av signalkedjan Wnt3 ska uttryckas. Det tyder på att processen är evolutionärt bevarad.

Mer specifika läkemedel

Man kunde även se att uttrycket av TRAF6-proteinet och Wnt3a co-receptorproteinet LRP5 bestämde förmågan till invasivt växtsätt hos både prostatacancerceller och hos kolorektala cancerceller.

– Att samma process kunde ses i både mänskliga vävnadsprover och i fiskar talar för att det vi har hittat är en grundläggande mekanism som kan användas för prognos för män med prostatacancer, säger Maréne Landström. En ökad förståelse om hur signalkedjan i cancerceller kan också göra det möjligt att utveckla mer specifika cancerläkemedel i framtiden.

Forskarna som har genomfört studien är bland andra doktorand Karthik Aripaka tillsammans med sina handledare Marene Landström och Jonas von Hofsten.

Vetenskaplig artikel:
TRAF6 function as a novel co-regulator of Wnt3a target genes in prostate cancer
Karthik Aripaka, Shyam Kumar Gudey, Guangxiang Zang, Alexej Schmidt, Samaneh Shabani Åhrling, Lennart Österman, Anders Bergh, Jonas von Hofsten, Marene Landström. The Lancet

Kontakt:
Maréne Landström, Institutionen för medicinsk biovetenskap, marene.landstrom@umu.se

Inlägget Genmodifierade fiskar bidrar till kamp mot prostatacancer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt

fre, 2019-06-28 10:10

Botox (botulinumneurotoxiner) och giftet som orsakar stelkramp tillhör samma familj och är bland de giftigaste substanser som hittills upptäckts. Tidigare har man trott att de uteslutande är giftiga för ryggradsdjur som människor, möss och fåglar. Men nu har forskare hittat ett gift som angriper malariamyggor.

– Vi har upptäckt ett nervgift, PMP1, som är selektivt inriktat mot malariamyggor. Den här toxinfamiljen har alltså ett mycket bredare värdspektrum än man tidigare trott, säger Pål Stenmark, Stockholms universitet samt Lunds universitet, som leder forskargruppen vid Stockholms och Lunds universitet som i samarbete med Sarjeet Gills forskargrupp vid University of California har upptäckt det nya nervgiftet.

Malaria

Malaria är en av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar och orsakas av encelliga parasiter som sprids med vissa myggor. Varje år dör omkring en halv miljon människor av sjukdomen, de flesta är barn i Afrika. 200 miljoner människor har malaria.
Källa: Världshälsoorganisationen (WHO)

– Vi hittade PMP1 i bakterier från två hotade miljöer: mangroveträsk i Malaysia och regnskogsmark i Brasilien. Det visar hur viktigt det är att skydda dessa guldgruvor av biologisk mångfald.

Proteiner utan onaturliga rester

– PMP1 gör det möjligt att minska utbredningen av malaria på ett nytt och miljövänligt sätt. Eftersom de här gifterna är proteiner så lämnar de inga onaturliga rester efter sig när de bryts ned. Kanske kan vi nu också designa biologiska insektsmedel riktade specifikt mot utvalda skadeinsekter, säger Pål Stenmark.

I dag är insektsgift och myggnät behandlade med insektsmedel det huvudsakliga sättet att bekämpa spridningen av malaria, men nya metoder för att bekämpa malariamyggor måste hela tiden utvecklas eftersom myggorna med tiden blir resistenta mot alla gifter.

Vetenskaplig artikel:
A neurotoxin that specifically targets Anopheles mosquitoes, Nature Communications.

Kontakt:
Pål Stenmark, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, samt Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet. stenmark@dbb.su.se

Inlägget Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord

fre, 2019-06-28 09:17

Att leva med autism innebär ofta många svårigheter i vardagen, till exempel i samspel med andra, i studier och arbetsliv, samt när det gäller färdigheter som behövs för att ta hand om sig själv och sitt hem. Det är välkänt att många individer med autism har psykisk ohälsa.

Forskarna bakom den aktuella studien har analyserat data för alla individer med autismspektrumdiagnos (ASD) i det svenska nationella patientregistret och jämfört med data för individer från den generella populationen i Sverige. Studien omfattade omkring 55 000 personer med autism och cirka 270 000 kontrollpersoner från befolkningen som matchades utifrån födelseår, kön och boendelän.

– Våra analyser visade att risken för både självmordsförsök och självmord var mycket högre bland individer med autism. Resultaten ger viktig information om riskfaktorer och vägledning för kliniska verksamheter, säger Henrik Larsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Kvinnor hade högst risk

Forskarna analyserade även olika grupper med autism separat, såsom individer med respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd (uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet och impulsivitet), samt genomförde könsspecifika analyser.
Resultaten visade att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning hade högst risk för självmordsbeteenden, särskilt om de samtidigt hade adhd. Kvinnor hade generellt högst risk, och i gruppen med både autism och adhd hade var femte kvinna någon gång under sin livstid gjort ett självmordsförsök.

– Det innebär tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessutom var risken för fullbordat självmord ännu högre bland just dessa kvinnor, så det är väldigt oroande resultat, säger Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) och institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Forskarna kunde också identifiera riskfaktorer för självmordsbeteenden, såsom psykiatrisk sjukdom. Personer med autism som även hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för både självmordsförsök och självmord, även om kopplingen mellan autism och självmordsbeteenden inte helt förklaras av psykiatrisk sjukdom.

Vården kan behöva se över sina rutiner

– Utifrån våra resultat är signalen för hälso- och sjukvården tydlig: det är viktigt att vara uppmärksam på, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos personer med autism. Men det är inte enbart en fråga för psykiatrin; alla verksamheter som träffar personer med autism kan behöva se över sina rutiner när det gäller psykisk ohälsa och autism, till exempel hur man förhåller sig till de här frågorna och hur man kan hjälpa personen att komma i kontakt med psykiatrin, säger Tatja Hirvikoski.

Forskarna analyserade även data för omkring 350 000 släktingar (syskon, halvsyskon och kusiner) till personer med autism, och jämförde risken för självmordsbeteenden med över 1,5 miljoner personer som var släkt med jämförelsegruppen från den generella populationen. Resultaten tydde på att en del av förklaringen bakom sambandet mellan autism och självmordsbeteenden kan vara kopplat till genetiska faktorer.

Studien finansierades av Stockholms läns landsting och American Foundation for Suicide Prevention.

Vetenskaplig artikel:
Individual Risk and Familial Liability for Suicide Attempt and Suicide in Autism: A Population Based Study. Hirvikoski, T., Boman, M., Chen, Q., D’Onofrio, B.M., Mittendorfer-Rutz, E., Lichtenstein, P., Bölte, S., Larsson, H.
Psychological Medicine

Artikeln var först publicerad på Karolinska institutets webbplats.

Inlägget Autism kopplat till kraftigt ökad risk för självmord dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Fetter spelar roll när astma utvecklas

tors, 2019-06-27 09:16

Människans immunförsvar har till uppgift att känna av vår miljö och reagera mot ämnen som kan vara farliga. Vid astma är immunsystemet överaktivt, vilket leder till inflammation i lungorna och symtom som hosta, pipande andning och andningssvårigheter.

Immunförsvarsceller som kallas Th2-celler, en typ av T-celler, spelar en central roll i inflammationen vid astma. Tidigare har det varit svårt att studera dessa relativt sällsynta celler i detalj, eftersom de tillgängliga teknikerna inte har varit tillräckligt känsliga.

Profil av hundratals gener

Forskare vid Karolinska Institutet har nu använt den mycket känsliga tekniken enkelcells-RNA-sekvensering för att analysera vilka gener som är aktiva i enskilda T-celler. I studien exponerades möss för husdammskvalster, en vanlig allergen som de flesta astmatiker är känsliga mot och som hos möss kan framkalla astmaliknande luftvägsinflammation.

Forskarna följde sedan genuttrycket hos T-cellerna, innan och efter exponering för allergener i lymfkörtlarna och fram till dess att de orsakade inflammation i lungorna.
I lungorna visade sig T-cellerna uttrycka en unik profil av hundratals gener. En stor andel av dem hade koppling till hur cellerna tillverkar och bryter ner fett. När forskarna gav mössen läkemedel som blockerar fettmetabolismen minskade inflammationen i luftvägarna, jämfört med hos kontrollmöss.

Fetter kan spela en viktig roll

– Våra resultat tyder på att fetter kan bidra till att driva den T-cellsaktiverade inflammationen i lungorna som ses vid astma. Nu planerar vi att systematiskt testa betydelsen av de hundratals gener som vi ser är unikt uttryckta för att försöka hitta gener som kan sätta igång eller förhindra utvecklingen av sjukdomen, säger studiens huvudförfattare Jonathan Coquet, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Studien visade också att när T-cellerna kom till lungan från lymfkörtlarna tog de emot signaler som satte igång produktionen av två starkt inflammatoriska ämnen; cytokinerna interleukin-5 och -13. Dessa cytokiner är ansvariga för många av de vanliga sjukdomstecknen vid astma, som luftvägsinflammation, muskelkontraktion och slemutsöndring.

– Vi ser att T-cellerna förändras mycket över tid och verkar genomgå en ”omprogrammering” i lungorna som gör dem mycket inflammatoriska, säger Jonathan Coquet.

Vetenskaplig artikel:
Single-Cell RNA Sequencing of the T Helper Cell Response to House Dust Mites Defines a Distinct Gene Expression Signature in Airway Th2 Cells.
Christopher Andrew Tibbitt, Julian Mario Stark, Liesbet Martens, Junjie Ma, Jeff Eron Mold, Kim Deswarte, Ganna Oliynyk, Xiaogang Feng, Bart Norbert Lambrecht, Pieter De Bleser, Susanne Nylén, Hamida Hammad, Marie Arsenian Henriksson, Yvan Saeys och Jonathan Marie Coquet. Immunity.

Artikeln var först publicerad på Karolinska institutets webbplats 26 juni 2019.

Inlägget Fetter spelar roll när astma utvecklas dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Yoga positivt för intagna

tors, 2019-06-27 06:50

– Det är möjligt att en positiv utveckling av karaktärsmognaden också kan vara en skyddsfaktor mot risken för återfall i kriminalitet, men det behöver undersökas vidare, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, på Högskolan Väst.

Under de senaste åren visar ny forskning att regelbunden yoga ger positiva effekter på intagnas psykiska välmående och beteende.

– Det vi har sett tidigare i våra studier är att yogan ger ett minskat psykisk lidande och minskat antisocialt beteende samtidigt som den ger ökade positiva känslor och förbättrad uppmärksamhet hos intagna. Nu ville vi ta det ett steg längre och undersöka om yogan har någon påverkan på personlighetsrelaterade aspekter, berättar Nóra Kerekes.

Yoga i 10 veckor

Drygt 100 manliga intagna deltog i studien. De delades slumpmässigt in i två grupper där ena gruppen deltog i yogaklasser och den andra gruppen utövade valfri fysisk aktivitet, en gång i veckan under 10 veckor. Deltagarna fyllde i ett personlighetstest (the Temperament and Character Inventory), såväl före som efter de 10 veckorna.

Specifik personlighetsprofil hos intagna

Tidigare forskning visar att fängelseintagna har en specifik personlighetsprofil, som enligt detta personlighetstest kan beskrivas med extremt höga poäng i ”Novelty Seeking” (impulsivitet och lättretlighet) och i ”Harm Avoidance” (pessimism och ängslighet) kombinerat med extremt låga poäng i ”Self-Directedness” (förebrående, avsaknad av livsmål och inkompetens) och ”Cooperativeness” (fientlighet och självupptagenhet). Denna personlighetsprofil har ett högt samband med intagnas aggressiva och antisociala beteende.

Mindre impulsiva handlingar

Analyserna av personlighetsdimensionerna visar att intagna som regelbundet utför någon typ av fysisk aktivitet (yoga eller valfri fysisk aktivitet) efter 10 veckor får lägre poäng i temperamentdimensionen ”Novelty Seeking”.

– ”Novelty Seeking” betyder ”Spänningssökande”. Individer som har höga poäng på ”Novelty Seeking” beskrivs som impulsiva, utforskande, ostadiga och lättretliga. De lockas lätt till nya intressen och aktiviteter, men är lättdistraherade och uttråkade. Detta behöver inte vara något negativt i sig men hos kriminella innebär detta ofta att de till följd av sitt spänningssökande bryter mot normer och regler, berättar Nóra Kerekes.

Oroar sig mindre

Resultatet visar också signifikant lägre poäng hos båda grupperna på den temperamentdimension som beskrivs som ”Harm Avoidance”.

– Personer som har höga poäng i ”Harm Avoidance” är rädda för konflikter, de avskärmar sig och stänger ofta ute andra personer, de har överdriven oro och pessimism. Studien visade att dessa egenskaper minskade mer hos de deltagare som utövat yoga, berättar Nóra Kerekes.

Ökad självkontroll i yogagruppen

Det viktigaste resultatet var dock att de som utövat yoga hade en signifikant ökning i den av karaktärsdimensionerna, som kallas ”Self-Directedness”.

– En ökad ”Self-Directedness” innebär en ökad självkontroll med avseende på känslomässiga reaktioner, ökad ansvarsfullhet och resursstyrka. Enligt vår studie kan regelbunden yoga påverka dessa egenskaper i positiv riktning och med andra ord öka personens karaktärsmognad, säger Nóra Kerekes.

Yoga kan ge karaktärsmognad

Nóra Kerekes betonar vikten av detta fynd, där signifikanta förändringar till följd av regelbunden yoga kunde upptäckas i de intagnas karaktärsmognad.

– Man kan reglera till exempel impulsivitet hos en person med olika läkemedel, men en ökad karaktärsmognad innebär att personen själv får bättre förmåga att hantera och övervinna båda yttre och inre svårigheter, vilka inkluderar mentala reaktionsmönster, förmågor och affekter.

– Framtida forskning bör undersöka i vilken utsträckning karaktärsmognad kan förbättras genom behandling och om det i så fall ger långvariga positiva förändringar i personens beteende och psykiska mående. När det gäller intagna kan sådana förändringar möjligen minska risken för återfall i kriminalitet, samtidigt som det kan stödja återinträdet i samhället efter avtjänat straff.

Artikeln:
Imprisoning Yoga: Yoga Practice May Increase the Character Maturity of Male Prison Inmates

Kontakt:
Nóra Kerekes, nora.kerekes@hv.se

Inlägget Yoga positivt för intagna dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Komplex genetik bakom barns födelsevikt

ons, 2019-06-26 07:40

Att låg födelsevikt kan kopplas till komplikationer under både graviditet och förlossning är ett känt faktum. Likaså att dessa barn i högre utsträckning får högt blodtryck som vuxna. Kopplingarna till genetik och miljö har dock varit oklara, men genom att tydligt skilja effekterna av barns respektive mödrars genetik på födelsevikten klarnar också bilden hur födelsevikten förhåller sig till olika hälsorisker.

Komplexa samspel

Den viktiga särskiljningen mellan mödrars och barns genetiska effekter på födelsevikten gjordes med hjälp av nya statiska metoder, och en av forskarnas slutsatser var att barnets gener hade en stor och direkt påverkan på födelsevikten.

Samspelet mellan mor och barn var dock komplext. Ungefär en fjärdedel av den identifierade genetik som styrde födelsevikten kom från faktorer i barnets miljö, exempelvis tillgången på glykos under graviditeten, som i sig var direkt påverkad av mammans genetik.

Genernas påverkan tog ut varandra

Vissa delar av den genetiska påverkan på födelsevikten kom både direkt från barnet och indirekt från mamman. Ibland samverkade dessa effekter och påverkade vikten åt samma håll, ibland tog de ut varandra.

Ett exempel är genetiken bakom höga glukosnivåer hos en mamma, som får fostret att svara med ökad insulinproduktion och därmed kraftigare tillväxt. Hos ett barn som ärvt samma genetiska kod begränsas förmågan att tillverka insulin, vilket dämpar barnets tillväxt.

Högt blodtryck och låg födelsevikt

Att förstå de faktorer som påverkar födelsevikten är angeläget eftersom barn som föds med mycket hög eller mycket låg födelsevikt har sämre överlevnad och högre risk för att drabbas av metabola sjukdomar senare i livet.

– Tidigare har man haft uppfattningen att låg födelsevikt programmerar individen att få högt blodtryck senare i livet. Nu visar vi att både låg födelsevikt och högt blodtryck senare i livet är effekter av samma genetiska kodning, vilket är ett av de mest intressanta resultaten i studien, säger Bo Jacobsson.

Största studien hittills

Forskarna studerade genetisk information från 230 069 mödrar, plus viktuppgifter om vardera ett barn som kvinnorna fött. Därtill studerades genetiken hos 321 223 personer vars uppgifter finns registrerade inom ett internationellt konsortium för tidig tillväxtgenetik, samt i en stor brittisk biobank.

Forskare har identifierat 190 identifierade kopplingar mellan genetik och födelsevikt, varav två tredjedelar är tidigare okända. Den aktuella studien är den största studien hittills i sitt slag, med drygt 200 internationella forskare involverade. En norsk och en svensk del av studien leddes av Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Vetenskaplig artikel:
Maternal and fetal genetic effects on birth weight and their relevance to cardio-metabolic risk factors. Nature Genetics

Kontakt:
Bo Jacobsson, bo.jacobsson@obgyn.gu.se

Inlägget Komplex genetik bakom barns födelsevikt dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Så många procent sämre hälsa får en arbetslös

ons, 2019-06-26 06:20

– Studien understryker vilken vinst för folkhälsan det faktiskt innebär att minska arbetslösheten. De hälsomässiga aspekterna hamnar tyvärr ofta i skymundan när arbetslöshet diskuteras, säger Fredrik Norström, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Att arbetslöshet gör folk sjukare är ett sedan länge känt faktum. Det finns sedan tidigare studier som visar på större ohälsa bland arbetslösa, med ökad förekomst av bland annat hjärtinfarkt, stroke och självmord. I tidigare studier har det däremot saknats svar på hur stor procentuell försämring i livskvalitet som arbetslöshet orsakar.

Självskattad hälsa

Forskare vid Umeå universitet genomförde därför en studie med fokus på hälsoeffekter av arbetslöshet utifrån självskattningar. Hälsoeffekterna uttrycktes i ”hälsorelaterad livskvalitet”, ett mått som ofta används inom hälsoekonomisk forskning.

Resultaten visar på att arbetslöshet leder till en stor försämring, 9,6 procent, i hälsorelaterad livskvalitet. Särskilt markant var skillnaden mellan arbetslösas och yrkesarbetandes skattningar av hälsoproblemen ångest och depression. 24 procent fler bland de arbetslösa än bland de arbetande upplevde problem med ångest och depression

– Resultaten kan tolkas som att mervärdet från att ha ett arbete gör att det är värt att ”offra” livstid för att få en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Det ger ytterligare stöd till slutsatsen att politikers uppmärksamhet och åtgärder i betydligt större utsträckning bör riktas mot hälsomässiga vinningar från minskad arbetslöshet, säger Fredrik Norström.

Vad är hälsorelaterad livskvalitet?

Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie under 2016 där 2 500 slumpmässigt utvalda individer hos svenska befolkningen inbjöds att besvara en enkät som skickats till hemadressen. Bland de svarande jämfördes de 113 personer som varit arbetslösa under minst ett halvt år de senaste tre åren med de 724 svarande som varit yrkesverksamma.

För att mäta hälsorelaterad livskvalitet användes ett mått som heter EoroQol 5 dimensions, vilket är ett validerat mått som bygger på fem frågor avseende olika hälsoaspekter. Svaren på dessa frågor översattes sedan till kvalitetsrelaterade levnadsår. Svarsfrekvensen var 39 procent.

Kontakt:
Fredrik Norström, Docent/biträdande lektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, fredrik.norstrom@umu.se

Vetenskaplig artikel:
Does unemployment contribute to poorer health-related quality of life among Swedish adults? Norström et al. BMC Public Health

Inlägget Så många procent sämre hälsa får en arbetslös dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Blodprov i primärvården kan upptäcka Alzheimers

tis, 2019-06-25 11:22

I dag diagnosticeras Alzheimers sjukdom med hjälp av att identifiera ämnet beta-amyloid, antingen i ett ryggvätskeprov eller genom avbildning av hjärnan med PET-kamera.

– Det är metoder som är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har vi därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Forskare från Lunds universitet har tillsammans med ett läkemedelsföretag använt en ny metod för att vidareutveckla en blodmarkör (utvecklad av forskare vid Sahlgrenska akademin) som kan upptäcka om en person har Alzheimers sjukdom eller inte. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie i primärvården för att testa tekniken.

Beta-amyloid i hjärnan?

Forskarna har undersökt om man med ett enkelt blodprov kan identifiera personer hos vilka beta-amyloid har börjat ansamlas i hjärnan. Med en enkel och exakt metod som forskarna menar lämpar sig väl för klinisk diagnostik och screening inom primärvården, har de kunnat identifiera beta-amyloid i blodet med hög träffsäkerhet. Med ett enkelt blodprov går det alltså att identifiera personer hos vilka beta-amyloid har börjat ansamlas i hjärnan, det vill säga har underliggande alzheimer.

Studien är ett samarbete med bland andra Henrik Zetterberg och Kaj Blennow vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.

– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom. Svårigheten än så länge är att dessa andra metoder i nuläget kräver avancerad teknik och inte finns tillgängliga för att använda i klinisk rutin i dag, säger Sebastian Palmqvist.

Resultaten bygger på studier av blodanalyser insamlade från 842 personer i Sverige (The Swedish BioFINDER) och 237 i Tyskland. Deltagarna i studien är alzheimerpatienter med demens, friska äldre och personer med lindriga kognitiva svårigheter.

Metoden som forskarna har studerat är utvecklad av läkemedelsföretaget och är en helautomatiserad teknik som mäter beta-amyloid i blodet och ger alltså stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar.

– Med den här metoden som vi börjar närma oss en träffsäkerhet som går att använda i klinisk rutinsjukvård runtom i hela världen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Diagnostisering i primärvården

Forskarna tror att denna nya blodprovsanalys kan vara ett viktigt komplement när det gäller screening för att hitta personer att inkludera i läkemedelsstudier mot Alzheimers sjukdom, eller för att förbättra diagnostiken inom primärvården vilket kan medföra att fler kan få tillgång till de nuvarande symtomlindrande läkemedlen mot Alzheimer.

– För att bekräfta metoden är nästa steg att testa den i en större population där förekomsten av underliggande alzheimer är lägre. Vi behöver även pröva tekniken i klinisk verksamhet, vilket vi gör rätt snart i en stor primärvårdsstudie i Skåne. Där hoppas vi kunna validera våra resultat, säger Sebastian Palmqvist.

Vetenskaplig artikel:
Performance of Fully Automated Plasma Assays as Screening Tests for Alzheimer Disease–Related β-Amyloid Status JAMA Neurology

Kontakt:
Sebastian Palmqvist, docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och läkare vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, sebastian.palmqvist@med.lu.se
Oskar Hansson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och överläkare vid minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, oskar.hansson@med.lu.se

Inlägget Blodprov i primärvården kan upptäcka Alzheimers dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Stor spridning av multiresistenta tarmbakterier på sjukhusen i Vietnam

tis, 2019-06-25 08:30

– Vi ser att det är en stor spridning av multiresistenta tarmbakterier på Vietnamesiska sjukhus. Ju längre patienterna är inlagda på sjukhus, desto större är risken att de smittas av tarmbakterier som är karbapenemresistenta, säger Håkan Hanberger, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet och överläkare vid Infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Karbapenemresistenta tarmbakterier (Carbapenem Resistant Enterobacteriaceae, CRE), är ett allvarligt problem av flera orsaker. De är resistenta mot nästan alla brett verkande antibiotika som finns. Därför är infektioner orsakade av dessa bakterier svåra att behandla. Dessutom kan CRE sprida antibiotikaresistensgener vidare till andra bakterier, så att även de blir motståndskraftiga mot antibiotikagruppen karbapenemer.

Spridningen ökar snabbt

Tarmbakterierna sprids lätt, exempelvis via händer och skötbord när det handlar om spädbarn. De kan orsaka olika typer av infektioner, i första hand urinvägsinfektioner, blodförgiftning och lunginflammation. Spridningen av dessa multiresistenta tarmbakterier ökar snabbt runt om i världen och Världshälsoorganisationen WHO bedömer att åtgärder för att kontrollera spridningen av CRE och ta fram nya antibiotika mot dessa bakterier har högsta prioritet.

I den aktuella studien ingick drygt 2 200 patienter som togs in för vård på 63 olika vårdavdelningar på 12 sjukhus i olika delar av Vietnam. Bakterieprov togs från ändtarmsöppningen och undersöktes avseende förekomst av CRE. Att vara bärare är en riskfaktor för att drabbas av en klinisk infektion med bakterierna, men det är inte alla bärare som blir infekterade och sjuka.

Längre sjukhusvistelse en riskfaktor

Riskfaktorer för att bli bärare av multiresistenta tarmbakterier var en längre sjukhusvistelse och att få en infektion under sjukhusvistelsen, en så kallad vårdrelaterad infektion.

Vid inskrivning var en av åtta patienter (13 procent) bärare, vilket hade ökat till sju av åtta patienter (87 procent) efter två veckors sjukhusvistelse. En annan riskfaktor för patienterna i studien var att behandlas med karbapenem, vilket bidrar till att de karbapenemresistenta bakterierna selekteras fram.

I en delstudie på 328 nyfödda barn på en neonatalintensivvårdsavdelning fann forskarna ett samband mellan dödlighet och bärarskap av CRE och vårdrelaterad infektion vid inläggning på avdelningen (odds ratio 5,5, p < 0,01).

Ökad dödlighet hos nyfödda

– I delstudien på de mest känsliga patienterna, nyfödda barn som intensivvårdades, såg vi en femfaldigt ökad dödlighet hos de barn som hade en vårdrelaterad infektion och var bärare av de multiresistenta CRE-bakterierna, säger Håkan Hanberger.

Forskarna pekar på att det nu finns en epidemisk spridning av multiresistenta tarmbakterier på vietnamesiska sjukhus med snabb spridning till inlagda patienter.

– Den stora spridningen av karbapenemresistenta tarmbakterier visar att man måste ta krafttag och minska smittspridningen på sjukhusen, genom satsningar på bättre handhygien, sterilt arbetssätt vid operationer och hantering av blodkatetetrar och att isolera de patienter som drabbats av multiresistenta tarmbakterier, säger Håkan Hanberger.

Viktigt med uppföljning efter utskrivning

– Det är också viktigt att ha bra uppföljning när patienterna skrivs ut från sjukhuset, för att minska spridningen av dessa bakterier i samhället. Men även om man gör allt rätt kommer det att ta lång tid att få ner smittspridningen till en acceptabelt låg nivå, säger Håkan Hanberger.

När det gäller svenska förhållanden är förekomsten av karbapenemresistenta bakterier i Sverige än så länge mycket låg.

– Sverige hör till de länder som ligger bäst till i världen när det gäller karbapenemresistenta tarmbakterier och tillhör de länder som troligtvis kan bromsa spridningen längst tid, men även hos oss behöver vi förbättra vårdhygienen.

Studien av gjorda av svenska och vietnamesiska forskare.

Vetenskaplig artikel:
High prevalence of colonisation with carbapenem-resistant Enterobacteriaceae among patients admitted to Vietnamese hospitals: Risk factors and burden of disease, Journal of Infection

Kontakt:
Håkan Hanberger, professor, hakan.hanberger@liu.se

Inlägget Stor spridning av multiresistenta tarmbakterier på sjukhusen i Vietnam dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Livslång ohälsa efter exponering för kemiska vapen

tis, 2019-06-25 07:43

– Resultatet visar att exponering för kemiska stridsmedel, framför allt senapsgas, leder till livslång fysisk och psykisk ohälsa, konstaterar Faraidoun Moradi, doktorand inom arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Senapsgas och andra kemiska vapen är fortfarande ett hot mot människors säkerhet, och det finns i dag tiotusentals patienter, främst i Mellanöstern, som lider av långvariga skador efter exponering för kemiska stridsmedel.

Kropp och själ tar stryk

Till grund för den kvalitativa studie som nu publiceras finns djupintervjuer med 16 patienter i Halabja, 34 till 67 år gamla, som diagnostiserats med kroniska lungkomplikationer. Gruppen som utfört studien har bestått av forskare inom medicin, psykologi och antropologi vid Göteborg universitet och Martin Luther Universität i Halle-Wittenberg, Tyskland.

Offren upplever kraftiga försämringar av både fysisk och psykisk hälsa. Det handlar om andningsproblem, sömnstörningar, trötthet och problem med ögonen, men också depressiva symtom, ångest, självmordstankar och posttraumatiskt stressyndrom.

Halabja 16 mars 1988

Under andra halvan av 1980-talet användes senapsgas i stor omfattning i Irak. Den mest kända och värsta gasattacken var mot staden Halabja 16 mars 1988, där omkring 5 000 människor dog och 10 000-tals skadades.

Händelsen förmodas vara den dödligaste kemiska attacken mot civila i historien. Det var under de sista månaderna av kriget mot Iran, som stödde kurdisk milis i området, som Iraks dåvarande diktator Saddam Hussein fattade beslutet att gasa Halabja. Stridsflyg besprutade staden med gift under fem timmar. Tre fjärdedelar av dödsoffren var kvinnor och barn.

Halabja 2014:
Foto: Halabja [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)]

Forskarna pratar om ”kontamineringsångest”, en kraftfull reaktion på vad personerna utsatts för, som begränsat familjeliv, sociala relationer och arbetsförmåga. Arbetslöshet och förlust av socialt kapital har i sin tur lett till social isolering.

– Vår slutsats är att ett holistisk omhändertagande av de drabbade, och framför allt tidig upptäckt av somatisk och psykisk ohälsa, kan minimera försämring av hälsan, menar Faraidoun Moradi.

Viktigt även i svensk vård

Han lyfter också det faktum att hundratals kurdiska och syriska offer för senapsgas migrerat till Sverige, och kan behöva vård och uppföljning inom svensk primärvård.

– Studier av stridsgasexponerade patienter i Sverige och deras symptom, upplevelser och vårdbehov saknas. Vi behöver mer kunskap inom detta område för att kunna förbättra bemötande och den kliniska behandlingen och vara beredda på att hantera incidenter i framtiden, avslutar Faraidoun Moradi.

Vetenskaplig artikel:
Health perspectives among Halabja’s civilian survivors of sulfur mustard exposure with respiratory symptoms – a qualitative study,PLOS ONE

Kontakt:
Faraidoun Moradi, moradi.faraidoun@gu.se

Inlägget Livslång ohälsa efter exponering för kemiska vapen dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Blodtest förbättrar diagnostiken av äggstockscancer

mån, 2019-06-24 10:00

Det är forskare vid Uppsala universitet och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet som utvecklat en metod där man med ett blodprov kan diagnosticera cancern utan att behöva operera för säkerhets skull. Den här upptäckten kan leda till färre onödiga och riskfyllda operationer.

Idag upptäcks äggstockscancer ofta sent, när den redan är långt gången. Dödligheten är hög: av 10 patienter med äggstockscancer är det bara 3-4 som fortfarande lever 5 år efter att de fått sin behandling. Det finns inget screeningprogram för sjukdomen utan det enda sättet att ta reda på vad kvinnor med oklara förändringar på äggstockarna lider av är att operera. Idag blir många opererade ”för säkerhets skull” och det innebär en onödig risk för kvinnan.

Onödiga operationer

– Vi behöver bli mer träffsäkra i vår diagnostik. För att upptäcka ett fall av cancer opererar vi idag upp till fem kvinnor, men det är det säkraste alternativet när de visar en avvikelse på ultraljud och vid misstanke om en eventuell cancer. Det finns ett stort behov av ett enkelt blodtest som skiljer ut oklara fall från kvinnor med cancer, säger Karin Sundfeldt, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

I den publicerade studien har forskarna tagit fram en biomarkörtest bestående av 11 proteiner. Genom att ta ett blodprov på patienter med en avvikelse på ultraljud och analysera proteinerna skulle vården säkrare kunna identifiera de kvinnor som inte har cancer. I de fall där läkarna väljer att operera kan man förbättra träffsäkerheten så att man hittar ett fall av cancer på tre opererade kvinnor. På det sättet skulle man kunna undvika onödiga operationer och minska risken för komplikationer orsakade av operationen.

Hitta gränsfall

Biomarkörstestet gör det också möjligt att hitta gränsfall och tidiga stadier av cancern.

– Våra resultat är så pass lovande att vi kan börja planera för hur screening för tidig upptäckt av äggstockscancer skulle kunna genomföras. Sverige har lång erfarenhet av screening för livmoderhalscancer. Jag ser många möjligheter att utveckla strategier för screening av äggstockscancer som kan rädda liv men och samtidigt minimera antalet operationer för kvinnor som inte har cancer, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

I artikeln som publicerats i open access tidskriften Communications Biology (Springer Nature Publishing AG) presenteras ett nytt test som tagits fram i samarbete med ett Uppsalabaserat biotech-företag, Olink Proteomics.

– Vi går nu vidare med det här nyutvecklade testet och ska utvärdera det i större skala med hjälp av prover som samlats in från samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen och Halland, säger Ulf Gyllensten.

Kontakt:
Ulf Gyllensten, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, ulf.gyllensten@igp.uu.se
Karin Sundfeldt, överläkare och professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, karin.sundfeldt@gu.se

Vetenskaplig artikel:
High throughput proteomics identifies a high-accuracy 11 plasma protein biomarker signature for ovarian cancer, Communications Biology.

Inlägget Blodtest förbättrar diagnostiken av äggstockscancer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Språkbarriärer hinder i neonatalvården

mån, 2019-06-24 07:50

– Vårdpersonal säger ofta, i all välmening, att föräldrarna ska säga till om de önskar tolk. Men det är svårt när de inte kan språket, och inte heller vill vara till besvär och ligga till last. Istället borde vårdpersonal oftare använda tolk och göra det på ett tidigt stadium, säger Katarina Patriksson, disputerad inom vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnsjuksköterska inom neonatal vård.

Föräldrar till för tidigt födda eller sjuka spädbarn inom neonatalvården ska ges möjlighet att vara delaktiga i vården av sitt barn. Det förutsätter god kommunikation i både medicinska frågor och frågor gällande barnets omvårdnad.

När föräldrarna inte pratar svenska kan språkbarriärer uppstå, om det inte finns tolk närvarande. Det här framgår av intervjuer med vårdpersonal och arabisktalande föräldrar som Katarina Patriksson gjort i arbetet med sin avhandling.

Rädsla för missförstånd

En förälder berättar att han försöker läsa av hur vårdpersonalen ser ut i ögonen när de kommer in på vårdsalen, ”för att se om det kanske gäller mitt barn”. En annan förälder säger att ”de kommer bara in och hämtar mitt barn och gör en massa grejer”.

Avhandlingen bygger på intervju- och observationsstudier med personal och föräldrar inom neonatalvården i Västra Götaland, samt en enkätstudie med personal från landets samtliga neonatalavdelningar.

Intervjuer med personal visar på vikten av en vardaglig dialog med föräldrarna om barnets omvårdnad. ”När man pratar om oväsentligheter kommer man in på väsentligheter” som en barnsjuksköterska uttrycker det.

Vårdpersonalen strävar efter god kommunikation med föräldrarna, via tolk och tekniska hjälpmedel som bildstöd och översättningstjänster på internet. Samtidigt upplever personalen frustration och rädsla över att viktig information inte når fram, med risk för missförstånd och oro hos föräldrarna.

Glädjen över barnet dämpas

Föräldrarna å sin sida upplever att personalens värme och omsorg kompenserar språkbarriärerna. De känner sig dock annorlunda behandlade än svensktalande familjer på avdelningen, vilket kan upplevas så svårt att glädjen över det nyfödda barnet dämpas.

När tolksamtal kommer till stånd, ofta efter några dagar, kan det uppstå en situation där föräldrarna får svårt att ta in all information på en gång. Några nationella riktlinjer för när och hur tolk ska anlitas inom neonatalvården finns inte.

– Det behövs mer tolkhjälp för att överbrygga språkbarriärerna och coacha föräldrarna i deras nya roll, speciellt om de kommer från en annan medicinsk tradition där man överlåter mer ansvar på sjukvården, konstaterar Katarina Patriksson.

Avhandlingen:
Säg till om du önskar tolk; Kommunikation i neonatalvård mellan föräldrar och vårdpersonal när språkbarriärer föreligger

Kontakt:
Katarina Patriksson, katarinapatrikssson@gmail.com

Inlägget Språkbarriärer hinder i neonatalvården dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Läkemedel mot havandeskapsförgiftning i sikte

tors, 2019-06-20 11:54

Preeklampsi är ett allvarligt sjukdomstillstånd som årligen drabbar cirka 9 miljoner gravida kvinnor i världen och är den främsta dödsorsaken hos både mödrar och foster.

Nu har forskargruppen i Lund publicerat en studie som öppnar för vidare forskning mot ett läkemedel. Studien är gjord på möss, men är viktig då den bekräftar tidigare studier som visar att alfa-1-mikroglobulin har effekt vid preeklampsi. Nyligen har även patientstudier startat.

Kroppen eget renhållningsprotein

– Behandlingen som baseras på människokroppens eget renhållningsprotein A1M (alfa-1-mikroglobulin), som finns hos alla ryggradsdjur, har en god effekt på sjukdomssymptomen högt blodtryck och proteinläckage från njurarna till urinen. Vi såg också en förbättrad organfunktion i njurarna och moderkakan och fann inga tecken på biverkningar.

– I den nu publicerade studien, som är den som bäst speglar sjukdomens olika stadier under graviditeten, utvecklar mössen tidigt en allvarlig havandeskapsförgiftning, säger Stefan Hansson, professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare på SUS i Lund som tillsammans med bland andra forskarkollegan Lena Erlandsson har jobbat fram resultaten.

– Då det sedan i våras dessutom har inletts patientstudier, så kallade FAS 1-studier, för att säkerställa A1M’s egenskaper och för att på sikt ta fram ett läkemedel känns det här som en milstolpe i vår forskning.

Proteinläckage i njurarna upphörde

Det var för flera år sedan som Stefan Hansson och Bo Åkerström, professor i infektionsmedicin, tillsammans med kollegor inledde studierna med A1M och såg att A1M gjorde att proteinläckaget i njurarna upphörde. De såg också att moderkakan reparerades och de sjuka strukturerna i cellernas minsta beståndsdelar återställdes.

– I moderkakans celler såg det vid havandeskapsförgiftning ungefär ut som om alla träden blåsts omkull i en storm och efter behandling med A1M rest sig igen. Det var när jag såg det första gången som jag blev vetenskapligt religiös, berättar Stefan Hansson.

När ett eventuellt läkemedel skulle kunna se dagens ljus är ännu osäkert.

– Forskning tar tid och kostar mycket pengar. Bo Åkerström har ägnat hela sitt yrkesliv åt att förstå och beskriva proteinet A1M och de senaste tio åren har vi studerat det i laboratoriet som möjligt läkemedel. De kliniska studierna blir avgörande.

Vetenskaplig artikel:
Alpha-1 microglobulin as a potential therapeutic candidate for treatment of hypertension and oxidative stress in the STOX1 preeclampsia mouse model Scientific Reports

Preeklampsi/havandeskapsförgiftning

När man är gravid finns en risk att man får högt blodtryck och protein i urinen, så kallad havandeskapsförgiftning eller preeklampsi. Två till tre kvinnor av hundra får denna komplikation, och oftast kommer besvären i slutet av graviditeten. Det är svårt att ställa diagnos och det saknas effektiv behandling. Den enda effektiva behandlingen i dag är att avbryta graviditeten genom att se till att barnet föds.

Havandeskapsförgiftning kan utvecklas till det allvarliga tillståndet eklampsi, då kvinnan drabbas av epileptiska kramper. Det kan vara livshotande både för mamman och för barnet, men är ovanligt i Sverige tack vare mödrahälsovårdens regelbundna kontroller.

Källa: Vetenskap & Hälsa

Inlägget Läkemedel mot havandeskapsförgiftning i sikte dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter