Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till Vårdguidens funktion Ställ en anonym fråga: www.1177.se/Stall-en-anonym-fraga/ och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker. Sista vill vi slå ett slag för Facebooks gruppsidor. Det finns bland annat Facebookgrupperna Pacemaker Support Group och Pacemaker and ICD Support Group. Båda är engelskspråkiga.

Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
Vi älskar forskning
Uppdaterad: 39 min 12 sek gammalt

Fler operationer bokas in om läkaren är utvilad

tis, 2019-09-17 07:00

– Vår studie visar att också medicinskt beslutsfattande påverkas vid upprepade beslut. Om det är så att viktiga medicinska prioriteringsbeslut påverkas av när på dagen man träffar en läkare, bör detta kanske tänkas över. Vi vill ju ha ett så effektivt och rättvist nyttjande av samhällets resurser som möjligt, säger Gustav Tinghög, biträdande professor vid Linköpings universitet. Han tillhör också det beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet JEDI LAB (Judgement, Emotion, Decision and Intution Lab) vid Linköpings universitet.

Studien genomfördes på en svensk ortopedisk klinik där åtta kirurger arbetar. Kirurgerna arbetar antingen förmiddagspass fram till lunch, eftermiddagspass eller dubbla pass, det vill säga både före och efter lunch.

Undersökte 133 arbetspass

Forskarna undersökte sjukhusdata för 133 arbetsskift, som innefattade 848 patientbesök för knä- höft- och fotproblem. Vid patientbesöken beslutar kirurgen om patienten behöver opereras. Om så är fallet måste kirurgen vid patientbesöket anmäla det i en separat journal och ibland utföra en preoperativ undersökning, som EKG och blodprover.

Resultaten visar att patienter som träffade kirurgen i slutet av dennes arbetspass bokades in för färre operationer.

Fler operationer bokas in i början av ett arbetspass

När forskarna tittade på läkarnas arbetsskift visade det sig att fyra av tio patienter (40,2%) som träffade en läkare i början av passet bokades in för operation. Däremot bokades bara två av tio patienter (21,7%) i slutet av passet in för operation.

Resultatet av beslutsfattande inom medicin följer alltså den forskning man tidigare sett om beslutströtthet. I slutet av arbetsdagen blir kirurgen mer benägen att gå på rutin och att undvika stora beslut.

Linköpingsforskarnas resultat från den mindre studien indikerar att när ortopedläkare är utvilade så fattar de fler beslut om operation. Men Gustav Tinghög menar att mer forskning behövs på området, exempelvis om hur beslutsfattande ser ut för andra läkare än ortopeder.

Vetenskaplig artikel:

The effect of decision fatigue on surgeons’ clinical decision making, Emil Persson, Kinga Barrafrem, Andreas Meunier och Gustav Tinghög, Health Economics.

Kontakt:

Gustav Tinghög, biträdande professor vid Linköpings universitet, gustav.tinghog@liu.se

Inlägget Fler operationer bokas in om läkaren är utvilad dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Operationssnittet avslöjar risk för nya cellförändringar

fre, 2019-09-13 15:34

Målet vid kirurgisk behandling av höggradiga cellförändringar är att få med en marginal av frisk vävnad runt den förändrade vävnaden som opereras bort. I en långtidsstudie från Karolinska Institutet ville forskarna undersöka hur långtidsrisken för återkomst av cellförändringar påverkas av förekomsten av cellförändringar i ”operationsmarginalen”, den så kallade resektionsranden. Flera riskfaktorer för återkomst av cellförändringar identifierades.

Begreppen ”positiv resektionsrand” eller ”positiv kirurgisk marginal” innebär att kirurgens snitt kommit för nära cancern med risk för att cancervävnad lämnats kvar.

16 års uppföljning

Nästan 1 000 kvinnor som behandlats vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm under åren 2000-2007 följdes upp med hjälp av data från det Nationella Kvalitetsregistret för Cervixcancerprevention. Under uppföljningstiden på upp till 16 år diagnostiserades 12 procent av kvinnorna med kvarvarande eller återkommande höggradiga cellförändringar.

Kvinnor som hade cellförändringar i resektionsranden hade en ökad risk för återkomst av cellförändringar jämfört med kvinnor med fri resektionsrand. Risken var nästan trefaldigt ökad om cellförändringarna fanns i resektionsranden mot livmodern eller om det var oklart om de fanns i resektionsranden mot livmodern eller mot slidan, och femfaldigt ökad om cellförändringarna fanns i bägge resektionsränderna. Däremot sågs ingen ökad risk om cellförändringarna bara fanns i resektionsranden mot slidan.

Flera andra riskfaktorer

Hos kvinnor där högriskvarianter av HPV (humant papillomvirus) kunde påvisas i uppföljningsprovet var risken för återkomst av cellförändringar också signifikant högre jämfört med kvinnor utan högrisk-HPV.

Livmoderhalscancer fjärde vanligaste cancerformen

Livmoderhalscancer, cervixcancer, eller livmodertappscancer är en cancer som uppstår från livmoderhalsen och endast drabbar kvinnor. Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancerformen i världen, och den fjärde vanligaste dödsorsakande cancern bland kvinnor.
Infektion med humant papillomvirus (HPV) är inblandat i fler än 90 procent av alla fall av livmoderhalscancer. Dock utvecklar de flesta som har haft HPV-infektioner inte livmoderhalscancer.
HPV-vaccin skyddar mot två högriskstammar av HPV-virus och förhindrar upp till 75 procent av cancerfallen.

Studien visade också att förekomsten av vissa andra sjukdomar, som autoimmun sjukdom, HIV-infektion, hepatit B eller C, cancer, diabetes, genetiska sjukdomar och organtransplantation, kan vara oberoende riskfaktorer som påverkar långtidsrisken för återkomst av höggradiga cellförändringar efter operation.

– Våra fynd antyder att riskbedömningen av patienter efter behandling av cellförändringar skulle kunna förbättras om man tog hänsyn till de här olika faktorerna, säger Sonia Andersson, överläkare och professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

– Framtida studier bör undersöka möjligheten att kombinera fynden från resektionsranden med nuvarande praxis för att mer effektivt kunna förutsäga risken för återkomst av höggradiga cellförändringar, säger studiens försteförfattare Susanna Alder, AT-läkare och forskare i Sonia Anderssons grupp vid Karolinska Institutet.

Vetenskaplig artikel:

”Incomplete Excision of Cervical Intraepithelial Neoplasia as a Predictor of the Risk of Recurrent Disease – a 16 Year Follow-Up Study”. Susanna Alder, David Megyessi, Karin Sundström, Ellinor Östensson, Miriam Mints, Karen Belkić, Marc Arbyn, Sonia Andersson. American Journal of Obstetrics and Gynecology, online 29 augusti 2019

Kontakt:

Sonia Andersson, överläkare och professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, sonia.andersson@ki.se

Inlägget Operationssnittet avslöjar risk för nya cellförändringar dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Halverad dödlighet bland infarktpatienter som deltar i hjärtskola

fre, 2019-09-13 08:41

Patientutbildning utgör en viktig aspekt av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Individuell rådgivning och gruppsessioner fokuserade på livsstilsrelaterade påverkbara risker, som vikten av att bibehålla en hälsosam diet, fysisk aktivitet, och rökstopp är kärnkomponenter i vad som kallas “Hjärtskola” i Sverige.

Nästan alla patienter med en förstagångsinfarkt erbjuds deltagande i Hjärtskolan. Deltagandet är dock är frivilligt och färre än hälften av patienterna väljer att vara med. Denna studie utgör den första vetenskapliga utvärderingen av Hjärtskolan i relation till dödlighet efter hjärtinfarkt.

Tio års data från hjärtregistret

För att undersöka sambandet mellan deltagande i Hjärtskola och hur länge patienter överlever efter en första hjärtinfarkt användes tio års data från hjärtregistret SWEDHEART och Dödsorsaksregistret. Socioekonomiska variabler hämtades från SCB. 47,907 patienter som hade en första hjärtinfarkt under 2006-2015 ingick i forskarnas material.

Forskarna undersökte hur många som hade dött totalt (av alla orsaker) och hur många som dött av kardiovaskulära orsaker efter två respektive fem år. Data gjorde det möjligt att kontrollera för att en rad andra viktiga omständigheter inte påverkade resultatet, så som demografiska faktorer, socioekonomiska faktorer, och patienters övriga hjärthälsa.

Efter justering för störningsvariabler fann forskarna att deltagandet i Hjärtskolan var förknippat med en kraftigt minskad risk (tid till utfall) för dels total dödlighet men även kardiovaskulär dödlighet. Med upp till två års uppföljning hade Hjärtskolans deltagare reducerad risk att dö med 47 procent (50 procent riskreduktion gällande död av kardiovaskulära orsaker). Med upp till fem års uppföljning visade resultaten på en reducerad dödsrisk på 38 procent (43 procent riskreduktion för död av kardiovaskulära orsaker).

Närapå halverad dödlighet

– Vi kan konstatera att deltagande i Hjärtskolan var associerat med en närapå halverad total samt hjärtkärlspecifik dödlighet efter en första hjärtinfarkt, säger John Wallert, leg psykolog och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Resultaten var konsistenta över flera känslighetsanalyser, inkluderat alternativa tidpunkter av deltagande i Hjärtskolan, tilläggskontroll för deltagande i andra hjärtrehabiliteringsprogram, bland patienter som också lyckades genomföra en komplett hjärtrehabilitering, efter köns- och åldersstratifiering med mera.

– Vi blev lite förvånade över hur pass robusta resultaten var. I denna studie har vi genom Sveriges exceptionella registerdata möjlighet att inte bara kontrollera för kliniska och demografiska faktorer, utan även självselektionsrelaterade, socioekonomiska faktorer såsom utbildningsgrad och inkomst. Nu vill vi fastställa om sambandet mellan Hjärtskola är ett genuint orsak-verkan samband eller inte. Idealt tar vi reda på detta i en tillräckligt stor randomiserad klinisk prövning, förslagsvis en registerbaserad sådan, säger John Wallert.

Vetenskaplig artikel:

Attending Heart School and long-term outcome after myocardial infarction: A decennial SWEDEHEART registry study, European Journal of Preventive Cardiology, Wallert, Olsson, Pingel, Norlund, Leosdottir, Burell, Held (2019)

Kontakt:

John Wallert, john.wallert@kbh.uu.se

Inlägget Halverad dödlighet bland infarktpatienter som deltar i hjärtskola dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Nytt referensprov hjälper SLE-patienter

tors, 2019-09-12 09:00

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en reumatisk sjukdom som framför allt drabbar kvinnor i fertil ålder. ”Systemisk” innebär att patienterna kan få inflammationssymtom från flera olika organ i hela kroppen. Vissa patienter har enbart lindriga symtom från exempelvis hud eller leder, medan andra patienter har svårare symtom från till exempel njurarna eller det centrala nervsystemet.

Normalt ska kroppens immunsystem bara reagera på främmande strukturer, det vill säga inte reagera på den egna kroppen – något som kallas immunologisk tolerans. SLE är en så kallad autoimmun sjukdom, där immunsystemets tolerans mot kroppens egna vävnader har försvagats. Det innebär att patienternas immunceller bildar antikroppar mot kroppsegna vävnader, så kallade autoantikroppar. Vid SLE bildar patienterna sådana autoantikroppar mot olika komponenter i cellkärnorna (nukleus). Dessa kallas då anti-nukleära antikroppar och förkortas ANA.

Autoantikroppar hittas inte hos friska

Den genetiska informationen i levande celler lagras i cellkärnornas DNA. DNA:t ligger som långa strängar, hoptvinnade parvis som en dubbelsträngad spiral. Autoantikroppar mot dubbelsträngat DNA (dsDNA) utgör en mycket värdefull analys vid klinisk bedömning av patienter som man misstänker har SLE. Det är nämligen mycket ovanligt att påvisa sådana autoantikroppar hos friska personer eller hos patienter med andra sjukdomar. Påvisande av antikroppar mot dsDNA är alltså ett sätt att diagnosticera SLE.

Men metoden kan också hjälpa till att bedöma graden av SLE-sjukdom hos patienter som redan har fått diagnosen. Anti-dsDNA är ett tecken på ökad SLE-sjukdomsaktivitet, och nivån är särskilt hög hos SLE-patienter med njurinflammation, en allvarlig form av SLE.

Samtidigt är anti-dsDNA svårare att mäta än andra antikroppar som undersöks vid sjukhuslaboratorier, eftersom olika undersökningsmetoder påvisar olika undergrupper av anti-dsDNA-antikroppar.

Referenspreparat för samstämmighet

För att läkare på olika sjukhus ska kunna jämföra resultat från olika laboratorier är det viktigt att analyserna görs på ett enhetligt sätt. Om patienterna kan bedömas på samma sätt, oavsett var de befinner sig, blir behandlingen och vården bättre optimerad.

För att möjliggöra sådan standardisering finns ”referenspreparat” framställda av prover från patienter. 1985 framställdes ett referenspreparat för autoantikroppar mot dsDNA av Världshälsoorganisationen (WHO), den del av FN som hanterar sjukvård och hälsa på internationell nivå. Referenspreparatet har använts över hela världen av sjukhuslaboratorier och företag som utvecklar metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, och fått mätvärden som kunnat jämföras med varandra.

Men denna referenspreparation tog slut för över tio år sedan. Därför har en grupp forskare i en internationell studie tagit fram ett nytt referenspreparat för mätning av anti-dsDNA, 15/174, som WHO godkände i november 2017. Referenspreparat har nu undersökts av 36 laboratorier från 17 länder i en internationell studie.

Arbetet med att ta fram och värdera en ny referenspreparation for autoantikroppar mot dsDNA beskrivs i en artikel i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases.

Bättre diagnostik och behandling

– Det är betydligt svårare att standardisera mätning av autoantikroppar än vanliga laboratorieanalyser som mäter exempelvis blodsocker. Vi kan inte förvänta oss att mätning av autoantikroppar kommer att ge samma grad av samstämmighet mellan olika sjukhuslaboratorier som andra analyser, säger Bernard J Fox, forskningsledare vid NIBSC och försteförfattare till artikeln.

– Vår avsikt är att den nya referenspreparationen 15/174 från WHO ska komma att användas för att standardisera olika metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, och därmed förbättra diagnostik och behandling av patienter med den reumatiska sjukdomen SLE.

Johan Rönnelid, professor i klinisk immunologi vid Uppsala universitet, är sisteförfattare till studien.

– Vår internationella studie visade att även om referenspreparationen inte var perfekt så fick man mer jämförbara laboratorieresultat om laboratorierna använde referenspreparationen 15/174 som jämförelseobjekt, säger han.

Referenspreparatet 15/174 finns tillgängligt från NIBSC för alla företag som utvecklar och tillhandahåller metoder för att mäta autoantikroppar mot dsDNA, samt för kliniskt immunologiska laboratorier i hela världen.

Så gjordes det nya referenspreparat för SLE

En expertgrupp med 42 immunologiska laboratorier (knuten till den europeiska reumatologföreningen EULAR), identifierade ett prov från en SLE-patient, som bedömdes lämpligt för att framställa en referenspreparat – och som fanns i tillräckligt mängd (2,4 liter). Därefter framställde organisationen NIBSC i Storbritannien 4 300 frystorkade ampuller av referenspreparat från detta patientprov. Frystorkningen förbättrar hållbarheten för långtidslagring under de kommande årtiondena.

Vetenskaplig artikel:

WHO Reference Reagent for lupus (anti-dsDNA) antibodies: international collaborative study to evaluate a candidate reparation. Fox BJ, Hockley J, Rigsby P, et al. (2019)  Annals of the Rheumatic Diseases

Kontakt:

Johan Rönnelid, professor och överläkare i klinisk immunologi vid Uppsala universitet och vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, johan.ronnelid@igp.uu.se
Han är ordförande i den expertgrupp för autoantikroppar som karakteriserade patientprovet och rekommenderade att detta prov skulle användas för att framställa 15/174.

Bernard J Fox, försöksledare vid National Institute for Biological Standards and Control (NIBSC), Storbritannien, bernard.fox@nibsc.org
Han var huvudansvarig för att framställa referenspreparatet 15/174 och för den internationella studien där värdet av referenspreparationen värderades och bekräftades.

Inlägget Nytt referensprov hjälper SLE-patienter dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Nix, pillren trimmar inte kroppen

tis, 2019-09-10 16:03

Marknadsföringen är ofta brutal, bokstavligt talat, med ett språkbruk som för tankarna till kamp, krig, våld, galenskap. Flera produkter tar redan i namnet hjälp av gudar som har ett rykte om sig att vara kraftfulla, som Viking Power Thor’s Hammer Mjölner, ett så kallat PWO (pre workout) som beskrivs som en ”brutal storebror” till en annan produkt. Inte ens smaksättningen kommer undan kraftspråket; en av smakerna är ”battle blue”, en annan ”tropical rage”.

Den här produkten innehåller elva ingredienser med mer eller mindre svårtolkade namn. En annan produkt, Armageddon, har fyllts med 16 ingredienser.

Kosttillskotten har ökat

– Det här med PWO är något som har kommit starkt de senaste åren, samma sak med energidrycker som innehåller koffein och aminosyror, säger Tommy Lundberg, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska institutet.

Tommy Lundberg säger att han bara kan gissa sig till vilka faktorer som ligger bakom ökningen. Han är mer säker på vad som inte har påverkat.

– Anledningen är inte att evidensen säger att de här produkterna fungerar. Det är inte så att forskningsläget har tagit ett kraftigt kliv åt det positiva hållet.

Många ingredienser i den här typen av produkter är i bästa fall overksamma, åtminstone inte bevisat effektiva. Men de kan också vara skadliga, i extrema fall livsfarliga. För sju år sedan föll en 21-årig man ihop på ett gym i Kalmar. En anställd utförde hjärt- och lungräddning och efter att ha legat nedkyld i respirator i två dagar kunde 21-åringens liv räddas. Den substans som 21-åringen hade tagit, DMAA, fördes upp i regeringens förordning om förbud mot vissa hälsovådliga varor. Men snart lanserades produkter med en liknande ingrediens, DMBA, en substans som inte hade testats på människor vilket gjorde det omöjligt att veta i vilka doser den kunde vara farlig.

DMAA likt amfetamin

DMAA är en substans med det kemiska namnet metylhexanamin, och sägs komma från olja av växten rosengeranium. Strukturellt är substansen väldigt lik amfetamin. På 1970-talet såldes den mot nästäppa då DMAA drar ihop blodkärlen.

2010 dopingklassades DMAA, och 2012 klassades substansen som hälsofarlig av Folkhälsomyndigheten eftersom den påverkar hjärtfunktionen. Mellan 2010 och 2012 fick tio svenskar vårdas på sjukhus efter intag av DMAA, med symtom som blodtryck, hög puls, hjärtarytmi, hjärtstillestånd, hjärtinfarkt, excitation, medvetanderubbning, medvetslöshet, kramper och kräkning. I Sverige och flera andra länder är det olagligt att sälja eller inneha DMAA.

DMBA (dimetylbutylamin) är ett syntetiskt framställt ämne, som har stor strukturlikhet med DMAA.

Kommuner kan införa saluförbud

Flera kommuner har utfärdat saluförbud mot produkter med DMBA, vilket innebär att just de här produkterna inte får säljas i de här kommunerna. Så länge substansen inte tas upp på regeringens lista, eller klassas som läkemedel, är det fritt fram att sälja produkterna i de kommuner som ännu inte har utfärdat saluförbud. Såväl branschorganisationen Svensk Egenvård som Riksidrottsförbundet och Livsmedelsverket har efterlyst en central kontroll, men hittills har den politiskt känsliga frågan om kommunalt självstyre satt stopp. Våren 2018 fick kommunerna åtminstone tillgång till ett varningssystem via e-post, vilket gör det möjligt för en kommun som hittar en potentiellt farlig substans att varna andra kommuner.

Andra träningssubstanser är inte hälsovådliga men klassade som dopingpreparat, och eftersom de inte alltid står med i innehållsförteckningen kan en idrottsutövare dopa sig utan att vara medveten om det. Det är inte bara elitidrottare som kan testas för doping, kontroller genomförs även på vanliga gym.

– Det händer någon gång varje år att en användare fastnar i en dopingkontroll, säger Jacob Gudiol, fysioterapeut och författare till flera böcker om kost och träning.

Placeboeffekt som ska få en att ta i

Men produkter som innehåller farliga eller dopingklassade ämnen hör trots allt till undantagen. Det finns ingenting som tyder på att varken Viking Power Thor’s Hammer Mjölner eller Armagedon innehåller något som kan vara skadligt. Men hur verksamma är ingredienserna? Svaret kan bero på vad man menar med verksam. Båda innehåller till exempel 5 000 mg av aminosyran beta-alanin.

– De slänger in en hög dos som gör att du får stickningar under huden vilket gör att du känner att du tagit något potent, och då är det lättare att ta i och jobba hårt i gymmet, säger Jacob Gudiol.

Nicklas Neuman, doktor i kostvetenskap vid Uppsala universitet, fick nyligen ett gratisprov med beta-alanin som han testade.

– Man får stickningar i huden som blir en placeboeffekt som ska få en att känna att nu är det träningsdags.

Niklas Neuman säger att han inte är motståndare till att motionärer testar olika kosttillskott, även om de i bästa fall har en marginell effekt.

– Det är samma sak med kosten, man kan äta halvtaskigt och prestera skitbra men om man har en perfekt kost kan man bli en halvsekund snabbare. Därför är de här produkterna ofta meningslösa för vanliga motionärer.

Koffein bredast effekt

När det gäller vad som faktiskt har effekt råder det samstämmighet bland experterna: koffein.

– Det som har bredast effekt är koffein, som inte inte bara har fysiska effekter utan även mentala, säger Tommy Lundberg vid Karolinska institutet.

Förra året presenterade Internationella olympiska kommittén, IOK, en rapport där de lyfte fram fem preparat som kan ha en prestationshöjande effekt för elitidrottare. Förutom koffein och beta-alanin fanns bikarbonat, kreatin och nitrater på listan.

– Det finns en handfull kosttillskott som kan påverka prestationsförmågan och de lyfter fram fem. De säger att de kan ha positiva effekter, men det beror på omständigheterna och vilken typ av aktivitet man vill förbättra, säger Tommy Lundberg.

Hur stor är effekten?

– Överlag mellan två och fem procent, vissa personer svarar bättre och andra inte alls. Det kan vara betydelsefullt för elitidrottare. För motionärer är det andra saker som är viktiga, som kosten och hur man tränar. Man måste sätta kosttillskotten i perspektiv till andra saker.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se

Olympiska kommittén om kosttillskott

En elitidrottare får i sig tillräckligt för att kunna prestera på topp med hjälp av att äta en allsidig och väl sammansatt kost. Det är det generella rådet från Sveriges olympiska kommitténs nutritionsteam.

Men om man ska ta kosttillskott är det viktigt att det finns vetenskapliga bevis på dess effekt, att den är testad och är svårt att få i sig med vanlig mat. De nämner några exempel på kosttillskott som kan fungera i vissa sammanhang:

Koffein:
Koffein har väldokumenterade prestationshöjande egenskaper, framförallt när det gäller förbättrad uthållighet, koncentration och reaktion.

Bikarbonat:
Vid högintensivt arbete, som en spurt eller sprint, arbetar muskulaturen anaerobt, det vill säga utan syre. Då ansamlas mjölksyra i musklerna och det sker en försurning som begränsar prestationen. Ett sätt att förbättra kroppens egen förmåga att motverka försurning är att tillföra vanligt bikarbonat.

Nitrat:
I kroppen omvandlas nitrat till kväveoxid vilket påverkar blodkärlen på ett sätt som underlättar syretillförseln till musklerna under arbete. Rödbetor, broccoli, ruccola och spenat är exempel på grödor som innehåller mycket nitrat

Beta-alanin:
Beta-alanin är en icke-essentiell aminosyra som i likhet med bikarbonat motverkar försurning, t ex bildning av mjölksyra, i musklerna. Tillskott av beta-alanin har i flera studier uppvisat prestationshöjande egenskaper vid högintensiv träning/tävling.
En bieffekt av beta-alanin är att den kan leda till stickningar i fingrar och tår vilket kan upplevas obehagligt men är ofarligt.

Källa: Sveriges olympiska kommitté

Inlägget Nix, pillren trimmar inte kroppen dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

mån, 2019-09-09 18:00

Forskarna studerade fettväven hos 54 män och kvinnor över en genomsnittlig period på 13 år. Under denna period hade vissa ökat, minskat eller bibehållit sin vikt. Gemensamt för alla var att omsättningen av fettet (så kallade lipider) i fettvävens fettceller minskade över tid.

De som inte kompenserade detta med minskat kaloriintag ökade i vikt med i genomsnitt 20 procent, enligt studien som gjordes i samarbete med forskare på Uppsala Universitet och Université de Lyon i Frankrike.

Lipidomsättningen i fettväven minskar

Forskarna undersökte också hur lipidomsättningen hos 41 kvinnor som genomgått fetmakirurgi påverkade deras möjligheter att behålla viktnedgången fyra till sju år efter operation. Resultatet visade att endast de som hade en låg lipidomsättning innan operationen lyckades öka denna omsättning och hålla fast vid viktnedgången. Forskarna tolkar det som att dessa personer hade större utrymme att öka deras fettförbränning än de som hade en hög lipidomsättning initialt.

– Resultaten pekar för första gången på att faktorer i fettväven styr förändringar i kroppsvikt under åldrande på ett sätt som är oberoende av andra faktorer. Detta kan öppna nya vägar för behandling av övervikt och fetma, säger Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin i Huddinge och en av studiens huvudförfattare.

Mer motion och färre kalorier i medelåldern

Man vet sedan tidigare att ett sätt att snabba på nedbrytningen av lipider i fettväven är att motionera mer. Den nya studien talar för att om man kombinerar fetmakirurgi med ökad motion så förbättras förutsättningarna att bibehålla långvarig viktminskning hos patienter med fetma.

– Fetma och fetma-relaterade sjukdomar har blivit ett globalt problem. Därför har det aldrig varit mer relevant än nu att förstå hur lipider fungerar och vad som reglerar storleken på fettmassan hos människor, säger Kirsty Spalding, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och en av studiens huvudförfattare.

Vetenskaplig artikel:

Adipose lipid turnover and long term changes in body weight. Peter Arner, Samuel Bernard, Lena Appelsved, Keng-Yeh Fu, Daniel Andersson, Mehran Salehpour, Anders Thorell, Mikael Rydén, Kirsty Spalding, Nature Medicine

Kontakt:

Peter Arner, professor vid Institutionen för medicin, Huddinge, Peter.Arner@ki.se
Kirsty Spalding, senior forskare, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Kirsty.Spalding@ki.se

Inlägget Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Bukfetma farligare för kvinnor än för män

mån, 2019-09-09 16:00

Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.

Det är sedan tidigare känt att fettet som lagras runt organen i bukhålan och runt tarmarna (visceralt fett) är associerad med en ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. I den nya studien går forskarna ett steg längre och visar med hjälp av genetiska data att det finns ett faktiskt orsakssamband mellan visceralt fett och en ökad risk för diabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter.

I studien utvecklade forskarna en metod för att enklare mäta visceral fettmängd. Metoden är inte bara till nytta för forskningen utan kan även komma till nytta i vården.

– För att mäta mängden bukfetma behöver man normalt använda sig av avancerade och kostsamma diagnostiska tekniker som återger kroppens fettfördelning. Vi har därför utvecklat en enkel metod som istället beräknar individens viscerala fettmängd utifrån andra, mer lättillgängliga parametrar, vilket gör att metoden kan användas på de flesta kliniker, säger Torgny Karlsson, statistiker vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.

Metoden gjorde det även möjligt för forskarna att studera effekterna av visceralt fett i en betydligt större skala än tidigare.

Bukfetma farligare för kvinnor

– Vi blev förvånade över att bukfetma hos kvinnor var så mycket starkare kopplat till sjukdomsrisk än bukfetma hos män, säger en av författarna, Åsa Johansson, docent i molekylär epidemiologi vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, SciLifeLab, Uppsala universitet.

– Att lägga på sig ett extra kilo visceralt fett kan ge en över sju gånger ökad risk för typ-2 diabetes hos kvinnor medan samma fettökning bara drygt fördubblar risken hos män, säger Åsa Johansson.

Forskarna fann också att risken för sjukdom verkar öka snabbast hos personer med små eller måttliga mängder bukfetma, men att den inte alls ökar på samma sätt om en person med stora mängder fett i buken lägger på sig ytterligare.

– Sådana här icke-linjära effekter är spännande att studera och kan hjälpa oss att förstå det bakomliggande molekylärbiologiska sambandet mellan visceralt fett och sjukdomsrisk, säger Torgny Karlsson.

Skenbart smala kan ha skadligt mängd fett

Forskarna undersökte även miljontals positioner i genomet för att kartlägga de gener som påverkar mängden visceralt fett och hittade fler än tvåhundra olika gener. Bland dessa fanns en stor andel gener som är kopplade till vårt beteende vilket tyder på att den största orsaken bakom bukfetma trots allt är att vi äter för mycket och motionerar för lite.

Dock finns det individuella skillnader i hur fettet fördelas över kroppen och en person som till synes inte är särskilt överviktig kan ha en skadlig mängd visceralt fett.

– Resultaten av den aktuella studien kan leda till att vi på ett enklare sätt kan mäta mängden visceralt fett och på så sätt lättare identifiera personer med hög risk för att få diabetes och hjärt-kärlsjukdom, säger Torgny Karlsson.

Vetenskaplig artikel:

Contribution of genetics to visceral adiposity and its relation to cardiovascular and metabolic disease, Nature Medicine

Kontakt:

Åsa Johansson, asa.johansson@igp.uu.se
Torgny Karlsson, torgny.karlsson@igp.uu.se 

Inlägget Bukfetma farligare för kvinnor än för män dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

När datorspelande blir problematiskt

tors, 2019-09-05 09:59

I juni 2018 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) gaming disorder som en sjukdom och tillståndet, som ännu inte har någon officiell svensk översättning, blev en diagnos.

I syfte att samla mer kunskap om konsekvenserna av dataspelande gav Länsstyrelsen i Västra Götaland Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över den forskning som hittills har gjorts inom området.

Översikten visar att forskningen inte ger några entydiga och exakta svar på när ett oproblematiskt spelande blir problematiskt och när ett problematiskt spelande övergår till sjukdomstillståndet gaming disorder, men det finns vissa varningstecken att vara uppmärksam på.

Gaming disorder

WHO definierar gaming disorder som ett ihållande mönster av spelbeteende som präglas av försämrad kontroll över spelandet i kombination med att individen prioriterar det högre än andra aktiviteter och intressen. Försämrad kontroll över spelandet kan till exempel yttra sig som att spelaren upplever att den inte kan avsluta spelet så länge inte någon annan uppmanar den att avsluta.

– De allra flesta kan spela datorspel utan att det innebär några problem och upplever spelandet som bara roligt. Det man som vuxen kan vara uppmärksam på är om spelandet påverkar barnets fysiska eller psykiska hälsa, om spelandet tar över alla andra intressen och kanske till och med går ut över grundläggande behov, säger Jenny Rangmar, Region Väst, som tillsammans med Sara Thomée, Göteborgs universitet, har arbetat med översikten.

Blir allt annat oviktigt kan personen behöva hjälp med att bryta spelandet. Som förälder är det viktigt att prata och lyssna engagerat på sitt barn för att få kunskap om vad de gör när de spelar, och för att förstå varför barnet spelar.

– I en sådan relation finns det utrymme för barn och förälder att tillsammans bestämma hur mycket och till vad, de interaktiva medierna kan användas i förhållande till andra aktiviteter.

Riskgrupper bland spelare

Enligt kunskapsöversikten finns det tydliga samband mellan vissa egenskaper hos spelaren och hos de personer som utvecklar gaming disorder. Det är till exempel manligt kön, att man är ung, fysiska problem och förekomst av depressivitet och ångest. Det finns även samband mellan gaming disorder och impulsivitet, hyperaktivitet och ensamhet.

– De här egenskaperna i kombination med vilken typ av spel som personen spelar och vad som motiverar personen att spela är nyckelfaktorer som kan bidra till att personer utvecklar gaming disorder, säger Jenny Rangmar.

I de flesta studier som forskarna har gått igenom dras slutsatsen att överdrivet datorspelande kan ha negativa konsekvenser. Det kan därför vara bra att begränsa sitt spelande. De som har utvecklat gaming disorder kan behöva hjälp att avstå, eller åtminstone begränsa sitt spelande, men det behövs mer kunskap om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser. En av slutsatserna i sammanställningen är att det behövs fler långtidsstudier för att bättre förstå orsakerna som leder fram till gaming disorder.

Rapport:

När datorspelandet blir problematiskt. En kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län 2019

Fotnot:

Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande för forskningsområdet gaming disorder, men är en begränsad, kartläggande kunskapsöversikt som kan tjäna som grund till det fortsatta arbetet både nationellt och inom regionen.

Kontakt:
Jenny Rangmar, fil. dr, forskare vid Göteborgsregionen, FoU i Väst, jenny.rangmar@goteborgsregionen.se
Sara Thomée, med. dr, forskare vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Inlägget När datorspelande blir problematiskt dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Cancer ledande dödsorsak i höginkomstländer

tis, 2019-09-03 12:00

Studien omfattade 21 länder och 162 534 personer, 35-70 år gamla, uppföljda i snitt 9,5 år, och är den första stora befolkningsstudien i världen som systematiskt och med standardiserade metoder undersökt insjuknande och död i vanliga sjukdomar i olika länder.

Resultaten visar att hjärt-kärlsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt och stroke, står för fyra av tio dödsfall i världen bland medelålders personer. Dessa sjukdomar är därmed vanligaste dödsorsaken i aktuell åldersgrupp.

I höginkomstländerna har det dock svängt. Dödsfallen i hjärt-kärlsjukdomar har minskat och cancer har istället blivit ledande dödsorsak. Bland medelålders män är dödsfallen i cancer 50 procent fler än i hjärt-kärlsjukdom. I motsvarande grupp kvinnor, och i gruppen män och kvinnor i tidig medelålder, dör dubbelt så många i cancer som i hjärt-kärlsjukdom, i höginkomstländer.

Mindre andel cancer i låginkomstländer

Den totala dödligheten var lägst i höginkomstländer (3,3 procent), högre i medelinkomstländer (5,8) och högst i låginkomstländer (12,3). I höginkomstländer stod hjärt-kärlsjukdomar för 23 procent, i medelinkomstländer 41 och i låginkomstländer 43 procent. Motsvarande andelar för cancer bland dödsfallen var cirka hälften, en tredjedel och en sjättedel.

Mortalitet, dödstal eller dödlighet är ett demografiskt mätvärde som anger antalet dödsfall per år per 1000 personer i en population.

– Skillnaderna förklaras med att höginkomstländer utvecklat framgångsrika strategier för att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom, något som skyndsamt behöver göras också i låg- och medelinkomstländer, menar Salim Yusuf, professor vid McMaster University, Kanada, som leder studien internationellt.

Höginkomstländerna i studien var Förenade Arabemiraten, Kanada, Saudiarabien och Sverige. Medelinkomstländerna var Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Filippinerna, Iran, Kina, Malaysia, Palestina, Polen, Sydafrika och Turkiet. Låginkomstländerna var Bangladesh, Indien, Pakistan, Tanzania och Zimbabwe.

Matlagning inomhus riskfaktor för hjärtsjukdom

I en andra rapport från det som kallas PURE-studien, påvisas att sju av tio fall av hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av påverkbara riskfaktorer. Fetma, högt blodtryck och diabetes förklarade fyra av tio fall. Detta var särskilt viktigt i höginkomstländer, medan en ny och viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom i låginkomstländerna visade sig vara matlagning inomhus med ved eller kol.

– Vi har nu nått en punkt där vi måste formulera nya mål där den kunskap vi nu har ska kunna användas för att minska död och sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar i låg- och medelinkomstländer, men också för att bekämpa cancer, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett den svenska delen av studien.

– Dödlighet i cancer är också påverkbar men där har man inte varit lika framgångsrik i att identifiera och förändra påverkbara riskfaktorer.

Fynden presenteras vid den pågående hjärtkongressen i Paris, European Society of Cardiology Congress.

Vetenskapliga artiklar:

Variations in common diseases, hospital admissions, and deaths in middle-aged adults in 21 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study

Modifiable risk factors, cardiovascular disease, and mortality in 155 722 individuals from 21 high-income, middle-income, and low-income countries (PURE): a prospective cohort study

Kontakt:

Annika Rosengren, annika.rosengren@wlab.gu.se

Inlägget Cancer ledande dödsorsak i höginkomstländer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Lungmätning via mobilen självhjälp vid okontrollerad astma

tis, 2019-09-03 11:00

Astma är en folksjukdom som drabbar cirka 10 procent av Sveriges befolkning, varav ungefär hälften har så kallad okontrollerad astma och ofta har besvär eller får astmaanfall. En vanlig orsak är bristande behandling eller att man tar sin medicin på fel sätt.

– Tidigare forskning har visat att patientutbildning med fokus på egenvård, självtestning och tydlig behandlingsplan förbättrar hälsan och livskvalitet hos personer med astma. Även kostnaderna för hälso-sjukvården minskar om man kan dra nytta av patienternas engagemang och kunskap, säger Björn Nordlund, barnsjuksköterska och forskargruppsledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Tillsammans med sina kollegor har han därför utvecklat ett digitalt, automatiserat egenvårdssystem för astma. Hjälpmedlet kallas Asthmatuner och gör det möjligt att mäta lungfunktionen med en trådlös spirometer som ansluts till en app i mobiltelefonen – och sedan utvärdera sina symptom med hjälp av frågor kopplade till en individuell vårdplan.

Analyserar lungfunktion och symptom

– Systemet analyserar lungfunktion och symtom enligt riktlinjerna för astmavård och återkopplar med en automatiserad läkarordinerad behandlingsrekommendation. Användaren får också en bild på den inhalator som ska användas och instruktion om behandlingen ska bibehållas, ökas eller minskas, säger Björn Nordlund.

Den nu publicerade studien genomfördes i primärvården och på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Syftet med studien var att utvärdera effekten av det digitala hjälpmedlet på symtom och om användaren lättare kommer ihåg att ta sina mediciner.

I studien ingick 77 personer med okontrollerad astma från 6 år och uppåt, varav ungefär hälften barn och ungdomar. Studiedeltagarna valdes ut i slumpvis ordning att under minst åtta veckor använda Asthmatuner som stöd för egenbehandling och under minst åtta veckor få traditionell astmavård med en skriftlig, individuell vårdplan.

Digitala hjälpmedlet minskade symptomen

– Resultaten är delvis svårtolkade, men det vi kunde se var att astmasymtomen förbättrades mer med det digitala hjälpmedlet än med en traditionell vård. De vuxna patienter som använde hjälpmedlet minst en gång i veckan kom också oftare ihåg att ta sin medicin. Vår slutsats är därför att detta hjälpmedel kan bidra till att minska symptom hos personer med okontrollerad astma, säger Björn Nordlund.

Eftersom astma kräver långvarig och regelbunden behandling är det dock en svaghet i studien att den bara pågick i åtta veckor, menar forskarna som nu planerar att gå vidare med sitt arbete.

– Vi vet inte om effekten varar längre än åtta veckor. Vi påbörjar därför en större studie i höst, som ska pågå under en längre tid i Tiohundra sjukvårdsområde i Norrtälje och i barnsjukvården i Stockholm, Astrid Lindgrens barnsjukhus, säger Björn Nordlund.

Vetenskaplig studie:

Clinical effect on uncontrolled asthma using a novel digital automated self-management solution: a physician-blinded randomised controlled crossover trial, Henrik Ljungberg, Anna Carleborg, Hilmar Gerber, Christina Öfverström, Jakob Wolodarski, Faiza Menshi, Mikaela Engdahl, Marianne Eduards, Björn Nordlund, European Respiratory Journal

Kontakt:

Björn Nordlund, barnsjuksköterska, forskargruppsledare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, bjorn.nordlund@ki.se

Inlägget Lungmätning via mobilen självhjälp vid okontrollerad astma dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Bristande stöd för gravida leder till fler komplikationer

mån, 2019-09-02 14:13

Att få barn är oftast en omvälvande erfarenhet. Därför är ett bra stöd från nära och kära tiden före, under och efter förlossningen av stor betydelse för att kvinnan ska må bra, visar ny forskning. Isländska Sigríður Sía Jónsdóttir undersöker i sin avhandling i vårdvetenskap, som läggs fram vid Linnéuniversitet, sambandet mellan just bristande stöd från gravida kvinnors närstående och de fysiska problem som kan uppstå hos de kvinnor som under graviditeten lider av stark oro och stressymptom. Avhandlingen är baserad på fyra studier, där 562 gravida kvinnor på Island bjöds in att delta om de upplevde stark oro, stressymptom, ångest och depression i graviditetsvecka 16, 25 och 36.

Ökad risk för sjukskrivning

Den huvudsakliga upptäckten var att stark oro och stressymptom påverkar graviditeten och förlossningen. De kvinnor som upplevde stark oro och stress löpte väsentligt större risk att uppleva bäckensmärta, kräkningar och utmattning under graviditeten. De använde också i större utsträckning epiduralbedövning under förlossningen, jämfört med de kvinnor som inte led av stark oro och stress.

Avhandlingen visar även att det var mer sannolikt att de kvinnor som kände stark oro eller stress delvis blev sjukskrivna under graviditeten, generellt 30 dagar före de kvinnor som inte upplevde samma starka oro- eller stressymptom.

Dålig relation kopplat till stark oro

Det var 4,6 gånger mer sannolikt att kvinnor som rapporterade stark oro och stress samtidigt kände missnöje med relationen till sin partner. I genomsnitt gjorde dessa kvinnor även fler besök hos mödravården, förlossningsvården eller barnmorskemottagningen och gick på sjukledighet upp till 45 dagar tidigare än de kvinnor som kände stark oro och stressymptom men som fick starkt socialt stöd från partner och familj.

Sammanfattningsvis visar Sigríður Sía Jónsdóttirs avhandling att det fanns en koppling mellan kvinnor med stark oro och stress i graviditetsvecka 16 och användning av epiduralbedövning som enda bedövning under förlossningen. Avhandlingen visar också att det är viktigt att kvinnor under graviditeten undersöks enligt tillförlitliga psykologiska skalor och att alla kvinnor borde undersökas åtminstone en gång i graviditetsvecka 16. Kvinnor som känner ångest, depression, stark oro eller stress borde bli erbjudna hjälp och behandling. Det borde också uppmärksammas om de dessutom får svagt socialt stöd av partner och närstående.

Kontakt:

Sigríður Sía Jónsdóttir, Háskólann á Akureyri på Island, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, siaj@unak.is
Tove Nordén, forskningskommunikatör, Linnéuniversitetet, tove.norden@lnu.se

Inlägget Bristande stöd för gravida leder till fler komplikationer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Bakterier angriper med blekmedel vid lunginflammation

mån, 2019-09-02 07:45

– Man kan säga att bakterierna bekämpar eld med eld när de besegrar immunförsvaret. Kroppen använder nämligen också själv väteperoxid som försvar mot bakterierna. Därför var det förvånande att se att bakterierna faktiskt använder samma ämne, säger Nelson Gekara, forskningsledare.

I studien har forskarna, Saskia Erttmann och Nelson Gekara, fokuserat på bakterien streptococcus pneumoniae. Bakterien, som ofta även kallas pneumokocker, är den vanligaste bakterien vid lunginflammation, men kan även orsaka bland annat hjärnhinneinflammation eller allvarlig blodförgiftning, sepsis. Bakterien kan dessutom ofta bana väg för andra mikrobers angrepp.

Inaktiverar inflammasomer

Detta gör bakterien till en av de mest dödsbringande i världen. Samtidigt är det ett faktum att man ofta kan ha bakterien som en del i den normala floran i övre luftvägarna utan att bli sjuk eller ens veta om det. Det är därför viktigt att förstå hur pneumokockerna agerar när de ger sig på och besegrar kroppens immunförsvar.

Varje invasiv mikrob, bakterie eller virus, strävar efter att vistas ”fredligt” i kroppen utan att väcka en stark inflammatorisk reaktion som kan resultera i att mikroben elimineras. Forskarna fann att pneumokocker och andra bakterier uppnår det genom att rikta in sig på en särskild komponent i immunsystemet, de så kallade inflammasomerna. Inflammasomer är proteinkomplex som känner igen främmande mikrober och sjuka celler, och de drar då igång reaktioner som städar bort angriparna. Forskarna fann att bakterier som pneumokocker lyckades inaktivera inflammasomerna och därmed försvaga immunsystemet, genom att släppa ut stora mängder väteperoxid.

Vid försök med möss kunde man se att bakterier som forskarna hade manipulerat till att släppa ut minskad mängd väteperoxid, och alltså saknade förmågan att inaktivera inflammasomerna, framkallade ett snabbare inflammatoriskt svar från kroppen. De bakterierna rensades ut från mössens lungor effektivare än bakterier som inte hade manipulerats till denna defekt. Forskarna fann också att genom att ympa mössen med ett speciellt enzym, katalas, som bryter ned den väteperoxid som de angripande mikroberna släppte ut, kunde man öka inflammationen, vilket ledde till en snabbare rensning av pneumokockerna från mössens lungor.

Inflammation viktigt försvar

– Inflammation ses ofta som något dåligt. Men för kroppen är inflammation en viktig process som immunsystemets försvar mot angripande mikrober. De flesta bakterier producerar väteperoxid. Våra studier visar att väteperoxid hämmar en viktig komponent i inflammationsmaskineriet, vilket tyder på att den mekanism vi har upptäckt är en vanlig strategi för många mikrober att frodas i kroppen, säger Saskia Erttmann, förste författare i studien och tidigare medlem i Nelson Gekaras forskargrupp.

– En av de bästa substanserna för att neutralisera väteperoxid och som därför kan stärka immunförsvaret är vitaminer, som c-vitamin i frukt. Kanske det gamla talesättet ’ett äpple om dagen håller doktorn borta’ inte är helt fel, säger Nelson Gekara.

Vetenskaplig artikel:

Hydrogen peroxide release by bacteria suppresses inflammasome-dependent innate immunity. (Saskia F. Erttmann & Nelson O. Gekara) Nature Communications (2019) 10:3493.

Kontakt:

Nelson O Gekara (engelsktalande), Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, Laboratory for Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, nelson.gekara@su.se

Inlägget Bakterier angriper med blekmedel vid lunginflammation dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Utlandsadopterade med spalt talar sämre vid fem år

mån, 2019-09-02 07:30

– Studien visar att de opereras mer, har fler komplikationer och sämre tal vid fem års ålder, konstaterar Johnna Schölin, doktorand inom plastikkirurgi och förstaförfattare till studien, publicerad i tidskriften Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery.

– Man måste dock tänka på att detta inte är ett slutresultat för barnen och vi ser det som oerhört viktigt att följa dem över tid, betonar hon.

Studien omfattar 50 barn, födda 1994-2005, varav hälften svenskfödda och hälften adopterade till Sverige från andra länder, främst Kina. Barnen var födda med läpp-käk-gomspalt, LKG, eller enbart gomspalt. De två grupperna var matchade avseende ålder, kön och spalttyp.

LKG innebär att ansikte och gom inte växt samman tidigt i fosterlivet, en missbildning som finns hos två av tusen barn födda i Sverige. När den upptäcks vid rutinultraljud kommer de blivande föräldrarna till ett spaltteam på informationsbesök, ett möte som följs av många fler.

Kräver upprepad kirurgi

I gruppen svenskfödda barn i studien hade läpp- och gomkirurgin inletts vid sex månaders ålder, som brukligt är i Sverige. Hos adoptivbarnen, som var i genomsnitt två och ett halvt år när de anlände, blev den viktiga gomkirurgin försenad med i snitt 21 månader, visar resultaten.

– Gomfunktion och tal var signifikant sämre vid fem års ålder jämfört med de svenskfödda barnen. I vissa fall var det bara föräldrarna som förstod barnen. Talförbättrande kirurgi och ytterligare behandling är möjlig, men risken är stor att de adopterade barnen måste opereras flera gånger, säger Johnna Schölin.

Adoptivbarnen hade fler håligheter i gommen, eventuellt orsakade av dålig näringsstatus före adoptionen och därmed försämrad läkningsförmåga efter kirurgi. Andra tänkbara förklaringar är multiresistenta bakterier samt sjukdomar som är okända vid adoptionstillfället. De gånger medicinsk journal följer med barnet från hemlandet kan information både fattas och vara felaktig.

Barn med kluven gom har generellt mer öroninflammationer, som kan påverka hörseln. I studien hade 21 barn av 50 hörselnedsättning. De flesta, tolv barn, fanns i gruppen internationellt adopterade, vilket innebar ytterligare påfrestning i deras språkbyte.

Bästa tänkbara hjälp

Johnna Schölin drivs av en stark vilja att hjälpa barnen, både som forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och som läpp-käk-gomspaltskirurg och vårdenhetsöverläkare på vårdavdelningen för barn och ungdomar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon betonar vikten av spaltteamets insatser där plastikkirurger, logopeder, öronläkare, tandläkare, psykolog, LKG-sjuksköterska och koordinatorer samverkar för att förbättra de adopterade barnens behandlingsresultat och situation.

– Det fina är att barnen kommer till väl fungerande spaltteam och får en så bra behandling som det bara går. Vi följer barnen tills de är 19 år, minst, och vi slutar inte förrän allt är så bra som det bara kan vara, avslutar hon.

Vetenskaplig artikel:

Surgical, speech, and hearing outcomes at five years of age in internationally adopted children and Swedish-born children with cleft lip and/or palate. Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery

Kontakt:

Johnna Schölin, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, johnna.scholin@vgregion.se

Inlägget Utlandsadopterade med spalt talar sämre vid fem år dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ingen enskild gen avgör vem du vill ha sex med

tors, 2019-08-29 21:00

Tidigare forskning har visat att genetik spelar viss roll för vår sexuella läggning, men har inte kunnat identifiera vilka specifika gener som är inblandade. Den aktuella studien som är gjord på fler än 490 000 deltagare identifierade fem genvarianter som var vanligare hos de som haft samkönat sex.

Två av genvarianterna återfanns hos både män och kvinnor medan två hittades enbart hos män och en enbart hos kvinnor. Detta tyder på att män och kvinnors sexuella preferens till viss del påverkas av olika genetiska signaler. Sammantaget hade genetisk variation begränsad effekt på sexuell preferens, mellan 8 till 25 procent, enligt studien.

Studien som publiceras i tidskriften Science, grundar sig på DNA-data från Storbritanniens UK Biobank och det amerikanska företaget 23andMe. Upptäckterna kunde i huvudsak replikeras med hjälp av det svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet. Det finns ingen ”gay gene”

Forskarna betonar att även om genetiska varianter har viss betydelse på gruppnivå kan inte genetik användas för att förutsäga en enskild individs sexuella preferens och att olika slags miljö- och sociokulturella faktorer också påverkar.

– Studien visar tydligt att det inte finns någon enskild så kallad ’gay gene’ utan att det, som för många komplexa mänskliga företeelser, istället handlar om många genetiska variationer som var och en har mycket svag effekt men som tillsammans kan påverka, säger Niklas Långström, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Människan har hundratusentals genvarianter och det är troligt att det finns ytterligare markörer för sexuell preferens än de som identifierats i den här studien. De fem genvarianterna sitter i kromosomområden som reglerar bland annat könshormoner och luktsinne som tidigare kopplats till sexuell attraktion.

Syftet med studien har varit att bredda kunskapen om människans sexualitet och underliggande biologi. Författarna understryker att resultaten ger starka belägg för sexuell mångfald och inte stödjer diskriminering baserad på sexuell preferens. Studien möjliggör inte heller några avgörande slutsatser om i vilken grad arv och miljö påverkar sexuell läggning.

Genetics of Sexual Behavior

Läs mer om forskningsresultaten på sajten Genetics of Sexual Behavior.

Vetenskaplig artikel:

Large-scale GWAS reveals insights into the genetic architecture of same-sex sexual behavior. Andrea Ganna, Karin J.H. Verweij, Michel G. Nivard, Robert Maier, Robbee Wedow, Felix R. Day, Alexander S. Busch, Abdel Abdellaoui, Shengru Guo, J. Fah Sathirapongsasuti, 23andMe Research Team, Paul Lichtenstein, Sebastian Lundström, Niklas Långström, Adam Auton, Kathleen Mullan Harris, Gary W. Beecham, Eden R. Martin, Alan R. Sanders, John R.B. Perry, Benjamin M. Neale, Brendan P. Zietsch. Science.

Kontakt:

Niklas Långström, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, niklas.langstrom@ki.se

Inlägget Ingen enskild gen avgör vem du vill ha sex med dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Psykologisk behandling av trauma kan förstärkas med ny medicin

tors, 2019-08-29 07:45

Detta enligt en experimentell studie från Linköpings universitet som gjorts på friska frivilliga personer.

– Vi har använt en medicin som blockerar nedbrytningen av kroppens egna cannabisliknande ämnen, eller endocannabinoider. Vår studie visar att denna kategori av läkemedel, kallade FAAH-hämmare, kan möjliggöra ett nytt sätt att behandla PTSD och kanske också andra stressrelaterade psykiatriska tillstånd. Nästa viktiga steg blir att undersöka om den här typen av medicin fungerar för patienter, särskilt de med PTSD, säger Leah Mayo, postdoktor och ledare för studien, som utförts i professor Markus Heiligs forskargrupp vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.

Svårbehandlat trauma påverkar livet negativt

Posttraumatiskt stressyndrom uppstår hos vissa personer som upplevt livshotande händelser. Den som är drabbad undviker sådant som påminner om traumat, även när faran sedan länge är över. Med tiden kan patienter med PTSD exempelvis bli spända, tillbakadragna och få sömnsvårigheter. Tillståndet är särskilt vanligt bland kvinnor, ofta till följd av fysiskt eller sexuellt våld. Det har stor negativ påverkan på livet och är svårt att behandla.

Den behandling som har bäst resultat idag är så kallad exponeringsterapi. Detta är en behandling där patienten vid upprepade tillfällen exponeras för de traumatiska minnena med hjälp av en terapeut. Behandlingen ska hjälpa patienterna att till slut lära om, så att minnena inte längre förknippas med akut fara. Exponeringsterapi är användbar, men effekterna är begränsade. Många patienter blir inte bättre av behandlingen och hos dem som blir hjälpta återkommer rädslorna ofta med tiden. Forskarna bakom den aktuella studien ville ta reda på om inlärningen att signaler som påminner om traumat inte längre är farliga, den princip som exponeringsterapi bygger på, kan förstärkas med läkemedel.

Läkemedlet som testades i studien påverkar det endocannabinoida systemet, ett system som använder kroppens egna cannabisliknande ämnen för att reglera rädsla och stressrelaterade beteenden. Den experimentella medicinen ökar nivåerna av anandamid, en viktig endocannabinoid, i delar av hjärnan som styr rädsla och ångest. Det sker genom att substansen hämmar ett enzym, FAAH (fatty acid amide hydrolase), som vanligtvis bryter ner anandamid. FAAH-hämmaren som användes i denna studie utvecklades ursprungligen för att användas som smärtstillande medel, men hade inte tillräckligt smärtstillande effekter i kliniska studier.

Rädslan tränades bort snabbare med läkemedel

Den aktuella studien var en liten experimentell studie på friska frivilliga försökspersoner. Den var randomiserad, placebokontrollerad och dubbelblind – vilket innebär att varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fått aktivt läkemedel (16 personer) respektive placebo (29 personer). Efter tio dagars behandling genomgick deltagarna flera psykologiska och fysiologiska tester. I en av del av testerna lärde sig deltagarna att associera ett mycket obehagligt ljud (när naglar dras mot en skrivtavla), med en specifik visuell signal (bilden av en röd eller blå lampa). När deltagarna lärt sig att reagera med rädsla på bilden av lampan, fick de upprepade gånger se samma bild, men denna gång utan det obehagliga ljudet. På så sätt kunde de lära om, så att de inte längre reagerade på lampan med obehag. Nästa dag mätte forskarna hur väl deltagarna mindes att lampan inte längre signalerade ett hot. Processen att träna bort en inlärd rädsla är vad exponeringsbehandling vid PTSD bygger på.

– Vi ser att deltagarna som fick FAAH-hämmare hade mycket lättare för att minnas att den inlärda rädslan tränats bort. Det är mycket spännande, säger Leah Mayo.

– Många lovande behandlingar som kommer ur grundforskning om psykiatriska sjukdomstillstånd har misslyckats när de prövats på människor. Det har lett till besvikelse inom fältet. Det här är den första mekanismen på länge där lovande resultat från djurstudier verkar hålla måttet när de testat i människa. Nästa steg är förstås att se om behandlingen fungerar hos personer med PTSD, säger professor Markus Heilig.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet och the Canadian Institutes of Health Research. Pfizer AB försåg studien med FAAH-hämmare och placebo utan kostnad; företaget hade inget inflytande över studiedesign, analys eller presentation.

Artikel:

Elevated anandamide, enhanced recall of fear extinction, and attenuated stress responses following inhibition of fatty acid amide hydrolase (FAAH): a randomized, controlled experimental medicine trial, Leah M. Mayo, Anna Asratian, Johan Lindé, Maria Morena, Roosa Haataja, Valter Hammar, Gaëlle Augier, Matthew N. Hill och Markus Heilig, (2019), Biological Psychiatry

Kontakt:

Leah Mayo, postdoktor, leah.mayo@liu.se, 013-28 66 38
Markus Heilig, professor, markus.heilig@liu.se, 070-0850769

Inlägget Psykologisk behandling av trauma kan förstärkas med ny medicin dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Förlossningsdepression påverkar föräldrarna i åratal

ons, 2019-08-28 10:00

– Både mammor och pappor beskrev upplevelser av otillräcklighet som mest stressande, berättar Maude Johansson. Graviditetsproblem och/eller en traumatisk förlossning medverkade till depression och ångest hos mödrarna och påverkade också fäderna negativt.

Maude Johansson har studerat förekomsten av PPD och föräldrastress hos båda föräldrarna 25 respektive 30 månader efter förlossningen, hos 700 mödrar och 646 fäder.

Depressiva symptom ökar efter första året

Den första studien, 25 månader efter förlossningen, visade att över 11 procent av mödrarna och nästan 5 procent av fäderna upplevde PPD.

– Föräldrar med symptom på postpartum depression upplevde mer föräldrastress, kände sig mer inkompetenta i föräldraskapet och hade fler relationsproblem till sin partner än föräldrar som inte haft postpartum depression, säger Maude Johansson.

Den andra studien genomfördes 30 månader efter förlossningen och då hade 14.9 procent av mödrarna och 11.5 procent av fäderna symptom på postpartum depression. Resultatet tyder på att depressiva symtom ökar efter det första året, särskilt hos fäderna.

Depressionen påverkade relationen

En tredje del i avhandlingen var en intervjustudie som undersökte mammor och pappors egna erfarenheter av postpartum depression och föräldrastress efter förlossningen. Intervjuerna visar att depressionen påverkar relationen till partnern, och särskilt mödrarna beskrev relationsproblem till sin partner.

–Trots att en del mödrars depression var identifierad fick inte alla behandling för sina symptom, men de som fick behandling beskrev stödet från barnhälsovårdsjuksköterskan som excellent, säger Maude Johansson.

Slutsatsen i avhandlingen är att postpartum depression och depressiva symptom har en stor inverkan på föräldrarnas dagliga liv, och att PPD inte verkar klinga av de första åren efter förlossningen, utan hos pappor i synnerhet verkar de depressiva symptomen öka efter hand.

Det verkar också som att mammor och pappor uttrycker psykisk ohälsa på olika sätt och att det kan vara svårt dem själva, omgivningen och primärvården att förstå att deras symptom kan bero på depression.

Har du några råd du skulle vilja ge till dem som arbetar med de här frågorna?

– Det är viktigt att blivande föräldrar får information om PPD, särskilt pappor eftersom deras symptom kan vara svårare att identifiera, säger Maude Johansson.

– Föräldrar med postpartum depression, depressiva symptom och hög stress behöver tidigt få stöd och behandling. Båda föräldrarna behöver få behandling, eftersom alla påverkas om en i familjen har PPD. Men tyvärr finns det tecken på att primärvården inte har tillräckligt med resurser för att upptäcka och stödja de här föräldrarna.

– Det finns en risk att PPD medikaliseras. Det är olyckligt eftersom det för många handlar om övergående problem om föräldrarna erbjuds rätt samtalsstöd.

– Det är inte bara tidiga insatser som är viktiga, vården måste också vara uppmärksamma på mödrarnas psykiska hälsa under barnets hela förskoletid, avslutar Maude Johansson.

Avhandlingen:

Postpartum depression, depressiva symtom och föräldrastress hos mammor och pappor 25-30 månader efter förlossningen: Ett familjeperspektiv.

Kontakt:

Maude Johansson, maude.johansson@lnu.se

Inlägget Förlossningsdepression påverkar föräldrarna i åratal dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Allt vanligare med immunterapi mot cancer

ons, 2019-08-28 07:30

För cancerpatienter ses immunterapi alltmer som den fjärde hörnstenen i behandlingsarsenalen vid sidan av kirurgi, strålbehandling och cytostatika.

– Förhoppningen är att behandlingen ska visa sig effektiv, utan att medföra svåra biverkningar, och därmed kan registreras som läkemedel för klinisk användning, säger Gustav Ullenhag, överläkare och docent på cancerkliniken, Akademiska sjukhuset och forskare i translationell immunterapi, Uppsala universitet.

Cancerceller sprängs sönder

Forskarna använder ett så kallat onkolytiskt virus, som utvecklats av professor Angelica Loskogs forskargrupp vid Uppsala universitet tillsammans med ett läkemedelsföretag.

Viruset bär med sig gener för immunstimulerande ämnen, och injiceras upprepade gånger i tumören. Detta leder till att cancerceller sprängs sönder och stimulerar immunförsvaret att angripa cancern, förhoppningsvis även metastaser som inte injicerats.

Studien inleddes våren 2018 och beräknas pågå fram till 2021.Totalt kommer över 40 patienter att delta, samtliga har avancerad (icke operabel) cancer med ursprung i bukspottskörtel, gallvägar, tjock/ändtarm eller äggstockar. Den immunstimulerande genterapin ges som komplement till den cytostatikabehandling de annars skulle ha fått.

Åtta injektioner i metastaser

– Tidigare har vi utvärderat säkerheten. I höst inleds Fas II, som innebär att alla patienter får den dos som bedömts bäst och att vi utvärderar hur effektiv cancerbehandlingen är, berättar Gustav Ullenhag.

Deltagarna i studien får sammanlagt åtta injektioner varannan vecka i metastaser (dottertumörer). Injektionerna ges ultraljudsväglett av radiologerna. Effekten mäts med hjälp av röntgenundersökningar, men forskarna undersöker även immunologiska svar i både blod och metastaser.

Framsteg inom immun- och genterapi

2018 gick Nobelpriset i medicin till forskarna James P Allison och Tasuku Honjo, som belönades för upptäckten av cancerbehandling genom hämmande av immunförsvarets bromsmekanismer.

Så kallade immunkontrollpunktshämmare, som binder till och blockerar hämmande proteiner på T-cellerna, är nu en etablerad behandling mot flera cancerformer, framförallt malignt melanom.

Överst till vänster: För aktivering av T-celler behöver T-cellsreceptorn känna igen en främmande struktur bunden till en så kallad antigenpresenterade cell. För aktivering behövs även T-cellens gaspedal. CTLA-4 fungerar som en broms som kan förhindra gaspedalens funktion. Nederst till vänster: Allison upptäckte att antikroppar mot CTLA-4 hindrar bromsens funktion vilket leder till att T-cellen aktiveras så att den kan angripa cancerceller. Överst till höger: Honjo upptäckte en annan broms (PD-1) som hämmar aktivering av T-cellen. Nederst till höger: Antikroppar mot PD-1 hindrar bromsens funktion vilket leder till att T-cellen aktiveras. Resultatet blir ett mycket effektivt angrepp på cancerceller. Källa: nobelprize.org

Läs mer i artikeln Nobelpriset för nya sätt att bekämpa cancer.

Ett annat exempel på immunterapi är Car T-cellbehandling som handlar om att modifiera kroppens immunförsvar. Akademiska var först i Europa att erbjuda behandlingen mot lymfom och leukemier och den är nu registrerad och godkänd inom EU. Kontakt:

Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset, gustav.ullenhag@igp.uu.se

Inlägget Allt vanligare med immunterapi mot cancer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Klarare bild av hur blodsockernivå påverkar risker vid diabetes typ 1

ons, 2019-08-28 07:25

Svenska forskare har analyserat vilka risker som finns vid olika nivåer av långtidsblodsocker, alltså genomsnittliga blodsockernivåer över två-tre månaders tid. Resultaten i studien blir extra intressanta i ljuset av att det saknas internationell konsensus om vilken blodsockernivå som är den bästa att eftersträva.

Studien omfattar drygt 10 000 vuxna och barn med diabetes typ 1. Med hjälp av svenska diabetesregister har personerna i studien kunnat följas under åtta till tjugo års tid.

Risker vid olika nivåer

Den genomsnittliga blodsockernivån mäts i vården sedan många år med en biomarkör som kallas HbA1c. I Sverige är målsättningen hos vuxna att personer med diabetes typ 1 ska ha HbA1c på 52 mmol/mol eller lägre, och barn 47 mmol/mol eller lägre. På andra håll i världen ligger riktvärdena på mellan 48 och 58 och är ofta högre hos barn än vuxna.

Av studien framgår att ett värde över 52 mmol/mol ökar risken för milda förändringar på ögon och njurar. Synhotande ögonskador uppstår främst vid betydligt högre värden. Att hålla sig på 52 eller lägre minskar alltså risken för organpåverkan, men ett värde under 48 visade inte ytterligare riskminskning.

– Vi kunde inte se att det förekom färre organskador vid dessa lägre nivåer. När det gällde medvetslöshet och kramper, som är relativt ovanligt, såg vi en viss riskökning vid lägre HbA1c. Patienter som har ett lågt HbA1c behöver vara medvetna om att de inte har alltför mycket låga glukosvärden, svängningar i blodsockret eller ansträngningar att hantera sin diabetes, säger Marcus Lind, professor i diabetologi och förstaförfattare bakom publiceringen.

Kunskap också för föräldrar

I studien har Marcus Lind, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid NU-sjukvården i Uddevalla, delat huvudansvar med Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet, med diabetes hos barn som specialområde.

Studien kan vara med och utgöra ett viktigt underlag för diabetesvården, menar forskarna.

– Att bättre känna till sambandet mellan blodsockernivå och risk är ytterst viktigt då vården, samhället, patienter och föräldrar använder stora resurser för att nå en viss blodsockernivå, säger Johnny Ludvigsson. Att uppnå ett lågt HbA1c kan för vissa kräva att barn behöver väckas flera gånger per natt, extra glukosmonitorering och noga hänsyn till diet och fysisk aktivitet dag efter dag, vilket kan bli extremt betungande.

Vetenskaplig artikel:

HbA1c level as a risk factor for retinopathy and nephropathy in children and adults with type 1 diabetes: Swedish population based cohort study. BMJ (British Medical Journal)

Kontakt:

Marcus Lind, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, marcus.lind@gu.se

Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet, johnny.Ludvigsson@liu.se

Inlägget Klarare bild av hur blodsockernivå påverkar risker vid diabetes typ 1 dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Landsbygdsbor i rika länder allt fetare

ons, 2019-08-28 06:12

– Klart oroande. Att svälten i världen minskar är givetvis i grunden väldigt positivt, men tyvärr verkar det som att länder på ekonomisk uppgång gärna tar efter det sämsta av den rika världens vanor, säger Stefan Söderberg, professor i kardiologi vid Umeå universitet och ansvarig för en av de svenska studier som ingår i den internationella studien.

Män med stillasittande jobb och kulmage, är en klassisk bild av övervikt. Men i verkligheten är bilden betydligt mer komplex än så, visar en internationell sammanställning. Faktum är att världens kvinnor har något högre BMI än männen. Under perioden 1985 och 2017 ökade det genomsnittliga BMI i världen som helhet med drygt två enheter till 24,7 för kvinnor och 24,4 för män. Kroppsmasseindex, BMI, är ett mått på vikt i förhållande till kroppslängd. Indexet räknas fram genom att dividera vikten i kilo med kroppslängden i centimeter i kvadrat. Över 25 räknas som övervikt, över 30 som fetma.

Ojämn fördelning

I nästan alla grupper skedde en ökning mellan 1985 och 2017, men ökningen är väldigt ojämnt fördelad. I världen som helhet ökade boende på landsbygden i genomsnitt sitt BMI mer än boende i städer. Även detta var dock ojämnt fördelat. Det är framför allt i rika länder och länder på ekonomisk uppgång som landsbygdsborna ökar mest. Det kan delvis förklaras med att tillgången till snabbmat och snabba kolhydrater i rika länder har ökat mer på landsbygden än i städerna, där sådant fanns redan tidigare. Andra faktorer är att det ofta är sämre möjligheter till fysisk aktivitet på landet än i städerna med sitt större utbud av aktiviteter och anläggningar för träning.

I de fattigaste länderna är däremot ökningen av BMI störst i städerna. Det beror sannolikt på livsstilsförändringar med minskad fysisk aktivitet och mer snabbmat i städerna, samtidigt som livsvillkoren på landsbygden i fattiga länder fortfarande är kärvare än i städerna.

Skillnaderna är också mycket stora mellan olika länder. Smalast av alla under perioden var kvinnorna på landsbygden i Bangladesh som 1985 hade ett BMI på 17,7, medan kvinnorna på amerikanska Samoaöarna var exakt dubbelt så feta 2017 med ett BMI på 35,4.

Överviktiga svenskar

Sverige ligger något över världsgenomsnittet med ett BMI på 26,3 för män och 24,9 för kvinnor. Sedan 1985 är det en ökning med drygt två BMI-enheter för svenska män, respektive en BMI-enhet för kvinnorna. För både svenska män och kvinnor är värdena ungefär en halv enhet högre på landet än i stan. De svenska männen ligger därmed numera i genomsnitt över gränsen för övervikt. Det gör även kvinnorna på landsbygden med ett BMI på 25,4, medan kvinnorna i stan balanserar strax under överviktsgränsen.

– Även om man inte ska stirra sig blind på enbart BMI, är övervikt en av de viktigaste faktorerna bakom hjärtkärlsjukdom. Andra riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck ökar dessutom med övervikt. Det vore därför en vinst för folkhälsan om BMI kunde sjunka istället för att öka. Det gäller många länder, inklusive Sverige, säger Stefan Söderberg.

Sammanställningen bygger på över 2 000 olika delstudier i 190 länder inom ramen för nätverket NCD Risk factor collaboration. Totalt ingår 112 miljoner människor i statistiken. Delar av det svenska materialet kommer från befolkningsstudien Monica som är en långtidsstudie med 12 000 deltagare i Norrbotten och Västerbotten. Det svenska underlaget består totalt av 832 000 personer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Kontakt:

Stefan Söderberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, stefan.soderberg@umu.se

Vetenskaplig artikel:

Rising rural body-mass index is the main driver of the global obesity epidemic in adults. Nature Letter

Inlägget Landsbygdsbor i rika länder allt fetare dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Därför behövs grönområden på förskolan

tis, 2019-08-27 14:45

Förskolegården är en av de utomhusplatser där barn regelbundet leker. Allt mer forskning visar att naturen kan ge oss värdefulla så kallade ekosystemtjänster, det vill säga mycket mer än bara rena naturresurser som frukt, grönsaker och virke. Till exempel rening av luft, bullerdämpning, pollinering – och en mängd hälsofördelar. En rad vetenskapliga studier har visat att gröna omgivningar kan gynna mental och fysisk hälsa. Dessa fördelar gäller inte minst lekande barn.

Hälsofördelar med gröna miljöer

– Allmänt välbefinnande, sänkt puls
– Lägre BMI genom ökad rörlighet
– Bättre koncentration, vilket kan leda till bättre skolresultat
– Upptäckarglädje och kreativitet
– Samarbete och mindre hierarki
– Ökad vilja att skydda naturen för framtiden.

Källa: Fredrika Mårtensson, Matteo Giusti

Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog på SLU, har forskat på förskolegårdar och barns lek sedan början av 90-talet. Redan då kunde man se att det är stor skillnad på kvaliteten på barns lek inomhus och utomhus. Förutsättningarna för lek är annorlunda utomhus, påpekar hon. Inomhusmiljöer är ofta mer krävande för barn med olika rum och saker som uppfordrar till specifika aktiviteter.

– I en bra utemiljö däremot kan utevistelsen fungera som ett frirum för barnen där de kan vara mer kreativa och skapa sin egen ordning. Naturkontakten innebär att fler barn får en chans att vara med, samtidigt som det blir lättare för enskilda barn att gå in i och ut ur leken vid behov.

”Löst material” stimulerar fantasin

En förklaring är det ”lösa materialet” som finns i naturen; saker som inte är designade för ett speciellt ändamål utan istället uppmuntrar barnen att upptäcka och använda sin fantasi. Genom att använda sig av det som finns i naturen använder barnen sin kreativitet och kritiska tänkande. När det sociala flyter på bättre, blir det också lättare att förhandla och lösa småkonflikter.

–  Förskollärare som annars får lägga mycket tid på att lösa konflikter berättar hur allt det där försvinner när gruppen kan gå ut i en rymlig, grön och varierad miljö. Men där det finns en mer designad lekställning blir leken mer hierarkisk, med någon som klättrar högst upp, kanske säger sig vara kapten eller liknande. Då blir det ”inomhuslek” utomhus och utomhusleken förlorar sin potential, säger Fredrika Mårtensson.

Samband mellan grön miljö och hälsa

– När vi går ut så blir vi lite rörligare, och det i sin tur har flera positiva effekter, men det finns också direkta samband mellan gröna miljöer och hälsofaktorer. Till exempel blir barnens BMI lägre, koncentrationen blir bättre och välbefinnandet ökar, säger hon.

En förklaring till det ökade välbefinnandet ligger i vår biologi, menar hon. Naturmiljöer innehåller så kallade fraktala mönster, det vill säga komplexa mönster som är rika på detaljer och samtidigt innehåller upprepning och ordning. Eftersom man både ser återkommande mönster och en slumpvariation, håller sig vår hjärna nyfiken och vaken på en lagom nivå.

– Det räcker med att vi tittar på ett träd så responderar hjärnan positivt. En teori är att vi har två typer av uppmärksamhet: en spontan uppmärksamhet, fascination, och en riktad uppmärksamhet som vi till exempel använder när vi jobbar – en typ av koncentration som man ofta blir trött av efteråt.

Klarar mer info när vi inte måste ta beslut

Den spontana uppmärksamheten tar bland annat in information som prassel i buskar, speglingar på vattnet eller en bil som signalerar. Forskning har visat att vi kan ta in upp till 11 miljoner sådana informationsbitar per sekund och att den dessutom inte kräver några beslut av oss. Därför kan hjärnan vila och återhämta sig. Vår riktade uppmärksamhet klarar däremot bara av att ta in 10-15 informationsbitar per sekund. För att klara av att lösa våra uppgifter behöver vi stänga ute mycket av informationen som finns i omgivningen. Därför tar det mycket energi från oss och kan i slutändan leda till att vi blir glömska, irriterade och riskerar att gå in i väggen.

– Vi vuxna använder oss mycket av det visuella för att nå välbefinnande. Men för barn handlar det också mycket om att vara i närkontakt med sin närmiljö. De vill ta sig an den fysiska miljön och utforska den. För barn är det helt livsnödvändigt, säger Fredrika Mårtensson.

Tre faktorer för en bra utegård

– En stor yta på minst 3 000 kvadratmeter. På ytor mindre än 1 000 kvadratmeter får barnen inte upp farten i leken och allas behov kan inte tillgodoses.

– Gott om träd, buskar och växtlighet. Fascinerande natur och ”löst material” stimulerar kreativitet och upptäckarglädje, och förbättrar barnens koncentration.

– Bra mix av öppna ytor och vegetation. Det ger många små ”rum”, vilket innebär att barnen kan navigera i lekflödet och skifta mellan aktivitet och vila.

Källa: Fredrika Mårtensson

Flera studier har visat att barn som har en emotionell kontakt med naturen också blir mer benägna att vilja skydda den och arbeta med naturfrågor i framtiden. Att förstå och känna samhörighet naturen redan som barn är därför viktigt. Hur vi kan uppnå detta intresserar Matteo Giusti, forskare i miljövetenskap på det tvärvetenskapliga programmet Urban studio vid Högskolan i Gävle.

Tre sorters färdigheter

Till exempel kan man ge förutsättningar för denna emotionella kontakt genom att skapa plats för naturen i stadsplanering, på skolor och förskolegårdar, menar han. Platser för olika naturupplevelser kan i sin tur ge barnen olika färdigheter. Matteo Giusti delar in dessa färdigheter i tre faser:

– Den första är att kunna vara i naturen, att känna sig bekväm i och nyfiken på den.

– Den andra fasen är att kunna läsa platsen, att kunna agera i naturen som till exempel när man klättrar på stenar. I denna fas lär man också känna naturen runt omkring sig och får en personlig koppling till den.

– Den tredje fasen är att kunna känna att man är för naturen: att man känner sig som ett med den och vill ta hand om och skydda den.

Behövs olika natursituationer

För att tillägna sig dessa färdigheter behövs olika typer av natursituationer. Faserna utvecklas inte linjärt utan har många komplexa samband. För att kunna känna sig bekväm i naturen kan det till exempel räcka med att man leker och vistas i en naturmiljö. Men för att nå den tredje fasen där man är för naturen behövs en rad olika upplevelser, även sådana som är mer strukturerade och där någon mentor deltar och styr aktiviteten.

– Odling är ett bra exempel. Här behövs instruktioner från en mentor om hur man ska vårda plantorna för att lyckas med odlingen. Samtidigt lär sig barnen viktiga saker som var maten kommer ifrån.

Olika typer av situationer bidrar till barns färdigheter i naturen

Fri lek – innehåller situationer som innehåller kreativa uttryck, fysisk aktivitet, utmaningar, inblandning av olika sinnen samt att leken drivs av barnen själva.

Tankeväckande aktiviteter – innehåller situationer med känslor av överraskning, förundran och också just tankeväckande aktiviteter.

Inåtvända aktiviteter – innehåller situationer av intimitet, mindfulness och återhämtning.

Strukturerade aktiviteter eller naturskoleaktiviteter – karaktäriseras av att en mentor finns inblandad, att aktiviteten inte styrs av barnen själva utan istället innehåller instruktioner samt att det ibland finns en social/kulturell förstärkning i form av positivt grupptryck eller stöd från nära personer.

Ytterligare två kategorier som kan kopplas till de andra är Inblandning av djur och Underhållning.

Källa: A Framework to Assess Where and How Children Connect to Nature. Giusti M, Svane U, Raymond CM and Beery TH (2018) Front. Psychol. 8:2283.

Att sedan dela sin naturupplevelse med någon person som är viktig för en, stärker upplevelsen  – vare sig det är en förälder, en släkting eller en lärare, enligt Matteo Giusti.

En annan fördel med naturliga grönområden är att de ger ett bra skydd mot värme och sol. Vid Göteborgs universitet pågår ett forskningsprojekt för att ta reda på hur förskolebarn påverkas av värmeböljor och ett framtida, varmare klimat. I en delstudie undersöktes 438 förskolor i Göteborg och deras utegårdar.

– Ungefär en tredjedel av dem saknar tillräckligt med skuggad yta och då blir det svårare att vara ute, säger Fredrik Lindberg, projektledare och forskare inom stadsklimatologi och naturgeografi.

Barns värmereglering är inte lika utvecklad som hos vuxna och barnen har inte heller samma kognitiva förmåga att ta ett beslut om att leka i skuggan istället, förklarar han. Än så länge beskrivs värmeböljan inte som ett problem av förskolepersonal som intervjuats i studien. Värmen beskrivs ibland som ett besvär, som går att lösa. Men i ett framtida varmare klimat skulle det kunna bli till ett problem, menar han.

Träd ger bästa skuggan

En lösning kan förstås vara att stanna inomhus och leka, men eftersom värme utomhus brukar innebära att det är rätt varmt inomhus också är det inget bra alternativ. Särskilt inte med tanke på övriga positiva effekter av de gröna ytorna utomhus. Faktum är att den bästa typen av skugga är den som träden ger, enligt Fredrik Lindberg.

– Ett träd blir inte lika varmt som segeldukar, parasoll eller andra artificiella material. Dessutom är träden mer beständiga och avger också lite vattenånga.

I takt med att vi lär oss allt mer om vad naturen ger oss uppstår också nya frågor. Fredrika Mårtenssons senaste forskning handlar om lek och lärande på skolgårdarna.

– Vi bygger och förtätar städerna och det finns en tendens att skolgårdar får mindre utrymme. Dessutom vill man numera ha en del undervisning ute. Skolgården förväntas numera fylla jättemånga funktioner. Vad händer när det både ska vara ett frirum där barnen får 30-40 procent av sitt dagliga rörelsebehov tillgodosett och samtidigt ska fungera som ännu ett klassrum?

Text: Madeleine Johansson, på uppdrag av forskning.se

Inlägget Därför behövs grönområden på förskolan dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter