Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till Vårdguidens funktion Ställ en anonym fråga: www.1177.se/Stall-en-anonym-fraga/ och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker. Sista vill vi slå ett slag för Facebooks gruppsidor. Det finns bland annat Facebookgrupperna Pacemaker Support Group och Pacemaker and ICD Support Group. Båda är engelskspråkiga.

Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
Vi älskar forskning
Uppdaterad: 27 min 59 sek gammalt

Gentester lovar runt och håller tunt

4 tim 22 min sedan

Funderar du på nystart med träning och nyttig mat efter nyår? Är du nyfiken på var dina förfäder bodde för femhundra år sedan? Gentester finns att köpa på mängder av både svenska och utländska webbplatser. För några hundralappar upp till tusentals kronor påstås du få veta om just du löper högre risk än andra att få vissa sjukdomar, har anlag för övervikt, skallighet eller har sprintergenen ACTN-3. Vissa gentester går även att köpa hos stora svenska apotekskedjor.

Allt som krävs är ett salivprov från munnen. Via posten skickas det till ett laboratorium där arvsmassan utvinns och analyseras. Men att gå igenom alla gener i arvsmassans är det inte tal om (se faktaruta). Företagens genchip ger bara utslag för ett fåtal genvarianter. Dessa gener har valts ut eftersom vissa forskargrupper har hittat kopplingar mellan dem och sjukdomar eller egenskaper i stora populationsstudier.

Inga enkla samband
Det är också gentesternas svaghet, för numera vet forskare att sambanden inte är så enkla.

DNA, gener och kromosomer

I varje cell i våra kroppar finns drygt två meter av en dubbelspiral instuvad. Den utgör vår arvsmassa och består av jättemolekylen DNA, deoxiribonukleinsyra. Byggstenarna är drygt tre miljarder par nukleotider, som består av en sockermolekyl, fosfat och en av fyra olika kvävebaser (A och T respektive C och G). För att få plats i cellen förpackas DNA i kromosomer. Varje cell utom könscellerna har två uppsättningar: 23 från mamman och 23 från pappan.

Den del av DNA som innehåller ”receptet” för hur ett protein ska tillverkas kallas för en gen. Proteiner beskrivs ofta som kroppens byggstenar eftersom de utgör viktiga beståndsdelar i kroppens vävnader och deltar i de flesta av kroppens reaktioner och processer.

Kartläggningen av människans arvsmassa tog tio år. Det första resultatet presenterades år 2001 och visade att människan har cirka 20 000 gener. Projektet kostade drygt 1 miljard dollar (cirka nio miljarder kronor). I dag, 17 år senare, har kostnaden för att kartlägga en persons arvsmassa sjunkit till cirka 1 000 dollar (9 000 kronor).

Gentester för hemmabruk analyserar endast ett litet antal av alla gener.

– För de flesta sjukdomar finns det hundratals förändringar i hundratals gener som bidrar i olika kombinationer. Att dra slutsatser på individnivå utifrån ett test där man bara tittar på ett fåtal genvarianter går inte. Det är inte seriöst, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Undantaget är ett litet antal svåra sjukdomar som orsakas av fel i bara en gen. Dit hör vissa former av ärftlig bröstcancer och den neurologiska sjukdomen Huntingtons sjukdom.

Marju Orho-Melander har under många år studerat sambandet mellan gener, kost och sjukdomar som typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Hennes dom över självtesterna inom livsstil och hälsa är hård, inte bara för att svaret ofta är värdelöst utan för risken att de faktiskt orsakar skada.

–  Självtester som säger sig mäta blodfetter och det onda kolesterolet LDL gör mig upprörd. På den svenska marknaden finns ett test där man analyserar fyra genvarianter. Men numera känner man till hundratals varianter plus ytterligare några högriskgener.

Risk för falsk trygghet
Risken är att en person som får reda på att den inte har någon av riskvarianterna, och inte känner till att svaret inte är värt något, låter bli att kolla sina blodfetter, säger Marju Orho-Melander.

– I värsta fall slutar de att äta statiner och dör en förtidig död i hjärt-kärlsjukdomar.

I takt med att fler genvarianter kopplas till vanliga sjukdomar kommer allt fler tester ut på marknaden. År 2019 lanseras ett test som påstår sig ge svar på om du riskerar övervikt eller fetma av för mycket kolhydrater.

– Det testet kommer att sälja som attan. Men jag kan redan nu säga att det inte finns några genvarianter som gör att man, baserat på dem, kan säga att man ska äta eller undvika kolhydrater, säger Marju Orho-Melander.

Jämför svaren med astrologi
Även Rikard Erlandsson, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, är kritisk. Som expert på dna- och genanalyser har han har studerat gentester som marknadsförs mot konsumenter, och varit i kontakt med ett stort antal av företagen. De svar och råd som vissa av dem ger jämför han med astrologi.

– Konsumenttest bidrar i de flesta fall bara till förvirring. Värst är det med svaren om sjukdomsrisker; de bör förmedlas av läkare och ska hanteras inom sjukvården, säger Rikard Erlandsson.

Så tolkas sjukdomsrisken

Tänk dig att sannolikheten för en viss sjukdom är 5 procent hos befolkningen i snitt.
Om ett gentest ger beskedet att du har en förhöjd risk, t ex en riskökning på 20 procent, så innebär det att risken att få sjukdomen ökar till 6 procent (1,2 x 5= 6).

Riskökningen innebär alltså inte att du faktiskt får sjukdomen. Bara att bland tusen personer med riskgenvarianten skulle 60 personer istället för 50 få sjukdomen.

Statistiken säger något om en grupp individer, inte vilka i gruppen som kommer att drabbas.

Källa: Boken DNA-kunskapens källa av DNA-forskaren Rikard Erlandsson

Jennie Ahlgren, etiker vid Jönköpings universitet, har lagt märke till att gentester i hemmet fått ett uppsving igen.

– De syns mer i medierna, konstaterar hon.

År 2014 disputerade hon på etiska och juridiska aspekter av kostrådgivning på individnivå. Underlaget var data från en enkät och intervjustudie i Sverige. Resultatet visade att 70 procent av deltagarna kunde tänka sig att göra ett gentest. 65 procent kunde även tänka sig att testa sina omyndiga barn.

– Jag tror att jag skulle få ungefär samma siffror idag. Det är mycket mer exponerat numera och du kan köpa tester på apoteket.

Efterlyser etiska diskussioner
Jennie Ahlgren önskar sig därför en etisk diskussion. Vem har rätt till informationen? Ska barnen inte ha något att säga till om? Vill släktingar veta, och så vidare. Diskussionen kompliceras av att testerna kan ge information om genvarianter som verkar harmlösa men som kan visa sig vara kopplade till allvarliga sjukdomar.

– Ett problem är genen APOE som på den europeiska marknaden ofta finns med i tester för hjärt-kärlsjukdomar. Där nämner man inte att man numera vet att den har en koppling till Alzheimers sjukdom. Men det räcker att googla för att hitta den informationen, säger Jennie Ahlgren.

Apolipoprotein E (APOE) är en klass av proteiner som är inblandad i kroppens ämnesomsättning av fett. APOE är viktig vid både Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdom.

Hon efterlyser också en juridisk diskussion, dagens gentester är väldigt svåra för myndigheter att reglera. Som det ser ut nu vet man inte hur de ska klassificeras.

– Handlar det om kost och hälsa eller gener och medicin? Ska det diskuteras som en medicinfråga, kostfråga eller hälsoprodukt?

Och utbudet är stort. På den brittiska webbplatsen dnatestingchoise.com finns listor över hundratals företag som erbjuder allt från kombinerad släktforskning och medicinska test till nischade produkter som match-making och ”karma-gener”.

Inga hälsorisker med släktforskningstester
De få genetiska självtester som klarar sig undan forskarnas kritik är de som handlar enbart om släktforskning och härstamning.

– Dem finns det inga hälsorisker med. Det kan vara kul att veta varifrån ens förfäder har kommit och roligt att se att man som syskon kan ha ärvt lite olika gener från sin mamma och pappa. Dessutom kan man bli intresserad av andra kulturer, säger Marju Orho-Melander.

Rikard Erlandsson, som själv släktforskat med hjälp av dna-analys, instämmer. Samtidigt påpekar han att inte ens de alltid ger hela sanningen.

– Man ska vara medveten om att procentandelar när det gäller ursprung bara ger en grov bild. Svar i stil med att du är en procent sydkorean kan man inte lita på. Där spelar slumpen in.

– Resultatet beror också på vilka etniska grupper som tidigare skickat in dna till släktforskningsföretagen och vilka publika referensdatabaser de använder. Har du ursprung i en grupp som inte finns med, typ valloner, så framgår det inte. Möjligen kommer det upp som franskt eller tyskt påbrå, säger Rikard Erlandsson.

Text: Ulla Karlsson-Ottosson på uppdrag av forskning.se

Inlägget Gentester lovar runt och håller tunt dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ansvarsfullt spelande – så agerar spelbolagen

fre, 2018-12-14 13:57

Forskarna har intervjuat både utlandsbaserade företag och företag baserade i Sverige och undersökt hur de ser på ansvarsfullt spelande, spelproblem och hur förberedda de är på de nya reglerna. Resultaten visar att företag utan licens har en längre historik av att följa kunders spelmönster än företag baserade i Sverige. En del bolag har också börjat arbeta mer proaktivt och kontaktar kunder som uppvisar ett problematiskt spelmönster, men det finns paradoxer gällande bolagens ansvarstagande.

– Överlag har alla bolagen samma syn på vad problemspelande och ansvarsfullt spelande innebär. De ser en förlust av kontroll över spelandet som ett tecken på spelproblem. Samtidigt bygger de åtgärder företagen erbjuder på aktiva val hos problemspelaren, säger David Forsström, forskare i folkhälsovetenskap och en av författarna i studien.

– Inget av bolagen diskuterar om det är möjligt att göra detta aktiva val om man väl har förlorat kontrollen över sitt spelande, fortsätter han.

En fråga som kvarstår inför omregleringen är om det räcker att enbart informera spelare om åtgärder för att minska spelande eller om det behövs mer omfattande reglering för att förhindra problemspelande.

Artikeln:
Responsible gambling in practice: A case study of views and practices of Swedish oriented gambling companies

Kontakt:
David Forsström, Tfn: 0708-11 23 19, E-post: david.forsstrom@su.se

Inlägget Ansvarsfullt spelande – så agerar spelbolagen dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Viktigt att följa upp efter graviditetsdiabetes

fre, 2018-12-14 10:00

Drygt 1 procent av alla gravida i Sverige får diagnosen graviditetsdiabetes. Karin Hildén, specialistläkare i obstetrik och gynekologi har forskat om följderna av graviditetsdiabetes och övervikt. Hon har använt sig av socialstyrelsens Födelseregister för att studera hur riskerna ser ut för både mamma och barn i samband med graviditetsdiabetes och hur övervikt påverkat riskbilden.

Födelseregister samlar alla data
Karin Hildén har studerat alla förlossningar i Sverige under perioden 1998-2012, och visar bland annat att kvinnor med graviditetsdiabetes löper högre risk för komplikationer, liksom gravida med övervikt och fetma. Hon utgick från Medicinska födelseregistret, ett register hos Socialstyrelsen som täcker 98 procent av alla graviditeter som leder till förlossning i Sverige. I registret samlas all information i vården om graviditet, förlossning och eftervård.

Övervikt har alltså en stor del i de komplikationer som drabbar kvinnor med graviditetsdiabetes. Tyvärr visar Karin Hildéns avhandling Gestational diabetes, obesity and pregnancy outcomes in Sweden också att vården ännu inte funnit tillräckligt effektiv behandling för graviditetsdiabetes. Och hur viktigt det är att behandla och förebygga övervikt.

– Att graviditetsdiabetes ökar beror på en ökande grupp av utlandsfödda och att vår population generellt väger mera än förr. Globalt har vi inte mycket graviditetsdiabetes men olika folkgrupper är olika känsliga för att få vissa sjukdomar.

Efterlyser rutiner i vården
Kvinnor som får graviditetsdiabetes riskerar komplikationer både före och efter förlossning. Därför är det viktigt med en uppföljning av kvinnan, menar Karin Hildén.

– Det behöver skapas en uppföljning av den här patientgruppen. Ett sätt skulle kunna vara att ha en rutin att även mamman kontrolleras när hon kommer med barnet till barnavårdscentralen. Det gäller att upptäcka sjukdomarna i tid innan man drabbas av dem, säger Karin Hildén.

Vad är graviditetsdiabetes?
Graviditetsdiabetes ger en nedsatt förmåga att reglera blodsockret. Kvinnor kan få det under graviditeten och den brukar dyka upp efter vecka 20. Det finns ökad risk att få exempelvis typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes, och havandeskapsförgiftning efter graviditetsdiabetes.

Avhandlingen:
Gestational diabetes, obesity and pregnancy outcomes in Sweden

Kontakt:
Karin Hildén, Specialistläkare, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Örebro, karin.hilden@regionorebrolan.se

Inlägget Viktigt att följa upp efter graviditetsdiabetes dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Många som får prostatacancer behöver inte opereras

ons, 2018-12-12 23:00

Forskningsresultaten som nu presenteras redogör för uppföljningen efter 29 år av den skandinaviska studien, Scandinavian Prostate Cancer Group – study number four (SPCG-4) som undersökt nyttan med operation vid prostatacancer. Studien omfattade 695 män som lottades mellan operation och endast symtomstyrd behandling. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.

Majoriteten dog av andra orsaker
Männen i studien diagnostiserades mellan 1989 och 1999 och endast ett fåtal (12 procent) var tidigt upptäckta med prostatacancerspecifikt antigen (PSA). Studien gjordes således under perioden alldeles innan PSA-testning började användas i stor omfattning i Skandinavien.

Efter 29 års uppföljning hade 80 procent av männen avlidit varav 32 procent till följd av prostatacancer. Det var 71 män i operationsgruppen som avled av prostatacancer jämfört med 110 i gruppen som endast fick symtomstyrd behandling. Studien visade att 12 procent av de som opererats räddats från att avlida i prostatacancer, att 19 procent hade en obotlig cancer medan majoriteten av männen avlidit av andra orsaker. Studien visade att de opererade männen levde i genomsnitt 2,9 år längre än männen som endast fick symtomstyrd behandling.

Fler med prostatacancer bör följas aktivt
Studien visar att i övrigt friska män, med allvarlig prostatacancer begränsad till prostatakörteln kan ha stor nytta av operation. Samtidigt såg man också att många män trots en prostatacancerdiagnos aldrig under sin livstid fick ett allvarligt återfall eller avled av prostatacancer. Den rätta balansen mellan nyttan av operation å ena sidan och dess biverkningar å den andra är således kritisk att hitta för att behandlingen skall vara till bäst hjälp för män med prostatacancer.

Med hjälp av PSA diagnostiseras idag många män med prostatacancer som inte någonsin kommer utveckla allvarliga eller livshotande symptom. Jämfört med 1990-talet bör därför fler män med prostatacancer idag följas aktivt och behandlas endast vid tecken på allvarlig cancer.

Artikeln:
Radical Prostatectomy or Watchful Waiting in Prostate Cancer — 29-Year Follow-up, N Engl J Med 2018;379:2319-29.

Kontakt:
Anna Bill-Axelsson, forskare vid Uppsala universitet och överläkare i urologi på Akademiska sjukhuset, anna.bill.axelson@surgsci.uu.se

Inlägget Många som får prostatacancer behöver inte opereras dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Starkare glaskeramer – som matchar tänderna bättre

ons, 2018-12-12 08:10

Keramer är oorganiska och icke-metalliska material som utgör huvudgruppen av material. Exempel på keramer är cement, betong, tegel, kakel, glas och glasyr.

De starkare keramerna som forskarna vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet nu tagit fram är halvgenomskinliga i stället föra vita. Färgen kanske inte tycks spela någon roll i sammanhanget men kombinationen av just färgen och hållbarheten har visat sig vara särskilt lyckad kombination när det kommer till material som tandläkare använder för att laga våra tänder.

Lättare matcha med den naturliga färgen
– Våra tänder är hårda och starka och har en fin färg och de behöver starka material för att behandlas. Dilemmat inom dagens tandvård är att starka material är vita till färgen (en vit färg som inte ser naturlig ut) och de material som är halvgenomskinliga är inte lika starka, förklarar forskaren Wei Xia som tillsammans Håkan Engqvist och Le Fu leder forskargruppen.

– Våra keramer är tre gånger starkare än dagens och dessutom halvgenomskinliga till färgen. Det här innebär att man kan anpassa tandens färg till att likna patientens övriga tänder och resultatet blir att det ser naturligt ut. Materialet är tänkt att användas vid lagningar, till tänder som har gått sönder, bryggor och kronor.

Förhoppningen är också att det nya materialet ska ge patienterna en bättre munhälsa och på lång sikt göra vården billigare då patienten inte behöver besöka sin tandläkare lika ofta.

Studien:
Ultrastrong Translucent Glass Ceramic with Nanocrystalline
, Biomimetic Structure, Nano Lett. 2018, 18, 11, 7146-7154

Kontakt:
Wei Xia, docent vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet, Wei.Xia@angstrom.uu.se

Inlägget Starkare glaskeramer – som matchar tänderna bättre dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Farfars överflöd på mat ger högre dödlighet hos sonsonen

tis, 2018-12-11 17:00

Studien, som är gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet, visar att om farfar som pojke upplevde riklig skörd och mycket god tillgång på mat, har hans sonson, men inte sondotter, en förhöjd dödlighet som vuxna. Särskilt cancerdödligheten visar sig vara förhöjd. Forskarna har spårat runt 9 000 far- och morföräldrar samt undersökt dödligheten hos deras barnbarn, drygt 11000 personer.

– Resultaten är mycket tydliga för sambandet mellan farfar och sonson. En tidigare svensk mindre studie, Överkalixstudien, redovisade samma resultat. Inga andra samband över generationerna är säkra i vår studie, säger Denny Vågerö, professor vid Institutionen för folkhälsa, Stockholms universitet och en av författarna.

Gäller pojkar
Perioden strax innan puberteten har föreslagits vara särskilt känslig för påverkan på könscellerna. Den hypotesen stöds av den nya studien, för pojkar men inte för flickor, då ett högt kaloriintag hos pojkar visat sig vara en nackdel för män i tredje led. Resultaten visar ingen skillnad i dödlighet mellan män vars farfar hade dålig eller medelgod tillgång på mat.

Förklaringen till sambandet är inte självklar, menar forskarna. De tror att epigenetiska förklaringar kan vara nyckeln till sambandet.

– Sambandet mellan god tillgång på mat och förhöjd dödlighet har stärkts efter att vi tittat på andra faktorer, som sociala förhållanden i familjerna – utbildning, familjestorlek och inkomst. Introduktion av kemiska bekämpningsmedel i slutet på 1800-talet var begränsad och kan knappast ha lett till nya mutationer i stor skala, säger Denny Vågerö.

– Den mest troliga förklaringen är nog därför att pojkars, men inte flickors, könsceller är öppna för påverkan av miljöförhållanden under förpuberteten, så kallad epigenetisk förändring. I sådana fall skulle dessa förändringar kunna föras vidare till efterkommande generationer. Det har man sett i djurförsök, säger han.

Denny Vågerö menar dock att det behövs mer forskning, såväl epidemiologisk som molekylärbiologisk, för att avgöra orsaken till sambandet.

Studien:
Paternal grandfather’s access to food predicts all-cause and cancer mortality in grandsons

Studien utgår från Uppsala Flergenerationsstudie, som utförts av forskare vid Institutionen för folkhälsa. Far- och morföräldrar (drygt 9 000 personer) har spårats bakåt i tiden och regional skördestatistik har använts för att avgöra tillgången på mat under deras uppväxt, perioden 1874-1910. Dödligheten bland deras barnbarn (drygt 11 000 personer) har följts upp mellan 1961 och 2015.

Studien publiceras i Nature Communications och är författad av Denny Vågerö och Vanda Aronsson vid Stockholms Universitet samt Gerard van der Berg och Pia Pinger från universiteten i Bristol respektive Bonn.

Kontakt:
Denny Vågerö, Tfn: 070-680 98 99, E-post: denny.vagero@su.se

Bild:
Potatisupptagning i Kristinebergsparken 1914-1918, Svenska Dagbladet, BILDNUMMER: F 58991, Stockholms stadsmuseum, Sweden

Inlägget Farfars överflöd på mat ger högre dödlighet hos sonsonen dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga

tis, 2018-12-11 08:30

– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.

År 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.

Mätte vardagsaktiviteten
Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.

Den genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.

– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp.

Går att få barnen att röra på sig mer
Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.

Från hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.

Rekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.

Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.

Artikel:
Comparisons of pedometer‐determined weekday physical activity among Swedish school children and adolescents in 2000 and 2017 showed the highest reductions in adolescents

Kontakt:
Anders Raustorp, docent i fysioterapi, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, anders.raustorp@gu.se
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, andreas.froberg@gu.se

Inlägget Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Rätt arkitektur kan motverka självmord bland unga

tis, 2018-12-11 07:00

Chalmersforskaren Charlotta Thodelius kombinerar sociologi och kriminologi med arkitektur och har ägnat sin avhandling åt att undersöka hur skador drabbar ungdomar upp till 19 år, och hur den byggda miljön påverkar dessa skador. Hon har gjort tre delstudier: om olyckor i bostadsmiljön, risken för våldsskador i skolan, och platsens betydelse i suicidala situationer.

Ungas självmord skiljer sig ofta från vuxnas

Självmord är globalt den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Deras självmord skiljer sig ofta tydligt från vuxnas när det gäller graden av planering och beslutsamhet.

– Jag har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna, säger Charlotta Thodelius. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt. De vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. De kan ha mått dåligt länge, men den utlösande faktorn kan ofta vara orsaker som vi vuxna kan tycka är triviala. Att man gör slut med flickvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller utsätts för skitsnack mellan tjejer.

– Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt. De är mer välplanerade – man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad; man går långt ut i skogen eller hyr ett hotellrum.

Tillgång till plats kan vara avgörande

Hon menar att man bör förstå suicidsituationen för unga som ett sätt att hantera motgångar, där det kan bli avgörande om personen har enkel tillgång till en dödlig plats eller inte. Unga söker sig främst till ödsliga men lättillgängliga platser som de känner till väl och som ligger nära de områden där de brukar vara i vardagen.

Om det finns hinder för att ta sitt liv på sådana platser så är chansen stor att personen inte har någon plan B utan ger upp försöket, kommer ur sin akuta kris och inte gör något nytt försök att begå självmord. Tidigare forskning, främst i USA, har visat att antalet självmord går ner när man sätter upp hinder vid så kallade hotspots – platser där många tar sitt liv – utan att åtföljas av ett ökat antal på andra platser i staden.

– Därmed finns det goda skäl att modifiera den byggda miljön vid hotspots, och försöka undvika att skapa nya hotspots vid stadsutveckling, säger Charlotta Thodelius. Det kräver engagemang från ingenjörer, stadsplanerare och arkitekter.

Flera aktörer måste samverka

En svårighet är att ingen riktigt äger frågan, som fordrar samverkan mellan flera skilda aktörer: förutom från samhällsbyggnad till exempel från blåljuspersonal, psykiatri, kommun, Trafikverket och Banverket.

– Dessa grupper måste prata med varandra, och verkligen analysera varje hotspot individuellt för att kunna ta fram bra åtgärder. Standardlösningar funkar dåligt, till exempel inglasning av varje järnvägsperrong vilket man har gjort på vissa tågsträckor i Japan. Det finns goda lokala exempel där man har skapat den samverkan som behövs, men det sker inte på ett systematiskt sätt i samhället.

Dessutom är det viktigt att åtgärder görs utan att störa platsens ursprungliga och vardagliga funktion, och dess trivsamhet. Trevliga platser där många människor vistas blir sällan hotspots. Och vid stadsutveckling gäller det att undvika att skapa farliga platser i ödsliga ”ingenmansland” där stadsbebyggelsen inte riktigt hänger ihop; miljöer där det inte blir naturligt för människor att vistas.

– Det bästa är förstås att ha med dessa perspektiv redan i planeringsstadiet för nya byggnader och stadsdelar, säger Charlotta Thodelius. Efterhandskonstruktioner är svårare, men även befintliga hotspots går oftast att göra säkrare med bibehållen trivsamhet och funktionalitet.

Hon har sett många exempel – både bra och dåliga

– Ett problematiskt exempel är en bro där man har satt upp ett fult nät, som lätt kan stigmatisera platsen och göra att allmänheten undviker den. Ett bra exempel är en annan bro, där man i stället satte upp ett stängsel som kläddes med växter och blommor. Det stigmatiserar inte platsen på samma sätt genom att basunera ut ”suicidprevention”, utan kan lika gärna uppfattas som en åtgärd för att göra platsen trevligare.

En delstudie om våldsskador i skolan visar att en nyckelfaktor för att minska riskerna är att balansera vuxennärvaro och vuxenfrihet på ”icke ägda” platser, så som korridorer, uppehållsrum och toalettcentraler, där de flesta våldshändelserna sker. Charlotta Thodelius menar att många skolor har för stor separation mellan lokalerna för lärare och elever, vilket skapar för lite naturlig kontakt mellan vuxna och ungdomar.

En annan delstudie, om olyckor i bostadsmiljön, visar att det främst är trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.

Doktorsavhandlingen vid Chalmers institution för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik är en del i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om skadehändelser i hem- och boendemiljöer, Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö.

Avhandlingen
Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies.

Kontakt:
Charlotta Thodelius, avdelningen för byggnadsdesign, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, chatho@chalmers.se,

Inlägget Rätt arkitektur kan motverka självmord bland unga dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Enkla medel minskar risk efter stroke

mån, 2018-12-10 14:03

– Det går att med relativt enkla medel skapa rutiner som förbättrar nivåerna av blodtryck och blodfetter för denna grupp patienter som löper ökad risk för ny stroke, hjärtinfarkt och för tidig död, säger Joachim Ögren, läkare på medicinkliniken i Östersund och doktorand vid Umeå universitet.

Äldre personer drabbades oftare
I sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin har Joachim Ögren studerat patienter som haft en stroke eller en TIA, och följt risken för allvarliga blödningar samt behandling av riskfaktorer efter vårdtillfället.

I två studier undersöktes risken för allvarlig blödning efter ischemisk stroke och TIA. Det gick att se att efter den akuta fasen, drabbas cirka en procent per år av den blödningstyp som har högst dödlighet, intrakraniell blödning efter en ischemisk stroke, medan risken för alla typer av blödning var cirka 2,5 procent per år efter stroke och TIA. Äldre och personer med bestående handikapp drabbades oftare.

I två andra studier jämfördes effekten på blodtryck och blodfetter mellan en strukturerad sköterskeledd uppföljning jämfört med sedvanlig uppföljning inom primärvården. Den strukturerade uppföljningen gjordes av en sköterska per telefon 1, 12 och 24 månader efter utskrivning från en stroke eller TIA. I de fall blodtryck eller blodfetter låg över ett målvärde, justerades läkemedel enligt ordination av en studieläkare.

Både på kort och lång sikt
Studierna visade att metoden hade nytta såväl på kort som på lång sikt, med lägre medelvärden och högre andel patienter som nådde målvärdet för blodtryck och blodfetter som är kända riskfaktorer. För blodtryck ökade skillnaden jämfört med kontrollgruppen under hela studieperioden på tre år.

– Den här uppföljningsmetoden skulle kunna användas runt om i landet för att förbättra kontroll över blodtryck och blodfetter och därmed minska risken för ny stroke, säger Joachim Ögren.

Risken för blödning undersöktes i två observationsstudier. Dels intrakraniella blödningar hos 196 765 patienter registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke 1998 – 2009, dels all allvarlig blödning hos samtliga stroke och TIA patienter vid Östersunds sjukhus under perioden 2010 – 2013. Uppgifter om blödning hämtades från patientdataregistret. Den sköterske- och telefonbaserade metoden för bättre riskfaktorkontroll testades i en randomiserad kontrollerad studie som inkluderade alla patienter med stroke och TIA vårdade på Östersunds sjukhus under 2010 – 2013 och som bedömdes kunna delta samt ville delta i en telefonbaserad uppföljning.

Avhandlingen:
Serious hemorrhage and secondary prevention after stroke and TIA

Kontakt:
Joachim Ögren, Telefon: 0730-45 05 59, E-post: joachim.ogren@regionjh.se

Inlägget Enkla medel minskar risk efter stroke dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Små borrhål kan skada käkbenet vid implantat

mån, 2018-12-10 08:00

– Det är ingen mening att göra små borrhål i hårt ben. Det finns kurser som föreslår ett sådant tillvägagångssätt men min forskning visar att överdrivet tryck inte är bra för benet, säger Michele Stocchero.

Kan orsaka implantatförlust
Implantat är ett sätt återställa bettfunktionen där det saknas tänder. Implantatet integreras i benvävnaden och blir en plattform för denna rekonstruktion av bettet. Men implantatförlust sker. En av orsakerna till det kan vara modifierade borrhål; att man alltså gör mindre borrhål för att uppnå bättre stabilitet. Även om metoden är vanligt så finns det enligt Stoccchero ingen vetenskaplig evidens för denna metodik.

– En bra kirurg kan sätta in ett implantat utan benförlust. Problemet är att många tandläkare sätter en väldigt stark press på benet för att göra implantatet stabilare. Det finns också en trend att sätta in den konstgjorda tanden direkt efter borrning. Det kan leda till implantatförlust och infektioner, säger Michele Stocchero.

Påverkan på käkbenet
Målet för Michele Stoccheros forskning har varit att förstå hur ett modifierat borrprotokoll påverkar käkbenet biologiskt, och vilken effekt det har för patienten.

Avhandlingen består av fyra delstudier: den första är en litteraturöversikt om effekterna av konventionellt respektive modifierat borrprotokoll. I den andra utvärderades resultat av implantat som satts in efter modifierat borrprotokoll. Michele Stocchero har också jämfört den biologiska responsen på respektive metod i levande vävnad. Slutligen studerades belastningens effekter i en datamodell.

– Min avhandling visar att ett stort tryck på benet kan ge stor benförlust i väldigt hårt ben, och att små hål kan göra förlusten större. Man måste göra en noga bedömning utifrån röntgenbilder och undvika högt tryck, särskilt i underkäken som är hårdare, säger Michele Stocchero.

Michele Stocchero vill fortsätta med kliniska studier för att se om faktorer som temperatur vid insättning, eller avståndet mellan ben och implantat, har betydelse för resultatet.

Avhandling:
On Influence Of Undersized Implant Site On Implant Stability And Osseointegration

Kontakt:
Michele Stocchero

Inlägget Små borrhål kan skada käkbenet vid implantat dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Diabetesläkemedel minskar risken för hjärtkärlhändelser

tors, 2018-12-06 08:00

Antalet patienter med typ 2-diabetes ökar snabbt i världen. Hjärtkärlsjukdom utgör en allvarlig komplikation till diabetes och är en vanlig dödsorsak i patientgruppen.

Diabetesläkemedlet liraglutid började användas kliniskt 2009. Det tillhör läkemedelsklassen GLP1-receptoragonister, sänker blodsockret och kan minska kroppsvikten. En tidigare klinisk studie har visat att liraglutid minskar risken för allvarliga hjärtkärlhändelser hos patienter med diabetes och etablerad hjärtkärlsjukdom eller hög hjärtkärlrisk. Det har dock varit oklart om dessa fynd också innebär att det finns positiva hjärtkärleffekter även för en bredare patientgrupp i sjukvården.

Den aktuella studien är ett samarbetsprojekt mellan forskare på Karolinska Institutet, Statens Serum Institut i Danmark, NTNU i Norge och det svenska Nationella Diabetesregistret. Resultaten är publicerade i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Forskarna använde flera nationella register med information om läkemedelsanvändning, sjukdomar och andra data från över 46 000 patienter i Sverige och Danmark, 2010–2016.

Jämfördes med annat läkemedel
Omkring 23 000 patienter som startade liraglutidbehandling jämfördes med lika många patienter som startade behandling med ett annat diabetesläkemedel, DPP4-hämmare. Huvudutfallet i studien var allvarliga hjärtkärlhändelser, definierat som hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärtkärlsjukdom.

Förekomsten av allvarliga hjärtkärlhändelser var 14,0 per 1v000 person-år bland patienter behandlade med liraglutid och 15,4 per 1 000 person-år bland patienter behandlade med DPP4-hämmare, en statistiskt säkerställd skillnad. Detta motsvarade fem färre hjärtkärlhändelser per 1 000 patienter som följdes över tre år.

Lägre risk för död i hjärtkärlsjukdom
Liraglutid var också kopplat till lägre risk för död i hjärtkärlsjukdom och för död oavsett underliggande orsak. Analyser av undergrupper av patienter visade att patienter med tidigare hjärtkärlsjukdom tycktes ha störst nytta av behandlingen, men denna skillnad var inte statistiskt signifikant.

– Vår studie tyder på att det finns en hjärtkärlnytta med liraglutid även för en bredare patientgrupp och ger viktig bekräftande evidens från klinisk rutinsjukvård, som vi tror är av intresse för läkemedelsmyndigheter, kliniska riktlinjer, behandlande läkare och patienter, säger Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och affilierad vid Statens Serum Institut.

Utöver Björn Pasternak, leddes studien även av Henrik Svanström, senior statistiker, och Peter Ueda, postdoktoral forskare, båda vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Studien genomfördes med stöd från Hjärt-Lungfonden, Novo Nordisk Fonden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och det strategiska forskningsområdet i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Publikation:
Use of liraglutide and risk of major cardiovascular events: a register-based cohort study in Denmark and Sweden. Henrik Svanström, Peter Ueda, Mads Melbye, Björn Eliasson, Ann-Marie Svensson, Stefan Franzén, Soffia Gudbjörnsdottir, Kristian Hveem, Christian Jonasson, Björn Pasternak. (The Lancet Diabetes & Endocrinology, online 5 december 2018)

Kontakt:
Björn Pasternak, senior forskare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, bjorn.pasternak@ki.se

Inlägget Diabetesläkemedel minskar risken för hjärtkärlhändelser dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Så kan hudceller bli blodstamceller – mekanism kartlagd

ons, 2018-12-05 11:01

Transplantation av blodstamceller som isolerats från det cirkulerande blodet i kroppen eller från benmärgen, är idag en brett använd behandling vid ett antal blodsjukdomar.

När stamceller från en donator används, så kallad allogen transplantation, krävs genetisk matchning för att undvika dels avstötning och dels förhindra den allvarliga sjukdomen GVHD (Graft versus host disease). Vid transplantation av egna blodstamceller, så kallad autolog transplantation, är det inte alltid möjligt att göra en sådan matchning. Det kan bero på tidigare behandlingar eller på grund av egenskaperna hos den specifika sjukdomen som ska behandlas.

Behövs alternativa strategier
Det finns alltså ett behov för alternativa strategier för att tillverka patientspecifika, transplanterbara blodstamceller i ett provrör.

För ett par år sedan lyckades forskare omvandla hudceller från möss till blodstamceller. Nu har samma forskare visat att tillvägagångssättet fungerar även med mänskliga celler.

– Hudceller är lättillgängliga och kan enkelt förökas i provrör, vilket innebär att de skulle utgöra en obegränsad källa av celler för transplantation. Blodstamceller, däremot, förlorar viktiga egenskaper när de odlas. Därför ville vi undersöka om det gick att använda hudceller och använda dem som material för att producera blodstamceller, säger Filipe Pereira, forskare vid Lunds universitet och den som lett det internationella samarbetet mellan svenska, amerikanska, ryska och portugisiska forskare.

Ändrar cellernas öde med hjälp av tre proteiner
Processen tar 15 till 25 dagar och cellerna genomgår då en förvandling som liknar hur blodstamcellerna bildas under fosterutvecklingen. För att lyckas använde forskarna olika transkriptionsfaktorer, proteiner som fungerar som en sorts genreglerare, och som styr cellernas identitet.

Genom att använda samma kombination av de tre proteiner som framgångsrikt omvandlat musens hudceller till blodstamceller, kunde forskarna aktivera de gener som får hudcellerna från människa att omprogrammeras till blodstamceller.

– Det är intressant att bara tre proteiner kan åstadkomma en sådan stor förändring. Samma transkriptionsfaktorer fungerar både i människa och mus, vilket visar att deras kombinerade effekt har bevarats under evolutionen, säger Filipe Pereira.

Bilden illustrerar hur transkriptionsfaktorernas samarbete leder till omprogrammering, då en hudcell omvandlas till en blodstamcell. Transkriptionsfaktorn GATA2 är den ledande karaktären som rekryterar GFI1 och FOS. Samarbetet dem emellan innebär att hudcellsprogrammet tystas och istället aktiveras den process som leder till att hudcellerna omprogrammeras till blodstamceller. Bild: Sandeep Menon och Carlos-Filipe Pereira.

Forskarna såg även att samarbetet mellan transkriptionsfaktorerna var viktigt; tillsammans inducerar de processen som leder till att blodstamceller bildas. En av transkriptionsfaktorerna, GATA2, leder processen och är den som rekryterar de två andra spelarna till tillgängliga regioner i genomet (se illustration). Detta samarbete innebär att hudcellsprogrammet tystas och istället aktiveras den process som leder till bildandet av blodstamceller, och hudcellerna omprogrammeras då till blodstamceller. Det här är första gången som mekanismen för omprogrammering av blodstamceller har beskrivits.

Mål kunna använda vid blodsjukdomar
– När vi transplanterade in de nya blodstamcellerna i möss såg vi att cellerna överlevde under tre månaders tid. Nästa steg blir att förbättra deras förmåga att återbilda blodproduktion under lång tid. Nu vet vi mycket mer om de underliggande mekanismerna i denna process, vilket underlättar för att det ska bli möjlighet i framtiden, säger Filipe Pereira.

Målet är att generera blodstamceller som i framtiden ska kunna användas kliniskt för de patienter som drabbas av blodsjukdomar, som till exempel leukemi.

– Än så länge är detta grundforskning, men det har stor potential att utvecklas till behandling. Innan vi nått ända dit lär vi oss en hel del om blodstamcellernas genetiska program.

Forskningen är finansierad med stöd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, National Institutes of Health (USA), Foundation for Science and Technology (Portugal).

Publikation:
“Cooperative Transcription Factor Induction Mediates Hemogenic Reprogramming”
Andreia M. Gomes, Ilia Kurochkin, Betty Chang, Michael Daniel, Kenneth Law, Namita Satija, Alexander Lachmann, Zichen Wang, Lino Ferreira, Avi Ma’ayan, Benjamin K. Chen, Dimitri Papatsenko, Ihor R. Lemischka, Kateri A. Moore, Carlos-Filipe Pereira.

Kontakt:
Filipe Pereira, bitr. universitetslektor, Wallenberg Molecular Medicine Fellow, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet,  filipe.pereira@med.lu.se

Inlägget Så kan hudceller bli blodstamceller – mekanism kartlagd dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

”Fel” sorts bindvävsceller ger sämre prognos för bröstcancer

tis, 2018-12-04 12:53

Cancer uppstår till följd av mutationer och andra genetiska förändringar som stänger av de kontrollsystem för tillväxt som normalt är inneboende i våra celler. Nya studier betonar dock vikten av cancercellernas kommunikation med olika celltyper i den omkringliggande vävnaden, såsom bindväv, blodkärl och immunceller, för att tumören ska kunna bildas, sprida sig och motstå behandling.

Tidigare okänt hur bindväven påverkar tumörtillväxt
Under utvecklingen av vissa cancerformer, till exempel cancer i bröst, lever och bukspottkörtel, stimuleras bildande av bindväv runt och i tumören. Men det har inte riktigt varit känt hur bindväven påverkar tumörtillväxten.

Tidigare studier ger stöd dels för att detta driver på spridningen av tumören eftersom blodkärlsbildning stimuleras eller att immunförsvaret dämpas. Men även hämmande effekter har studerats, vilka kan innebära att bindväven kapslar in tumören och därmed förhindrar att den sprids.

– Vi har undersökt uttrycksmönstret av gener i bindvävsceller – så kallade fibroblaster – med en känslig teknik som tillåter analys av en cell i taget. Genom att se vilka gener som är aktiva i 768 enskilda bindvävsceller från en musmodell av bröstcancer, har vi kunnat identifiera tre olika undergrupper av fibroblaster som skiljer sig åt i funktion och uppkomst, säger cancerforskaren Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitet.

Styr utvecklingen av blodkärl
Den största gruppen av de bindvävsceller som forskarna hittade, styr utvecklingen av blodkärl – så kallade kärlfibroblaster. En andra grupp av bindvävsceller har till uppgift att producera bindvävsproteiner som ger tumören stadga och underlättar cellers migration. Dessa celler kallas matrixfibroblaster och har ”kidnappats” av tumören från den normala bröstvävnaden eftersom tumören växer över dem och sedan omvänder dem till att börja hjälpa till på olika vis. Slutligen fann forskarna en tredje grupp av celler, som egentligen utgörs av tumörceller som har förklätt sig till bindvävsceller.

– Det är sedan tidigare välkänt att tumörceller måste genomgå en förvandling för att få mer bindvävsliknande egenskaper för att på så sätt kunna sprida sig ut i kroppen – en process som kallas epitelial – till mesenkymal – transformation. Vi har kunnat följa hur de maligna cellerna steg för steg börjar invadera omkringliggande vävnad. Dock behövs det mer detaljerade studier för att följa deras färd hela vägen till en dottersvulst i ett annat organ, säger Michael Bartoschek som är huvudförfattare av studien.

Vävnadsprover från patienter
Genom noggranna vävnadsanalyser kunde forskarna bekräfta att de tre typerna av fibroblaster är separata celltyper som samexisterar inom olika sorters tumörer. När de undersökte betydelsen av de olika undergrupperna av bindvävsceller för prognosen av bröstcancer med hjälp av vävnadsprover, fann de att patienter som hade större mängd av kärlfibroblaster eller matrixfibroblaster i sina tumörer hade sämre prognos eftersom båda dessa celltyper påverkar utvecklingen av metastaser.

Framgångsrika försök att förhindra tumörcellernas kommunikation med omkringliggande vävnad med hjälp av läkemedel finns redan, men mer forskning behövs för att hitta bättre behandlingsstrategier med inriktning på tumörscellers kommunikation, menar forskarna bakom studien. Studien bekräftar den gamla hypotesen att det finns flera olika typer av bindvävsceller i tumörer, samt att dessa har olika ursprung. De nu aktuella rönen öppnar upp möjligheten för att utveckla läkemedel som slår ut specifika funktioner hos undergrupper av bindvävsceller för att på så sätt uppnå bättre behandlingseffekt med färre biverkningar vid bröstcancer.

– Vi är övertygade om att vi med mer kunskap om tumörens cellulära uppbyggnad och hur kommunikationen mellan olika celltyper fungerar, kommer att kunna hitta nya vägar att behandla tumörsjukdomar. Dessutom kan mått på mängden av de olika bindvävscellerna inom en tumör utvecklas för att bedöma risk för återfall hos patienter, säger Kristian Pietras.

Artikel:
Spatially and functionally distinct subclasses of breast cancer-associated fibroblasts revealed by single cell RNA sequencing
Kontakt: 
Kristian Pietras, professor i molekylär medicin, Avd för translationell cancerforskning, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, kristian.pietras@med.lu.se

Inlägget ”Fel” sorts bindvävsceller ger sämre prognos för bröstcancer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Optimerad optisk pincett

tis, 2018-12-04 12:34

– Jag fick idén under ett besök vid Universidad National Autónoma i Mexiko förra året. Det visade sig att deras labb redan hade all data som behövdes för att bevisa att den här nya metoden fungerade, säger Giovanni Volpe, universitetslektor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

Optiska pincetter uppfanns i slutet av 1980-talet. De kan beskrivas som ljusstrålefingrar som kan gripa tag i partiklar, atomer, molekyler, till och med bakterier och andra levande celler.  Tekniken består av optisk laser med förmågan att till exempel kunna hålla fast en enda cell, utan att skada den. På så sätt går det att utföra väldigt precisa mätningar.

Lyckats förbättra mätmetoden
Utmaningen med den optiska pincetten har legat i att den optiska lasern måste kalibreras exakt. Det innebär att forskare som använder en optisk pincett behöver veta exakt vad de vill titta på, och på vilket sätt, för att kunna göra de detaljerade inställningar som krävs innan mätningarna ska börja. Med hjälp av den nya upptäckten kan tekniken bli avsevärt mycket enklare att använda.

– Vi har lyckats ta fram en mätmetod som är mer exakt, men samtidigt använder tio gånger mindre data och är hundra gånger snabbare än de metoder som finns idag. Detta betyder att metoden blir helt automatiserad och inte kräver några förinställda parametrar för att fungera, säger Giovanni Volpe.

Kan användas inom läkemedelsindustrin
Metoden innebär att den optiska pincetten nu kan flyttas ut ur fysiklaboratoriet och börja användas inom exempelvis läkemedelsforskning.

– Personligen blir jag mest exalterad av att den nya metoden gör det möjligt att studera system som inte befinner sig i jämnvikt, system som är i förändring. Vi kommer kunna mäta fenomen som vi tidigare känt till men inte kunnat se, säger Giovanni Volpe.

Optiska pincetter kommer enligt forskarna nu att kunna användas i biologiska applikationer för att mäta extremt små krafter. Metoden öppnar även upp för möjligheten att analysera så kallade extended force fields.

Laura Perez Garcia, som står som första författarnamn till den vetenskapliga artikeln i Nature Communications, har nu börjat som doktorand på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.

– ­Jag är stolt över att kunna presentera den här upptäckten. Resultatet kommer tack vare ett gott internationellt samarbete, som dessutom lett till att jag precis flyttat till Göteborg och blivit en del av Giovanni Volpes forskargrupp, säger Laura Perez Garcia.

Fakta:
Verktyget uppfanns av Arthur Ashkin och förverkligade hans science fictiondröm – att utnyttja ljusets strålningstryck för att flytta på fysiska objekt. När Arthur Ashkin lyckades få laserljus att knuffa små partiklar mot strålens mittfåra och hålla fast dem var den optiska pincetten född. Ett stort genombrott kom 1987, då Ashkin fångade levande bakterier med pincetten utan att skada dem. Omedelbart satte han igång studier av biologiska system. I dag används den optiska pincetten brett inom forskarvärlden.

Kontakt:
Giovanni Volpe, telefon: 031-786 91 37, mobil: +46 70 996 61 81, e-post: giovanni.volpe@physics.gu.se

Artikeln:
High-Performance Reconstruction of Microscopic Force Fields from Brownian Trajectories

 

 

 

 

Inlägget Optimerad optisk pincett dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Risk för övervikt hos femåringar som druckit välling som små

tis, 2018-12-04 07:50

– Välling är i sig är inte dåligt, men däremot sättet den används på. Problemet är när vällingen inte ses som en måltid utan som något extra som ges utöver annan kost, säger Bernt Alm, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Forskarna bakom studien har tidigare kunnat visa att välling vid sex månaders ålder kan kopplas till högt BMI (kroppsmasseindex) när barnen uppnått ett års ålder respektive ett och ett halvt. Det som nu presenteras är en studie på samma grupp barn, flera år senare.

Flera olika riskfaktorer
I uppföljningsstudien ingår 1 870 barn. Uppgifterna om dem är hämtade ur en hälso- och tillväxtstudie på barn i Halland. Deras längd och vikt har registrerats av barnhälsovården. Informationen om vad de ätit och druckit kommer från föräldrarna.

Bland femåringarna hade 11,6 procent övervikt och 2,3 procent fetma. Risken för övervikt eller fetma visade sig vara i det närmaste fördubblad (faktor 1,94) om barnen druckit välling vid tolv månaders ålder. Denna riskökning var oberoende av andra faktorer.

Exempel på andra förhållanden som ökade sannolikheten för övervikt var om föräldrarna hade låg utbildningsnivå, om de rökte och om det fanns en historik av fetma i familjen. Ärftligheten var den enskilt starkaste faktorn.

Skäl att inte använda välling
I Sverige är det vanligt att barn från sex månaders ålder dricker välling, en till fem gånger per dag. I den aktuella studien var det 85 procent av barnen som vid tolv månaders ålder hade fått välling varje dag.

Vällingen utgörs av mjölk och mjöl, och ligger näringsmässigt nära gröt. Välling är normalt berikad med vitaminer och mineraler. Liknande produkter finns på andra håll i världen, men är inte lika vanliga.

– Välling är näringsriktigt och bra och har använts under hundratals år i Sverige. Att sluta med välling är ingen universallösning, men om barnet till exempel har andra risker för övervikt, såsom ärftlighet, kanske man ska fundera på att inte använda välling, säger Bernt Alm.

Studie:
Consuming milk cereal drinks at one year of age was associated with a two-fold risk of being overweight at the age of five

Kontakt:
Bernt Alm

Inlägget Risk för övervikt hos femåringar som druckit välling som små dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Åsynen av åderförkalkade halskärl minskade sjukdomsrisken

tis, 2018-12-04 06:07

– Resultaten ger stöd för att bildbaserad information om åderförkalkning kan vara en metod att bygga vidare på för att minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom, säger Ulf Näslund, professor vid Umeå universitet och en av artikelns huvudförfattare.

I en studie gjordes ultraljudsundersökning av halskärlen på 3500 deltagare. Därefter delades deltagarna slumpvis in i en kontrollgrupp, som inte fick veta resultatet av ultraljudsundersökningen, och en grupp som fick veta resultatet. Graden av åderförkalkning visades genom bilder i färg om så kallad kärlålder, baserat på kärlväggens tjocklek, och som ”ett trafikljus” om eventuell förekomst av åderförkalkningsplack.

Bilderna ledde till livsstilsförändringar
En sammanvägning av alla deltagarnas olika riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, till exempel rökning, blodtryck och blodkolesterol, gjordes när studien startade samt vid uppföljning ett år senare. Det visade sig vid uppföljningen att gruppen som fått se ultraljudsbilderna då hade en lägre utveckling av risken för hjärtkärlsjukdom än gruppen som inte fått se bilderna. Forskarna kunde se en signifikant gynnsammare trend avseende blodtryck, blodkolesterol, vikt och midjemått än i kontrollgruppen.

– Ett av de största problemen vid förebyggande insatser mot hjärtkärlsjukdom är bristande följsamhet till råd om hälsosammare levnadsvanor och till medicinska riktlinjer om förebyggande läkemedelsbehandling. Att personer får se hur kärlen verkligen ser ut tycks underlätta övergången till hälsosammare livsstil, säger Ulf Näslund.

Studien ingår i programmet Vipviza, Västerbotten Intervention Programme – visualization of asymptomatic atherosclerosis, som är en randomiserad kontrollerad studie med drygt 3500 deltagare, som utgår från Västerbottens hälsoundersökningar. Studien är en av de större forskardrivna randomiserade interventionsstudierna inom prevention och genomförs i den ordinarie primärvården vid länets hälsocentraler.

Kontakta:
Ulf Näslund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, ulf.naslund@umu.se

Inlägget Åsynen av åderförkalkade halskärl minskade sjukdomsrisken dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Socialt stöd viktigt för fysisk aktivitet vid medfött hjärtfel

mån, 2018-12-03 08:05

– Den som har ett medfött hjärtfel har samma behov som andra av att röra på sig för att inte få andra hjärtproblem, fast ibland med vissa begränsningar. Därför är det angeläget att få klarhet i vilka faktorer som påverkar, säger Annika Bay, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Annika Bay genom enkäter och intervjuer kartlagt såväl medicinska som mentala och psykosociala faktorer bakom olika grader av fysisk aktivitet hos personer med medfött hjärtfel.

Tilltro viktigare än medicinska faktorer
Det visade sig att medicinska faktorer, som hjärtfelets svårighetsgrad, ofta hade mindre betydelse för den fysiska aktivitetsnivån. Däremot var åldern av stor betydelse för tilltron till den egna förmågan. Personer över 40 år hade både lägre tilltro till sin förmåga och var mindre fysiskt aktiva.

I intervjuerna beskrev somliga en känsla av utanförskap när det gäller fysisk aktivitet. Vissa beskrev det som att ha ett osynligt handikapp och upplever det svårt att förklara att man inte orkar delta i aktiviteter på samma sätt som sina jämnåriga. Andra säger att de inte är intresserade av fysisk aktivitet, men det framkom ofta under samtalet att de aldrig hade vågat prova på.

Fyra olika kategorier
I den uppföljande studien beskrev vuxna med medfödda hjärtfel vilka aktiviteter som de ansåg vara fysisk aktivitet samt vad de upplevde för möjligheter och hinder till att vara fysisk aktiv. Fysisk aktivitet för denna grupp ansågs vara både träning och vardagliga aktiviteter. Här framkom fyra olika kategorier av betydelse för den fysiska aktivitetsgraden: Fysiska aspekter, psykiska aspekter, psykosociala aspekter och omgivande aspekter.

– I den psykosociala delen framkom att stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet i barndomen ökade den fysiska aktiviteten som vuxen. Det är ett viktigt medskick till alla föräldrar till barn med medfött hjärtfel, säger Annika Bay.

Låg aktivitet är en riskfaktor
Tack vare medicinska framgångar har överlevnaden kraftigt förbättrats för personer med medfödda hjärtfel. Även om många kan leva ett liv utan större begränsningar, har en majoritet en viss nedsatt fysisk kapacitet. Cirka hälften uppnår inte gällande rekommendationer för fysisk aktivitet. Låg aktivitet är i sig en riskfaktor för förvärvad hjärtsjukdom. Studier har visat att vuxna med medfödda hjärtfel löper lika stor att insjukna i förvärvad hjärtsjukdom som befolkningen i övrigt.

Avhandlingen baseras på en studie med 471 personer, som besvarade frågor om hälsa, livskvalitet och tillfredsställelse med livet och en studie där 79 vuxna med medfött hjärtfel skattade sin tilltro till att vara fysiskt aktiva, de utförde ett muskeluthållighetstest och bar en hjärtfrekvensmätare under några dagar. I två andra studier gjordes 14 individuella intervjuer, där vuxna med medfött hjärtfel beskrev hur de ser på fysisk aktivitet, vad de ansåg vara fysisk aktivitet samt hinder och möjligheter för att vara fysiskt aktiva.

Avhandlingen:
Att vara fysiskt aktiv som vuxen med medfött hjärtfel

Kontakt:
Annika Bay, Telefon: 070-377 40 30, E-post: annika.bay@umu.se

Inlägget Socialt stöd viktigt för fysisk aktivitet vid medfött hjärtfel dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Kostfiber kan bli broms för typ 2-diabetes

fre, 2018-11-30 09:15

Kan smörsyra bidra till att personer i riskgruppen för typ 2-diabetes slipper drabbas av sjukdomen? Hur påverkar kostfibrer tillväxten av de bakterier i tarmfloran som producerar smörsyra? Det ska Örebroforskaren Rebecca Wall ta reda på.

Antiinflammatoriskt
– Det finns mycket som talar för att en hög koncentration av smörsyra i tjocktarmen är bra för hälsan. Nyligen upptäcktes dessutom att tarmfloran kan ha en påverkan på typ 2-diabetes. I synnerhet är andelen bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska, berättar forskaren Rebecca Wall vid Örebro universitet.

Studier har även visat att personer med typ 2-diabetes har en förhöjd genomsläpplighet i tarmen. Det kan leda till att giftiga substanser tar sig genom tarmslemhinnan och vidare ut i kroppen. Men smörsyra har antiinflammatoriska effekter och tros kunna stärka tarmens barriärfunktion, det vill säga minska genomsläppligheten.

Nya livsmedel mot typ 2-diabetes
Nu ska Rebecca Wall studera vilken effekt smörsyra har på utsöndringen av tarmens hormoner hos personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes.

– Vi hoppas kunna öka förståelsen av hur smörsyra påverkar utsöndringen av viktiga tarmhormoner hos människan, dess effekt på regleringen av blodsockret och insulinkänsligheten hos personer i riskzonen för typ 2-diabetes.

Fakta typ 2-diabetes

Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Symtom på sjukdomen kommer som regel långsamt och den utvecklas oftast i vuxen ålder. Typ 2-diabetes är, till skillnad från typ 1, livsstilsrelaterad med övervikt och anlag som två viktiga faktorer. Motion och bra mat kan hjälpa till att sänka blodsockervärdet, men läkemedel kan också behövas. Vanliga symtom vid typ 2-diabetes är bland annat att man blir trött och kraftlös. 2014 uppskattade man antalet människor i världen med diabetes till 422 miljoner. 1980 var den siffran 153 miljoner. I västvärlden utgör typ 2-diabetes 85-95 procent av all diabetes. Källa: Vårdguiden och Rebecca Wall

– Vår forskning kan leda till produktion av nya livsmedel som förhindrar uppkomsten av sjukdomen. Det är av stor betydelse eftersom den har ökat markant under senare år och numera ses som ett globalt hälsohot, säger hon.

Kostfibrer viktigt
Kostfibrer är det viktigaste näringsmedlet för de bakterier i tjocktarmen som producerar smörsyra. Tillsammans med postdoktor Tatiana Marques har Rebecca Wall tidigare undersökt olika kostfibrers förmåga att öka mängden smörsyra i tarmen.

De kostfibrer som de såg stimulerade produktionen av smörsyra ska de nu utvärdera i en klinisk studie i personer som löper risk att insjukna i typ 2-diabetes.

– Vi ska undersöka kostfibrernas potential att stimulera tillväxten av smörsyreproducerande bakterier hos personer som är i förstadiet till typ 2-diabetes, förklarar Rebecca Wall.

Kostfibrernas effekter på sådant som insulinkänsligheten, blodsockerregleringen och utsöndringen av tarmhormoner hos personer i riskgruppen ska bland annat utvärderas.

Kontakt:
Rebecca Wall, ebecca.wall@oru.se, 072-993 42 66.

Inlägget Kostfiber kan bli broms för typ 2-diabetes dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Det är aldrig för sent att träna upp musklerna

tors, 2018-11-29 07:38

– Vi kan se att även den åldrande människokroppen svarar bra på träning. Särskilt för äldre kan effekterna på muskelmassan vara viktiga för att få ett längre och friskare liv, säger Peter Nordström, professor vid Umeå universitet.

Fick använda egna kroppen som belastning
I en klinisk randomiserad studie har forskarna följt 70 personer över 70 år som tidigare hade låg muskelmassa. Halva gruppen fick genomgå ett tio veckors träningsprogram, medan den andra halvan fick fortsätta att leva som vanligt.

Träningen bestod av enkla övningar där den egna kroppen användes som belastning, vilket successivt ökades med tillägg i form av exempelvis ryggsäckar med tyngder. Gruppen fick även ett litet tillskott av protein i kosten i form av näringsdryck.

Ökade sin muskelmassa
Vid uppföljning visade det sig att träningsgruppen hade ökat sin muskelmassa med i genomsnitt 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med ett halvt kilo jämfört med kontrollgruppen. Det gick även att se vissa mindre skillnader i hur grupperna klarade vissa fysiska test.

– Effekten ser kanske inte så stora ut räknat i kilon, men det handlar inte om någon bantningskur utan om att stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler, säger Peter Nordström.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA.

Artikeln:
Effects of Resistance Training on Functional Strength and Muscle Mass in 70-Year-Old Individuals With Pre-sarcopenia: A Randomized Controlled Trial

Kontakt:
Peter Nordström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, peter.nordstrom@umu.se
Sanna Vikberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, sannavikberg@gmail.com

Inlägget Det är aldrig för sent att träna upp musklerna dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Käkbesvär kvar lång tid efter pisksnärtskada

ons, 2018-11-28 08:37

– Med tanke på risken för långvariga smärtor och besvär i ansikte och käkar skulle det vara en fördel om patienter med ett nacktrauma, tidigt efter olyckan även får en bedömning av käksystemet. De som får besvär i käkar-ansikte bör utredas av tandläkare som är specialiserade inom bettfysiologi, säger Ewa Lampa, doktorand vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.

Hade smärtor i käke och nacke
I sin avhandling har Ewa Lampa följt 176 personer som drabbats av whiplashtrauma samt en kontrollgrupp om 116 personer. Inom en månad från olyckan undersöktes alla med frågeformulär om smärta och funktionsstörning i käk- och nackregionerna, om övriga fysiska och psykiska symtom samt med ett tuggtest.

Ungefär en tredjedel av de whiplashdrabbade hade smärta i både käk- och nackregionen. Det var betydligt mer än i kontrollgruppen. Det fanns även ett samband mellan smärtintensitet i käke/nacke och andra kroppsliga symtom samt tecken på nedstämdhet. Jämfört med kontrollgruppen hade de whiplashdrabbade också sämre tuggkapacitet som var relaterad till svårighetsgraden av nackbesvär.

Besvären kvar efter två år
Vid en uppföljning efter två år med samma test och frågeformulär, kvarstod fortfarande käksmärtorna för en majoritet av de whiplashdrabbade som hade besvär vid den första undersökningen.

– Frekvensen av besvär och att de kvarstår så länge var överraskande. Det talar för att det är viktigt att tidigt identifiera drabbade för utredning och behandling innan smärtorna blir kroniska. Ett enkelt tuggtest och några frågor kan vara en tillräcklig första undersökning, säger Ewa Lampa.

Whiplash, eller pisksnärtskada, är ett nacktrauma som drabbar tiotusentals individer i Sverige varje år, ofta i samband med en bilolycka. Många utvecklar långvariga symtom, som nacksmärta, nackstelhet och huvudvärk. En del utvecklar även smärta och funktionsstörning i käksystemet som kan ge en negativ inverkan på livskvalitet.

Avhandlingen:
Pain and disability in the jaw and neck regions after whiplash trauma: a short- and long-term perspective

Kontakt:
Ewa Lampa, ewa.lampa@umu.se

Inlägget Käkbesvär kvar lång tid efter pisksnärtskada dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter