Webbsidan pacemaker-info.se har stängt användarregistreringen. Det går inte heller att skriva i forumet. Anledningen till detta är helt enkelt att det finns någon medicinkunnig person som kan ansvara så att felaktig och ev. farlig information sprids. Inte heller vill vi göra besökarna besvikna då de inte får svar på sina frågor. Har ni frågor får vi hänvisa er till Vårdguidens funktion Ställ en anonym fråga: www.1177.se/Stall-en-anonym-fraga/ och Vårdguidens faktasida om Att få en pacemaker. Sista vill vi slå ett slag för Facebooks gruppsidor. Det finns bland annat Facebookgrupperna Pacemaker Support Group och Pacemaker and ICD Support Group. Båda är engelskspråkiga.

Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
Vi älskar forskning
Uppdaterad: 39 min 13 sek gammalt

Fraktur i örat vanligare än tidigare känt

11 tim 22 min sedan

Att få en fraktur i örat kan vara vanligare än man tidigare trott.

– Våra resultat från Norrbotten talar för att hammarfraktur är något som inte uppmärksammas, kanske för att många inte söker vård eller för att det saknas kunskaper inom sjukvården eftersom det anses så ovanligt, säger Anders Niklasson, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Under en tioårsperiod upptäcktes bara i Norrbotten ett tiotal fall av fraktur på hammarskaftet. Med tanke på att det sedan tidigare endast finns cirka 50 fall beskrivna i hela världen, tyder det på att tillståndet är betydligt vanligare än vad som anges i den medicinska litteraturen.

Tinnitus och bestående hörselnedsättning

Personer som drabbats av hammarfraktur har upplevt symtom i form av övergående smärta, ibland tinnitus och fått en bestående hörselnedsättning. Det som ofta har orsakat skadan är något så enkelt som att patienten har dragit ut ett blött finger ur örat efter dusch eller bad, så att det har uppstått ett undertryck.

För att ställa diagnos har man hjälp av ett hörselprov som visar ett ledningshinder som ökar i diskanten. Man kan även en se överrörlig trumhinna och ofta en veckbildning på trumhinnan nedanför och runt spetsen på hammarskaftet. Det finns olika typer av kirurgi för att återställa hammaren, med lite varierande resultat.

Något som försvårar läkning är att örats ben inte nybildas på samma sätt som andra ben i kroppen. Därför måste man kirurgiskt laga benet eller sätta in något som ersätter den skadade delen. I sin avhandling visar Anders Niklasson en modell för att med färskfrysta ben från innerörat testa hur hammarfrakturer kan behandlas på bästa sätt. Genom att skicka ljudvågor och sedan mäta vibrationerna på stigbygelplattan med laserdopplerteknik, kunde man mäta resultatet.

Lagning med cement bäst

De alternativ som studerades var dels att laga frakturen med bencementoch dels göra en specialdesignad hammarprotes och dessa två lagningar jämfördes sen med konventionell hörselbensplastik. Konventionell hörselbensplastik innebär att städet tas ut, omformas och sätts tillbaka mellan stigbygeln och trumhinnan. Det visade sig att lagning med cement fungerade bäst, även om de andra alternativen var nästan lika bra.

– Även om man inte kan räkna med att få tillbaka fullt lika bra hörsel som innan skadan, är det ändå viktigt att veta att det faktiskt finns behandlingar och att det därför lönar sig att söka vård, säger Anders Niklasson.

Avhandlingen bygger på fallstudier med patienter, operationer på humana temporalben och på en djurstudie med öron från får, vars öron är relativt lika människors.

Avhandlingen:
Malleus fracture: experimental and clinical aspects (Hammarfraktur. Etiologi, diagnos och behandling)

Kontakt:
Anders Niklasson, anders.niklasson@umu.se

Inlägget Fraktur i örat vanligare än tidigare känt dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Även för tidigt födda har skyddande antikroppar

mån, 2019-03-18 18:00

Under tiden i mammans mage överförs antikroppar från mammans blod till fostret. Dessa antikroppar ger det nyfödda barnet ett passivt skydd mot infektioner. Eftersom huvuddelen av antikroppstransporten sker under graviditetens sista tredjedel har man hittills betraktat mycket för tidigt födda barn som oskyddade av sådana så kallade maternella antikroppar.

Men en annan bild framträdde, när den totala uppsättningen av maternella virusantikroppar i blodplasma hos nyfödda barn analyserades av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi såg att även barn som är födda så tidigt som i vecka 24 har antikroppar från sin mamma. Det var helt oväntat, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Antikropparna likvärdiga hos för tidigt födda

Studien omfattade 78 barn och deras mammor. 32 av barnen var mycket för tidigt födda (innan vecka 30) och 46 var födda efter fullgången graviditet. Uppsättningen av maternella antikroppar visade sig vara likvärdig mellan barn födda mycket för tidigt och fullgångna barn.

– Jag hoppas att det här leder till att vi ifrågasätter en del förutfattade meningar om nyfödda barns immunsystem och infektionskänslighet, så att vi kan ta hand om barnen ännu bättre. För tidigt födda barn kan vara extra känsliga för infektioner, men det beror inte på att de saknar antikroppar från mamman. Vi borde fokusera mer på andra möjliga orsaker till deras sårbarhet, kanske att de har sämre lungfunktion eller svagare barriärer i huden, säger Petter Brodin.

Metod som bygger på ett bakteriofag-bibliotek

Studien gjordes med hjälp av en nyutvecklad metod för att i ett blodprov samtidigt analysera förekomsten av antikroppar mot något av alla virus som kan infektera människor (utom zikavirus). Metoden har utvecklats av amerikanska forskare och bygger på ett så kallat bakteriofag-bibliotek, en teknik som belönades med Nobelpriset i kemi 2018.

Kortfattat bygger den på att viruspartiklar som kallas bakteriofager kan fås att visa upp ett specifikt protein på sin yta. I det här fallet visar biblioteket av bakteriofager tillsammans upp över 93 000 olika peptider, proteinsnuttar, från över 206 olika virus. Biblioteket blandas med blodplasman som ska testas. Finns det virusantikroppar i plasmaprovet binder de till bakteriofagerna och kan detekteras av forskarna.

Analysen gjordes på prover tagna vid födseln, samt under barnens första, fjärde och tolfte levnadsvecka. Forskarna kunde då se att skyddet från antikropparna varade olika länge för olika virus. Det kan tyda på att överföringen av antikropparna under fosterlivet inte sker slumpmässigt utan är en reglerad process, vilket gruppen nu undersöker vidare.

Kunskap för vaccinutveckling

Studien ger också information om vilka delar av virusproteinerna som antikroppssvaret riktar sig mot. Den kunskapen har stor betydelse vid vaccinutveckling, konstaterar Petter Brodin.

– Om alla mammornas antikroppar riktar sig mot en specifik del av ett virusprotein är det viktigt att veta, för då är det den delen ett vaccin ska bygga på. Jag hoppas att våra resultat kan användas av andra för att utveckla bättre vacciner, till exempel mot RS-viruset som orsakar mycket sjuklighet hos små barn varje vinter, säger han.

Forskningen finansierades av Europeiska forskningsrådet, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.

Publikation:
The repertoire of maternal anti-viral antibodies in human newborns. Christian Pou, Dieudonné Nkulikiyimfura, Ewa Henckel, Axel Olin, Tadepally Lakshmikanth, Jaromir Mikes, Jun Wang, Yang Chen, Anna Karin Bernhardsson, Anna Gustafsson, Kajsa Bohlin och Petter Brodin, Nature Medicine

Kontakt:
Petter Brodin, läkare, forskare. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Karolinska Universitetssjukhuset. Petter.Brodin@ki.se

 

Inlägget Även för tidigt födda har skyddande antikroppar dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Godishalsband inspirerade ny läkemedelsteknik

mån, 2019-03-18 13:46

Kommer du ihåg de där godishalsbanden du hade som barn? Sådana med pastellfärgade tabletter med hål i uppträdda på en resårtråd.

Niclas Roxhed, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, minns dem. Det var med sådana godishalsband i åtanke som han kom på idéen med läkemedelsspiralen.

Forskningsarbetet, som precis resulterat i en vetenskaplig artikel i tidskriften Science Translational Medicine, har utförts av forskarstuderande Malvika Verma vid MIT i USA, med stöd av just Niclas Roxhed. Syftet har varit att hitta ett tillförlitligt sätt att få människor att ta sina livsviktiga mediciner varje dag.

Till en början handlar det om att distribuera läkemedel för att få bukt med tuberkulos, en bakterie som en tredjedel av jordens befolkning bär på och som varje år gör att 1,3 miljoner människor avlider. Det kan jämföras med HIV/AIDS som dödar cirka 940 000 människor årligen.

Dåliga på att ta sina mediciner

– Tittar man på följsamheten när det gäller att ta läkemedel i u-länder, det vill säga kontinuerlig äta mediciner, så är den extremt dålig vilket gör behandlingar overksamma. En anledning är att människor måste bege sig till en sjukvårdsmottagning varje dag, och detta krockar med det dagliga livets allt tuffa uppgifter i övrigt. Men även följsamheten i i-länder är väldigt dålig, bara runt 50 procent i snitt följer ordinationen säger Niclas Roxhed.

När det gäller den mängden antibiotika som måste tas, till exempel mot tuberkulos, så handlar det oftast om stora dagliga doser. Detta då den billiga antibiotikan som finns till hands i utvecklingsländer inte är lika effektiv som dyrare preparat i Europa och USA. En medelpatient som lider av tuberkulos måste alltså ta läkemedel motsvarande 3,3 gram per dag. De som glömmer eller på annat sätt gör uppehåll i medicineringen kan bidra till att antibiotikaresistens utvecklas.

Läkemedlet sipprar sakta ut i magen

Det är alltså här läkemedelsspiralen kommer in i bilden. Innovationen består av en spiral av nitinol, en så kallad minnesmetall som består av legeringen nickel och titan. Den klarar av det brutala klimatet inuti magsäcken utan problem. Läkemedlet är i sin tur inkapslat i silikon.

– Silikonet har den fördelen att det är ett poröst material. Därför så sipprar antibiotikan sakta men säkert ut genom det. Silikonet är för övrigt samma material som används i dagens p-ringar, men där är antibiotikan utbytt mot hormoner. Även nitinol är ett beprövat material i sjukvården.

För att sätta ut läkemedelsspiralen så används en sond, och samma sak gäller för att plocka upp den när behandlingen är klar. Spiralen har för ändamålet två magneter, en i varsin änden av spiralen.

Placerar läkemedelsspiralen på fem minuter

– Det kanske kan låta lite otäckt. Min forskarkollega Malvika Verma reste dock till Indien för att undersöka om detta var något som tuberkulospatienter kunde tänka sig. Hon besökte 100 kliniker och träffade 300 patienter, och fann att acceptansen bland dessa människor var hög för behandlingsmetoden i jämförelse med alternativet med dagliga besök på vårdcentralen.

Han lägger till att själva utsättningen och återfångsten av läkemedelsspiralen är en snabb process. Fem minuter för att placera den i magen, och fem minuter att fiska upp den igen.

Första sjukdomen att adresseras med läkemedelsspiralen är som sagt tuberkulos, men även andra diagnoser skulle kunna behandlas. Som hepatit b och c, HIV samt malaria.

– Ja, absolut. Man skulle kunna använda det för andra läkemedel också.

Upp till 600 tabletter kan träs på läkemedelsspiralen, och den förs ner i magsäcken via näsan. Den nya sättet att distribuera läkemedel har provats framgångsrikt inuti grisar under en månad.

Artikel:
A gastric resident drug delivery system for prolonged gram-level dosing of tuberculosis treatment

Kontakt:
Niclas Roxhe, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem, KTH, roxhed@kth.se.

Inlägget Godishalsband inspirerade ny läkemedelsteknik dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Analys av variation i hjärtfrekvens ger bättre uppföljning av enkammarhjärta

mån, 2019-03-18 13:22

– Att tidigt kunna identifiera rubbningar i hjärtrytmen är värdefullt för att ytterligare förbättra prognosen för dessa barn, säger Jenny Alenius Dahlqvist, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Överlevnaden har förbättrats mycket kraftigt för personer som föds med allvarliga hjärtfel. Många fler än tidigare når nu vuxen ålder och kan leva ett relativt normalt liv. Denna positiva utveckling betyder också att komplikationer kan dyka upp senare i livet.

Många får pacemaker

I sin avhandling visar Jenny Alenius Dahlqvist att 13 procent av patienter som föddes med enkammarhjärta hade pacemaker tolv år efter hjärtoperationen.

Enkammarhjärta innebär att bara en kammare sköter pumpfunktionen. Barn som föds med enkammarhjärta opereras i flera steg, ofta tre, och överlevnaden har förbättrats mycket sedan operationsmetoden infördes. Men hjärtrytmen kan alltså försämras, och för att stabilisera den kan man sätta in en pacemaker.

Hjärtfrekvensvariabilitet visar hur väl hjärtat svarar på impulser från det autonoma nervsystemet. I en jämförelse mellan 112 barn och ungdomar med enkammarhjärta och en kontrollgrupp om 66 friska jämnåriga, fann forskarna lägre variabilitet i hjärtfrekvensen i gruppen med enkammarhjärta. Hjärtfrekvensvariabiliteten var lägre än hos friska mellan varje operationssteg och förblev sedan låg.

Identifiera rubbningar i hjärtrytmen tidigt

De patienter med enkammarhjärta som även hade en försämrad funktion av hjärtats sinusknuta, hade också en förändrad hjärtfrekvensvariabilitet jämfört med både andra enkammarpatienter och jämfört med kontrollgruppen. Försämrad funktion i sinusknutan var också den vanligaste anledningen till att sätta in pacemaker.

– Analys av hjärtfrekvensvariabiliteten skulle i förlängningen kunna bidra till förbättrad uppföljning för att tidigt identifiera hjärtrytmrubbningar, säger Jenny Alenius Dahlqvist.

Jenny Alenius Dahlqvist är uppvuxen i Härnösand, tog läkarexamen vid Umeå Universitet 1997 och arbetar som barnläkare med subspecialisering inom barnkardiologi på Norrlands universitetssjukhus.

Avhandling:
Hjärtfrekvensvariabilitet och pacemakerbehandling hos barn och ungdomar med enkammarhjärta

Kontakt:
Jenny Alenius Dahlqvist, Institutionen för klinisk vetenskap/pediatrik, Umeå universitet, jenny.alenius@umu.se

Inlägget Analys av variation i hjärtfrekvens ger bättre uppföljning av enkammarhjärta dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Cancerrisk syns i blodet många år i förväg

fre, 2019-03-15 09:52

– Det går att se ett tydligt samband mellan vissa proteinkoncentrationer och framtida sjukdomsförlopp. Detta förbättrar möjligheten att kunna förstå hur dessa tumörer uppstår, säger Florentin Späth, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

I sin avhandling visar Florentin Späth att risken att utveckla glioblastom som är den vanligaste och aggressivaste formen av hjärntumör, var kopplad till en lätt förhöjning av nivåerna av två proteiner i blodet redan 15 år före cancerdiagnosen. Proteinerna hör till gruppen så kallade tysoinkinaser. De är inblandade i cellernas signalering för tillväxt och därmed i utveckling av tumörer.

Högre eller lägre nivå av immunmarkörer

För risken att utveckla en annan svår cancersjukdom, lymfom, kunde forskarna se ett samband med höjda nivåer av fyra proteiner i prover som var insamlade 15-25 år före diagnos. Det handlar där om immunmarkörer, det vill säga proteiner som är inblandade i aktiveringen av immunsystemet och olika inflammatoriska tillstånd. Halterna ökade över tid, särskilt starkt bland lymfom-fall med kroniskt förlopp.

För en tredje cancersjukdom, myelom eller benmärgscancer, fanns istället en motsatt koppling till låga koncentrationer av fem andra immunmarkörer. Nivåerna av dessa markörer visade sig sjunka över tid i gruppen som utvecklade myelom jämfört med kontrollgruppen.

Biomarkörer som kan förutsäga cancer

– Tidigare studier har inte fångat in förändringen av biomarkörer eftersom de bara har baserats på ett provtillfälle per deltagare och därmed inte visat hur biomarkörerna förändras över tid. Vi kan nu se att det är lämpligt med upprepade prover före diagnos för att gå vidare med forskningen om olika biomarkörer som kan förutsäga cancer, säger Florentin Späth.

Avhandlingens studier bygger på biobankerna NSDHS i Västerbotten, Janus i Norge och EPIC i Europa. Genom jämförelser mellan prover från individer som senare drabbats av sjukdom och de som inte gjort det i kontrollgrupper, kunde man hitta samband som kan relateras till sjukdomsuppkomst. I två studier analyserades upprepade prover som hade tagits före cancerdiagnosen, för att kunna studera förändrade proteinnivåer över tid.

Avhandlingen:
Molecular epidemiology approach: nested case-control studies in glioma and lymphoid malignancies (Fall-kontroll studier för gliom och lymfoida maligniteter)

Kontakt:
Florentin Späth, florentin.spaeth@umu.se

Inlägget Cancerrisk syns i blodet många år i förväg dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Virtual reality prövar trafikmiljö för fotgängare

tors, 2019-03-14 12:00

Det är svårt att studera hur fotgängare fungerar tillsammans med andra trafikanter eller att pröva nya trafiklösningar där fotgängare ska vistas. I många fall är det inte genomförbart med hänsyn till säkerheten.

– Vi har utvecklat en fotgängarsimulator genom att använda modern VR-teknik och simulera trafiksituationer. Den ger oss möjligheter att studera fotgängare i olika situationer, säger Björn Blissing, forskningsingenjör på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)  och projektledare för fotgängarsimulatorn.

Simulerade trafikmiljöer

Ett exempel på en trafiksituation kan vara när en fotgängare ska gå över gatan samtidigt som en självkörande bil passerar och det är oklart för fotgängaren om bilen kommer att stanna. Tekniken lämpar sig också mycket väl för att i ett tidigt skede i projekteringen undersöka olika sätt att utforma en trafikmiljö. Den kan dessutom användas för att studera användargränssnitt i och mellan fordon och trafikanter.

I fotgängarsimulatorn finns bland annat mjukvara som kan användas för att studera beteendet hos fotgängare i tänkta trafiksituationer och teknik för att mäta ögonrörelser, på engelska kallad eye-tracking. Tekniken gör det möjligt att studera vart i trafikmiljön som fotgängaren riktar sin uppmärksamhet.

Mixed reality skapar verklighetskänsla

I fotgängarsimulatorn som finns i en VR miljö på VTI går det att uppleva vad användaren ser i den virtuella världen ur både fotgängarens och omgivningens perspektiv. Det finns även ett särskilt läge för Mixed Reality, det vill säga där en video från en verklig miljö kombineras med den datorgenererade omgivningen.

Fotgängarsimulatorn kommer att användas i olika forskningsprojekt, både i Sverige och övriga EU.

– Vi planerar bland annat att använda simulatorn i ett försök under ett stort EU-projekt kallat BRAVE. Där undersöker vi bland annat på vilket sätt ett självkörande fordon ska köra och hur det ska signalera för att visa att det tänker stanna och släppa fram en fotgängare, säger Anders Lindström.

På sikt kommer fotgängarsimulatorn att byggas ihop med en cykelsimulator och simulatorerna för bil, buss och lastbil som finns hos VTI.  Det kommer då att vara möjligt att gå, cykla och köra i samma miljö och på så sätt studera interaktionen mellan fordon och oskyddade trafikanter.

Läs mer
Trafikverkets skyltfond

Kontakt:
Björn Blissing, forskningsingenjör, bjorn.blissing@vti.se

Inlägget Virtual reality prövar trafikmiljö för fotgängare dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Magnetstimulering kan bli alternativ vid schizofreni och depression

ons, 2019-03-13 08:58

– Vår förhoppning är att magnetstimulering ska ha effekt på motivationsbrist och apati, vanliga symtom vid schizofreni som det idag inte finns någon behandling för, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset.

Transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att den elektriska aktiviteten antingen kan ökas eller minskas i de nervceller hjärnan som tar emot och överför nervimpulser. Behandlingen ska inte förväxlas med elbehandling, ECT, som fortfarande är den ojämförligt mest effektiva behandlingen mot svåra depressioner.

Djupgående hjärnstimulering

I Sverige var magnetstimulering fram till 2016 endast rekommenderad att ges till patienter med depression inom ramen för forskningsprojekt. Då kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer som innebär att behandlingen ses som ett alternativ vid svårbehandlad depression. I många andra delar av världen har det dock sedan länge varit en godkänd behandling för depression.

I den pågående TMS-studien på Akademiska sjukhuset inkluderas både patienter med depression och schizofreni. Forskarna använder en nyutvecklad form av magnetstimulering, som innebär att hjärnstimuleringen ges mer djupgående, mittöver pannloben, i stället för som tidigare på vänstra pannloben.

Patienterna får behandling två gång per dag i två till tre veckor, istället för som i sedvanlig klinisk behandling, en gång per dag under tre till sex veckor.

– Vi har flera solskenshistorier, där patienter med svårbehandlad depression, som tidigare levt instängda bakom nedfällda persienner, utan arbete och sociala kontakter, kunnat återgå till arbetslivet och knyta kontakt med vänner igen, berättar Robert Bodén.

Tilläggsbehandling vid svår depression

Han ser magnetstimulering som ett bra tillägg i behandlingsarsenalen för den stora grupp patienter med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling.

– I vår studie undersöker vi om det går att effektivisera TMS-behandlingen så att behandlingstiden blir kortare för patienter med depression och om det blir bättre effekt med ett nytt behandlingsområde i hjärnan. Vi försöker också genom denna studie förstå sjukdomsmekanismer och hur de förändras av TMS-behandlingen.

Söktrycket är högt, även från sjukvårdsregionen och övriga landet. Det gäller både personer som vill delta i studien och som önskar få behandlingen kliniskt, berättar Robert Bodén.

Lista ut vem behandlingen passar för

– Vi är i blygsam uppstartsfas kliniskt, men vår förhoppning är att få utöka verksamheten på sikt. Det här är en ny behandlingsmetod och nu gäller det för oss att lära oss vilka patienter som har bäst nytta av behandlingen, till exempel verkar ålder och typ av depression spela roll.

Han ger exempel på enstaka patienter med medelsvår depression som inte fått tillräckligt bra effekt av elbehandling, men däremot mått bra efter magnetstimulering. En nackdel med elbehandling menar han är att patienten måste fasta innan och vara sövd under behandlingen, vilket gör att återhämtningen efter varje behandlingstillfälle tar längre tid. Vid svåra depressioner när man tappat verklighetsförankringen, eller är helt sängliggande och slutar äta och dricka är dock ECT fortfarande den ojämförligt mest effektiva behandlingen.

Hur man svarar på ECT respektive magnetstimulering har delvis med åldern att göra.

– Depressioner skiljer sig biologiskt hos yngre jämfört med äldre, det är troligtvis egentligen olika sjukdomar. Generellt svarar äldre bättre på ECT medan magnetstimulering passar bättre för yngre. Detta har också en fysikalisk förklaring. Hjärnan tenderar att minska i volym när man blir äldre och magnetstimulering når inte så djupt in i skallen och har då svårt att nå ned till hjärnbarken, avrundar Robert Bodén.

Magnetstimulering och ECT

Transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att den elektriska aktiviteten antingen kan ökas eller minskas i de nervceller hjärnan som tar emot och överför nervimpulser.

Elektrokonvulsiv behandling (ECT) är en psykiatrisk behandlingsform som innebär att man framkallar epileptisk aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering. ECT används framförallt vid djupa depressioner med förlorad verklighetsförankring och depressioner när man blivit helt orörlig och slutar äta och dricka. Patienten är sövd under behandlingen och märker därför inte av det epileptiska anfallet. Även muskelavslappnande medel ges för att minska ansträngningen som muskelsammandragningarna innebär vid ett generellt krampanfall.

Kontakt:
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, robert.boden@neuro.uu.se

Inlägget Magnetstimulering kan bli alternativ vid schizofreni och depression dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Nytt mobilnät får vässad teknik

tis, 2019-03-12 13:00

5G är namnet på den generation mobilnät som står på tur att ta över efter 4G. Det är på många sätt överlägset sin föregångare, med mellan tio och hundra gånger snabbare dataöverföring och mycket kortare svarstider i kommunikationen.

– 5G innebär högre och säkrare datahastigheter och runt hörnet väntar gruvor och skogsmaskiner styrda på distans och självopererande lager och industrier, säger Mahmoud Alizadeh, vars forskning handlar om den teknologi, med optimerade antenner, förstärkare och mottagare, som är nödvändig för att uppfylla alla de krav som ställs på 5G.

Hans avhandlingsarbete handlar om att hitta lösningar för att få en hög kvalitet på signalen från förstärkarna, att minska felaktigheter samt att förenkla modellerna eftersom det behövs många förstärkare för 5G.

– Förstärkarna är mycket komplicerade och kostsamma och det jag gör nu kan bli mycket användbart i den nya tekniken, säger Mahmoud Alizadeh.

Signalen kan spåra ett tåg i full fart

För att få en stark signal används så kallad beamforming, där man istället för att sända signaler i alla riktningar, riktar en verkligt stark signal som fokuserar på användaren via en tunn koncentrerad stråle som dessutom kräver mycket mindre energi.

– Om användarna till exempel är ombord på ett tåg som färdas snabbt kan beamforming ändå behålla en hög kvalitet på kontakten med användarna på tåget.

Mahmoud säger att det finns många möjligheter med 5G med allt från smarta lösningar för att avlasta vården, till möjligheter att, från distans, styra maskiner i gruv- och skogsindustrin. Med 5G blir det förutom mindre fördröjning också möjligt att förutsäga hur långa svarstiderna blir vilket är viktigt till exempel vi självkörande och fjärrstyrda fordon.

– Bilarna kommer att kunna samarbeta med varandra i realtid i trafiken. De kan ge oss en säkrare trafik, där transporter kan ske mycket mer effektivt än idag, säger Mahmoud Alizadeh.

Avhandlingen:
Characterisation, Modelling and Digital Pre-Distortion Techniques for RF Transmitters in Wireless Systems

Kontakt:
Mahmoud Alizadeh, Högskolan i Gävle, Mahmoud.Alizadeh@hig.se

Fotnot:
Läs mer om 5G satsningar på svenska universitet i Curie.

Inlägget Nytt mobilnät får vässad teknik dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Nedsatt insulinkänslighet vanligt bland sexåringar med övervikt

tis, 2019-03-12 11:04

– Trots att studien omfattar en ganska liten grupp barn såg vi att några av dem uppfyllde alla kriterier för att diagnostiseras med det som kallas metabola syndromet. Det är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer, som i kombination ytterligare ökar den sammanlagda risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar som diabetes typ 2 senare i livet, säger läkaren  Emma Kjellberg, som lagt fram sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Den aktuella studien omfattar 212 sexåringar. 37 av barnen, eller 17 procent, hade övervikt eller fetma.  29 av barnen med övervikt eller fetma testades för blodsocker. Av dem hade mer än en fjärdedel (28 procent, eller 8 av 29 barn) nedsatt insulinkänslighet. Bland barnen med normal vikt var det endast 5 procent som hade nedsatt insulinkänslighet. I studien var det i stort sett bara barn med övervikt eller fetma som hade mer än en riskfaktor för det metabola syndromet.

Tecken redan hos spädbarn

Barnen följdes med flera olika undersökningar från det att de var nyfödda. Avhandlingen visar att de barn som utvecklat metabola riskfaktorer vid sex års ålder hade mycket tidiga markörer för detta redan som spädbarn, vid fyra månaders ålder.

– I analyser av blodprov kunde vi se sänkta nivåer av hormonet adiponektin, och förhöjda nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och av hormonet leptin, som utsöndras från fettcellerna. Detta är faktorer som påverkas av vad vi äter, säger Emma Kjellberg.

Tidiga insatser krävs

Allt fler människor i världen har övervikt och fetma, och kroniska följdsjukdomar utvecklas i allt tidigare ålder. Emma Kjellberg konstaterar att det finns goda möjligheter att normalisera riskfaktorer genom tidiga insatser, och att det är lättare att hjälpa barn ändra sin livsstil när de fortfarande är små.

– Genom att hjälpa barnens familjer att skapa bättre matvanor och en mer fysiskt aktiv fritid kan vi vända riskfaktorerna i tid, och undvika kroniska sjukdomar och livslånga skador. Därför måste vi bli bättre på att tidigt uppmärksamma barn som har övervikt eller fetma, säger Emma Kjellberg.

Studien baseras på ett större forskningsprojekt som kallas Tillväxt Projektet, där nästan 3000 barn i Halland, födda mellan 2007 och 2012, regelbundet vägts och mätts för att följa deras tillväxt och hälsa. I sitt avhandlingsarbete har Emma Kjellberg fokuserat sig på 454 av dessa barn (varav 212 barn fortfarande ingick i studien vid sex års ålder), som följts mer i detalj med prover från bland annat tarmflora, bröstmjölk, blodprover, tillväxt och midjemått, blodtryck, matdagbok och enkätsvar som samlats in regelbundet sedan barnen föddes.

Vid sju års ålder undersöktes också 81 av barnen med magnetkamera, för att visualisera kroppsammansättning och fettfördelning.

Vad är metabolt syndrom?
Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer:

  • Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
  • Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
  • Högt blodtryck
  • Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2

Avhandlingen:
Barnfetma och metabola syndromet hos förskolebarn – tidiga faktorer och identifiering av riskindivider från ett longitudinellt perspektiv

Kontakt:
Emma Kjellberg, emma.kjellberg@gu.se

Inlägget Nedsatt insulinkänslighet vanligt bland sexåringar med övervikt dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Matlagning med hållbara pellets räddar både liv och skog

tis, 2019-03-12 10:04

Världen behöver effektivare energisystem som bygger på förnybara råvaror, en ekvation som inte är så lätt att lösa.

– I den här studien har vi tittat på tolv olika tillgängliga restprodukter för pelletsproduktion i Zambia och studerat hur dessa produkter fungerar tillsammans i olika blandningar, säger Stefan Frodeson, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem. Studien har lett till att flera olika restmaterial från skogs- och jordbruk, lämpliga för pelletsproduktion, har hittats. Viktiga resultat är också hur materialen ska kunna användas för att tillverka en produkt som klarar de krav som ställs för produktion i Afrika.

Restprodukter blir råvaror till hållbar pelletsproduktion

Zambia ligger högt på listan av länder där skövling av urskog förekommer i stor skala. En stor anledning är skogsavverkning för att tillverka träkol som används vid matlagning. Hälsoriskerna på grund av luftföroreningar i hemmen orsakar fler dödsfall globalt än malaria, HIV och tuberkulos gör tillsammans.

– I detta arbete har vi ett samarbete med företaget Emerging Cooking Solutions AB som producerar pellets, utvecklar och säljer matlagningsspisar som eldas med pellets, säger Jonas Berghel, professor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet.

Ett samarbete som pågått i ett par år och som började med ett examensarbete har nu resulterat i att universitetet har över 20 olika biomaterial från Zambia på lager.

– Samarbetet med Emerging Cooking har varit lyckosamt, med två före detta studenter som medförfattare i aktuell studie samt att vi har två som utför sina examensarbeten just nu, säger Jonas Berghel, som även är programledare för civilingenjörsprogrammet i energi- och miljöteknik.

Artikel:
Bioresources for Sustainable Pellet Production in Zambia: Twelve Biomasses Pelletized at Different Moisture Contents (Lisa Henriksson, Stefan Frodeson, Jonas Berghel, Simon Andersson och Mattias Ohlson)

Kontakt:
Jonas Berghel, professor i miljö- och energisystem, jonas.berghel@kau.se
Stefan Frodeson, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem, stefan.frodeson@kau.se

Inlägget Matlagning med hållbara pellets räddar både liv och skog dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Epigenetisk markör kan förutsäga återfallsrisk vid barnleukemi

fre, 2019-03-08 08:53

– På sikt hoppas jag att detta kan bana väg för nya skräddarsydda behandlingar av leukemi och lymfom hos barn, säger Zahra Haider, doktorand Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.

Den vanligaste cancertypen hos barn, akut lymfoblastisk leukemi (ALL), såväl som lymfoblast lymfom (LBL), kännetecknas av okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar i benmärg, blod och lymfkörtlar. Tack vare utvecklade behandlingsmetoder har överlevnaden på senare år förbättrats kraftigt för ALL/LBL-patienter.

Dagens behandlingar innebär en effektiv men mycket tuff väg till tillfrisknande, genom att de består av en kombination av toxiska läkemedel. Dessvärre finns ändå patienter som drabbas av återfall i cancern, och för dem är överlevnaden alltjämt låg.

Slippa onödigt tuff behandling

Genom att tidigt kunna avgöra vilka barn som har hög respektive låg risk för återfall, skulle man lättare kunna skräddarsy behandlingsintensiteten. Vinsten skulle vara att barn då inte behöver genomgå mer intensiv behandling med svåra biverkningar, än vad som är motiverat utifrån sin riskprofil, samtidigt som de tuffaste behandlingarna kan sättas in på högriskpatienter.

Forskarna vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har studerat biologiska markörer som kan identifiera patienter som svarar olika på behandling och har olika återfallsrisk. I sin avhandling visar Zahra Haider hur en sådan markör, en epigenetisk ”signatur”, kan användas för att klassificera patienter i olika undergrupper. Hon har även analyserat vilka genetiska egenskaper som skiljer de epigenetiska undergrupperna åt. Enskilda gener som skiljer undergrupperna åt kan komma att utgöra mål för framtida behandlingsstrategier.

”Signaturen” baseras på DNA-metylerings mönster, det vill säga kemiska modifieringar på DNA som förändras vid olika cancerformer. Denna signatur skulle kunna skilja hög- och lågriskpatienter vid diagnos; den kan signifikant förutsäga överlevnad och risk för återfall.

Signaturen kunde ses hos såväl barn som vuxna patienter med ALL/LBL. Forskarna kunde även se att biologiska mekanismer som exempelvis uttryck av onkogener var kopplade till de olika epigenetiska undergrupperna. Dessa fynd understryker relevansen av DNA-metyleringssinaturer i akuta leukemier och lymfom.

Avhandlingen:
DNA-metyleringsprofiler i lymfoida prekursor-neoplasier – med fokus på klinisk relevans och biologin bakom.

Kontakt:
Zahra Haider (engelsktalande), Institutionen för medicinsk biovetenskap, zahra.haider@umu.se

Bild: See Source [CC BY 2.5 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5)]

 

Inlägget Epigenetisk markör kan förutsäga återfallsrisk vid barnleukemi dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Återhämta dig – på arbetstid

tors, 2019-03-07 17:25

Lina Ejlertssons avhandlingsarbete handlar om återhämtning för personal i en av de mest stressande arbetsmiljöerna – vårdcentralerna.

Hon menar att vi har en viss mängd energi som antingen töms eller fylls på under arbetsdagen.

– Jag vill gärna kunna se på mitt jobb och min fritid på samma sätt. Man gör saker som man tycker om att göra, med människor man trivs med, säger Lina Ejlertsson, doktorand i samhälls- och allmänmedicin, vid Lunds universitet.

Ofta får vi höra att vi ska vila upp oss under kvällen eller helgen, men Lina Ejlertsson menar att vi kan återhämta oss under arbetsdagen.

– I min forskning undersöker jag möjligheten att gå hem med mer energi, säger hon och tillägger att en av deras studier har visat att det är möjligt.

Variation, gemenskap och kontroll hjälper mot stress

Även om hon har studerat vad som hjälper personal i vården att inte bli slutkörda av arbetet, är det rimligt att tro att resultaten kan vara överförbara till andra yrkesgrupper. 2013–2014 genomfördes ett projekt om salutogena arbetsfaktorer, det vill säga vad får medarbetarna att må bra – trots pressen och stressen på jobbet. Alla 26 vårdcentraler i Nordöstra Skåne deltog. Huvudresultatet i denna studie var att den absolut viktigaste faktorn för självskattad hälsa var återhämtning. Inte alla kände sig slitna efter arbetet, trots att vårdcentralerna ofta var underbemannade.

– Det är viktigt att tillägga att det finns stora organisatoriska problem i vården som sliter på personalen och som inte löses med ”ta ett djupt andetag”.

2015 började det nuvarande projektet med en kvalitativ studie av vad återhämtning på jobbet är. Tre faktorer utkristalliserade sig: variation, gemenskap och en känsla av hanterbarhet.

– Det handlar om att variera uppgifter som kräver mycket hjärna med mer monotona uppgifter. För mig är det till exempel återhämtning att mata in enkätsiffror.

Variation behövs inte bara när det gäller arbetsuppgifter, utan även i arbetstempo och plats.

Tre tips för återhämtning under dagen

Variation. Försök variera typen av arbetsuppgifter och arbeta olika intensivt. Byt kroppsställningar – sitt, stå och rör på dig. Sitt inte still mer än 45 min i sträck. Byt miljö under dagen, till exempel under lunchen.

Mikropauser. Stanna upp och andas, gå runt huset, stretcha, gör plankan. Hitta det som funkar för dig.

Luncha och fika gemensamt. Det är ett bra tillfälle för att koppla bort jobbet. Snacka gärna om annat än jobb!

Gemenskapen

Den andra faktorn som var avgörande för återhämtning var gemenskapen. Vissa vårdcentraler behövde jobba 100 procent med gemenskapen, något som ofta handlade om att hitta gemensamma mål att arbeta mot. Även teambuilding kan vara bra initialt om man inte känner varandra utanför arbetet, menar Lina Ejlertsson.

– Att skratta, småsnacka och uppmuntra varandra på jobbet visade sig betyda mycket för hur personalen återhämtade sig. Negativ energi däremot dränerar.

Känsla av kontroll

Den tredje faktorn handlade om en känsla av kontroll, hanterbarhet. En av de viktigaste sakerna var att hinna göra klart en uppgift innan man måste påbörja nästa. Även att ledningen lyssnar och att det är möjligt att påverka sin arbetssituation var viktigt.

Nästa steg för forskarna var att genomföra skräddarsydda interventioner på sex utvalda vårdcentraler. Tillsammans med vårdpersonalen förde forskarna in olika typer av ökad återhämtning – utifrån variation, gemenskap och hanterbarhet – i verksamheten. Nu ska data analyseras och ett antal fokusgruppsintervjuer genomföras.

– Det ska bli jättespännande att se hur interventionerna har påverkat medarbetarnas upplevelse av återhämtning och välmående, säger Lina Ejlertsson.

Fotnot:
Projektet heter ”Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården”. Studien hör hemma på Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Allmänmedicin och samhälls-medicin.

Kontakt:
Lina Ejlertsson, doktorand i allmän- och samhällsmedicin, Lunds universitet, lina.ejlertsson@med.lu.se.

Inlägget Återhämta dig – på arbetstid dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter saknar tydlig rätt till vård

tors, 2019-03-07 13:03

– Svensk lagstiftning tar inte hänsyn till att de här barnen lever i vårt land. Den oklara lagstiftningen vi har är problematisk utifrån Barnkonventionen. Ett minimikrav borde vara att alla barn som lever i vårt land har rätt till subventionerad akutvård, säger bokens författare, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

EU-migranters barn extra utsatta

Barn till asylsökande och papperslösa har rätt till vård på samma villkor som folkbokförda barn. Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter befinner sig dock i ett rättsligt vakuum. Strikt taget har de enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad, vilket kan bli väldigt dyrt då den som saknar sjukvårdsförsäkringskort inte heller har rätt till subventionerad vård.

– I dagens samhälle rör sig människor över gränserna på ett helt annat sätt än förr. Lagstiftaren har löst nya problem ad hoc i samband med att de uppstår. Med tanke på att papperslösa har rätt till vård är det svårt att motivera varför de barn som genom sitt EU-medborgarskap faktiskt har rätt att vara i Sverige inte ska tillerkännas samma rätt, säger Kavot Zillén.

Stor skillnad mellan landsting

Boken innehåller en intervjustudie som visar att tillgången till vård för EU-migranters barn skiljer sig åt väsentligt mellan olika landsting. Vad skillnaderna beror på är dock oklart. Studien kan inte påvisa något samband mellan tillgången på vård och respektive landstings politiska majoritet, ekonomi och/eller var i landet det ligger. Eftersom det inte finns någon tydlig rättslig vägledning agerar landstingen olika. Vissa landsting agerar enligt den lagstiftning som finns, den som saknar sjukvårdsförsäkringskort har inte heller rätt till subventionerad vård. Andra landsting gör ett undantag eftersom det handlar om barn. Barnen utsätts därmed för godtycke och rättsosäkerhet. Ytterst få landsting har riktlinjer rörande dessa barns rätt till sjukvård, utan behandlar dem istället på samma sätt som vuxna EU-medborgare.

Barnkonventionen är tydlig

I dansk och finsk vård behandlas barnen till EU-migranter ungefär som i Sverige. I Norge däremot har även icke bofasta barn rätt till vård i nästintill samma omfattning som bofasta. Nyligen kom en utredning i Norge som vill gå ännu längre i att jämställa alla barn som vistas i landet. Från och med 2020 kommer Barnkonventionen att gälla som svensk lag. Exakt vad det kommer att innebära är svårt att säga enligt Kavot Zillén.

– Men så mycket torde stå klart att vår nuvarande lagstiftning gällande vem som har rätt till vård är minst sagt problematisk utifrån Barnkonventionen. Konventionen innehåller formuleringar om alla barns rätt till grundskydd när det gäller hälsa och omvårdnad, medan svensk lagstiftning har en exkluderande effekt rörande barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare, säger hon.

Boken:
”Barn i välfärdsstatens utkant” är utgiven på Lustus förlag. Boken riktar sig till jurister, rättsvetare, socionomer, sjukvårdspersonal, studenter och civilsamhället. Den är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt som har bedrivits inom ramen för en särskild satsning vid Stockholms universitet, om barn, migration och integration.

Kontakt:
Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet,  kavot.zillen@juridicum.su.se

Inlägget Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter saknar tydlig rätt till vård dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Viljan att ta risker kan förändras när livet skakar

tors, 2019-03-07 11:50

I biståndsarbete är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna att göra rätt insats vid rätt tidpunkt.

Individers risktagande kan vara en viktig aspekt på vägen mot nya upptäckter och mer effektiva arbetssätt och kan därmed bland annat bidra positivt till ett lands ekonomi. I en stor nationell studie gjord i det västafrikanska landet Burkina Faso har Mohammad H. Sepahvand, doktorand vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, undersökt 10 800 hushåll och 31 677 individers attityder till risk och därefter analyserat data utifrån faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå.

Familjens inställning är viktig

– Människors risktagande har ofta ansetts stabilt över tid men min avhandling visar att familjen spelar en stor roll i att forma ens attityder till risk, att stora händelser kan förändra människors riskattityder och att kvinnor och män har olika sätt att förhålla sig till risker under olika omständigheter. Skillnader mellan kön beror bland annat på strukturella faktorer som sociala normer, säger han.

Familjens betydelse för risktagande är ett viktigt resultat. Analysen visar att attityder överförs från föräldrar till barn, att mödrar hade större påverkan på sina döttrar och pappor på sina söner. Påverkan från far- och morföräldrar och miljön kring barnet spelade också en roll, men minskade om den skiljde sig från föräldrarnas attityder. Mest riskbenägna var yngre män, medan äldre välutbildade kvinnor var minst riskbenägna.

– Föräldrarnas attityder till risktagande spelade en stor roll och var viktigare än socioekonomisk situation, familjestruktur, föräldrars hälsa och bostadsområde. Dessutom tenderade yngre syskon att ha liknande attityder, medan äldre syskon skiljde sig mer åt. Systrar var också mer lika i sitt risktagande än bröder, säger Mohammad Sepahvand.

Revolutioner påverkar riskbenägenhet

Omvälvande händelser som en revolution påverkar också risktagande. I studien har Mohammad Sepahvand undersökt samma personers attityder till risk innan, under och efter 2014 års revolution i Burkina Faso.

– Demonstrationer, uppror och eventuell avsättning av den politiska makteliten har blivit allt vanligare i många utvecklingsländer. Stora, omvälvande händelser kan förändra individers riskattityder, och därmed också deras risktagande i ekonomiska avseenden, vilket kan påverka graden av entreprenörskap, investeringar och tillväxt, säger han.

Resultaten visar att människor var mindre villiga att ta risker i en osäker situation, under själva revolutionen, men när situationen var stabil igen återgick risktagandet till nivåer strax över de man hade innan händelsen. Kvinnor var mer benägna än män att ta risker efter händelsen, men försiktigare under själva revolutionen. Äldre och personer med högre utbildning tog mindre risker än yngre med lägre utbildning.

Omvälvande händelser skapar nya möjligheter

– Möjliga förklaringar till skillnaderna är hur situation såg ut innan själva händelsen. Kvinnors politiska representation i Burkina Faso var låg innan revolutionen, exempelvis var endast nio procent av parlamentsledamöter kvinnor, och man kan anta att de såg möjligheter till ökat politisk inflytande. Och äldre som i större utsträckning etablerat sig i arbetslivet och samhället hade sannolikt mer att förlora på att ta risker än yngre, säger Mohammad Sepahvand, som själv arbetade och bodde i Burkina Faso under tiden som revolutionen pågick.

Kön viktigt för jordbruksreformer

Avhandlingen visar också att om man vill skapa förutsättningar för människor att bli mer produktiva bör man ta hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet. Mohammad Sepahvand menar att i ett land som Burkina Faso, där jordbruket är den enskilt största sysselsättningssektorn, är det viktigt att uppmuntra och skapa rätt förutsättningar för människor att våga tänka nytt och använda nya arbetssätt med hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet.

– Kön är till exempel en viktig egenskap att ta hänsyn till när man vill utforma jordbrukspolitiska interventioner, då mina resultat pekar på att kvinnors, tvärtemot mäns, avkastning minskar när de tar större risker. Om man vill stödja kvinnliga jordbrukare i områden som till exempel Burkina Faso bör man fokusera både på sådant som vilken gröda som odlas, tillgång till bättre jordkvalité och utsäde, men också på att stärka kvinnliga nätverk av jordbrukare och uppmuntra till att fler möjligheter att få kredit skapas, säger Mohammad Sepahvand.

Avhandlingen: ”Essays on Risk Attitudes in Sub-Saharan Africa”

Kontakt:
Mohammad H. Sepahvand, nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet,  mohammad.sepahvand@nek.uu.se

Inlägget Viljan att ta risker kan förändras när livet skakar dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ökad risk för psykisk ohälsa om mamma vårdats för infektion under graviditeten

tors, 2019-03-07 07:30

– Resultaten av vår studie tyder på att det kan finnas anledning att förebygga och förhindra infektion under graviditeten så långt som möjligt, exempelvis genom att följa rekommendationerna för influensavaccinering, konstaterar Verena Sengpiel, docent i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och sistaförfattare till studien som är publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry.

Det är sedan tidigare känt att infektion med vissa smittoämnen, exempelvis cytomegalovirus eller herpesvirus, kan skada utvecklingen av hjärnan hos foster och öka risken för vissa psykiatriska sjukdomar.

Resultaten i den aktuella studien visar dock att även infektion i allmänhet under graviditeten – och även när själva smittoämnet inte når fostrets hjärna – är relaterat till ökad risk hos barnet att senare i livet utveckla autism eller depression.

Mer autism och depression

Studien bygger på uppgifter om samtliga barn födda i Sverige under åren 1973-2014, totalt närmare 1,8 miljoner barn. Uppgifterna från det svenska medicinska födelseregistret har länkats till slutenvårdsregistret där det framgår om mamman vårdats på sjukhus med en infektionsdiagnos under den aktuella graviditeten.

Med hjälp av slutenvårdsregistret har forskarna också följt barnens psykiska hälsa fram till 2014, då de äldsta var 41 år gamla.

Det visade sig att om en mamma under graviditeten vårdats på sjukhus med en infektionsdiagnos ökade riskerna markant för att barnet senare i livet hamnade under sjukhusvård med någon av diagnoserna autism eller depression. För autism var riskökningen 79 procent, och för depression 24 procent.

Däremot fanns det ingen koppling mellan sjukhusinläggning med infektionsdiagnos under graviditet och två andra studerade psykiatriska diagnoser hos barnen: bipolär sjukdom och psykos, inklusive schizofreni.

Ökad risk även efter mild infektion

De gravida kvinnorna i studien kan ha blivit inlagda på grund av en annan diagnos än infektion, men då också fått en infektionsdiagnos under vårdtillfället. Den ökade risken för psykisk ohälsa hos barnet sågs även efter infektioner hos de gravida som vanligtvis anses milda, exempelvis vanlig urinvägsinfektion.

Studien är en observationsstudie som inte ger svar på hur infektion under graviditeten påverkar hjärnutvecklingen hos fostret. Det finns dock andra studier som har visat att en infektion hos mamman leder till en inflammatorisk reaktion, och att vissa inflammatoriska proteiner kan påverka genuttrycket i hjärncellerna hos fostret.

Annan forskning visar att inflammationen hos mamman ökar produktionen av neurotransmittorn serotonin i moderkakan, som kan tänkas påverka hjärnutvecklingen hos det ofödda barnet.

Studien är gjord i samarbete mellan forskare vid Sahlgrenska akademin och kollegor vid University of Washington och School of Medicine in Seattle, Washington, USA.

Titel:
Long-term Risk of Neuropsychiatric Disease After 2 Exposure to Infection in Utero

Kontakt:
Verena Sengpiel, docent, verena.sengpiel@obgyn.gu.se
och Bo Jacobsson, professor, bo.jacobsson@obgyn.gu.se

Inlägget Ökad risk för psykisk ohälsa om mamma vårdats för infektion under graviditeten dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Rått kött till hunden kan vara en risk för ägaren

ons, 2019-03-06 14:51

Att utfodra hundar med dieter baserade på rått kött har blivit allt mer populärt under senare år. Den köttråvara man kan hitta i foderbutikernas frysdiskar består dock av slaktbiprodukter som inte har behandlats för att minska det mikrobiella innehållet, och som därför kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer.

För att få en bild av hur stor denna risk harforskare från Sveriges  lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) analyserat frysta prover från 60 förpackningar som producerats i Sverige, Norge, Finland, Tyskland eller Storbritannien av 10 olika tillverkare.

Alla köttprover innehöll tarmbakterier

I samtliga prover hittades bakterier från familjen Enterobacteriaceae – en grupp av bakterie som främst förekommer i mag-tarm-kanalen hos djur och människor – och i 31 prover varr halten högre än gränsvärdet (5000 bakterier/g) för tillfredsställande mikrobiell hygien enligt EU:s föreskrifter.

– Det här är ett generellt mått på råvarans hygieniska kvalitet, förklarar Ingrid Hansson, som är universitetslektor vid SLU och som har lett studien. Inom familjen Enterobacteriaceae finns både harmlösa och skadliga bakterier.

I studien undersöktes också förekomsten av några viktiga bakterier som är kända för att orsaka sjukdom. I två prover var halten av Clostridium perfringens högre än den nivå som tillåts enligt svenska riktlinjer. Dessutom hittades Salmonella-arter i fyra prover och Campylobacter-arter i tre.

Viktigt med god hygien

– Det här visar hur viktigt det är med god hygien om man utfodrar sina hundar med råa köttdetaljer, säger Ingrid Hansson. Och det gäller både vid förvaring, hantering och utfodring.

Forskarna ger också ett antal tips som kan begränsa hälsoriskerna för djur och människor:

  • Köttråvaran bör hållas fryst tills den används
  • Köttet bör tinas vid högst 10° C, och ska därefter hållas skilt från livsmedel
  • Köttet ska hanteras med separat köksutrustning om denna inte diskas noggrant efter användning
  • Tänk på att stänk av köttsaft kan sprida bakterier till andra livsmedel och ytor
  • Låt inte hunden slicka människor i ansiktet omedelbart efter att den har ätit
  • Hundar ska inte utfodras med rått kött i hushåll med spädbarn, äldre eller individer med nedsatt immunförsvar, eftersom dessa grupper är mer mottagliga för infektioner.

Forskarna påpekar att hundar inte bara kan sprida bakterier som orsakar sjukdom, utan att de också kan sprida bakterier med antibiotikaresistens. Hundar ska inte matas med rått kött medan de behandlas med antibiotika, eftersom detta kan öka risken för uppförökning och spridning av resistenta stammar.

Kontakt:
Ingrid Hansson, universitetslektor, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
ingrid.hansson@slu.se

Artikeln:
Occurrence of Salmonella, Campylobacter, Clostridium and Enterobacteriaceae in raw meat-based diets for dogs. Hellgren, J., Hästö, LS., Wikström, C., Fernström, L., Hansson, I.. (2019) . Veterinary Record

Inlägget Rått kött till hunden kan vara en risk för ägaren dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Svält sätter sig i barnbarnens gener

ons, 2019-03-06 11:59

Enligt FN hotas var sjunde människa av svält. I Jemen varnar hjälporganisationer för den värsta svältkatastrofen på 100 år och 13 miljoner människor riskerar att dö på grund av för lite mat. Förra året hotades 50 miljoner människor på Afrikas horn av svält och det är troligtvis inte sista gången, bland annat på grund av den globala uppvärmningen som förstärker både torka och översvämningar.

Svältande foster får sämre minne

Effekterna av svält varierar beroende på när i livet en person svälter och, såklart, hur mycket man svälter. Redan under moderlivet påverkas foster vars mamma inte får tillräckligt med mat av ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.

– Fosterlivet är en viktig period för biologisk programmering. Svält eller undernäring under denna period kan ändra utvecklingsmönster och ge kognitiva problem som sämre minne och intellektuell kapacitet, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.

Detta har dokumenterats i diverse studier, varav en av de mest uppmärksammade handlade om individer vars mammor utsattes för svält under den nederländska hungervintern 1944-45 när de var gravida. Studien visade att dessa individer hade ett speciellt epigenetiskt mönster i sin arvsmassa som deras syskon – födda när mamman hade normal tillgång till mat – inte hade. Förändringen gav bland annat en högre risk för diabetes.

En liknande studie gjorde Lars Olov Bygren, professor i socialmedicin vid Umeå universitet, på barn födda efter svältåren i Skellefteå under 1800-talet. Det visade sig att barn som hade varit utsatta för stora variationer i näringstillförsel under moderlivet – antingen från god till dålig eller tvärtom – hade dubbelt så stor risk att drabbas av stroke som vuxna.

– De som svälter idag kommer att drabbas av långsiktiga konsekvenser som syns under flera decennier, säger Denny Vågerö.

Tidig svält ökar risk för högt blodtryck senare

När Denny Vågerö tillsammans med ryska forskare studerade hur belägringen av Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, 1941-44 hade påverkat invånarnas hälsa upptäckte de att personer som var i de tidiga tonåren när svälten pågick hade högre blodtryck än de som hade god tillgång till mat. Studien pågick från 1978 till 2005 och visade även att män som svalt hade 70 procents högre risk att drabbas av stroke medan kvinnor hade högre risk att drabbas av bröstcancer. Belägringen varade i 872 dagar och minst 600 000 ryssar dog.

Tillgången på mat under puberteten kan även påverka framtida generationer. Nyligen publicerade han, tillsammans med kollegor vid universiteten i Stockholm, Bristol och Bonn, en studie i Nature Communications som visade att om farfadern hade god tillgång till mat  i 10-årsåldern ökar risken för förtida död, särskilt i cancer, hos de manliga barnbarnen. Hos det kvinnliga barnbarnet hittades däremot ingen förhöjd dödsrisk.

– Det är ett överraskande resultat. Vi gissar att högt kaloriintag i förpuberteten påverkar de manliga könscellerna på ett negativt sätt och är en nackdel för män i tredje led. Pojkars könsceller är mer känsliga för miljöförhållanden kring puberteten medan kvinnliga könsceller anläggs tidigare.

Det är dock ännu oklart varför det hoppar över en generation. Sammanlagt deltog drygt 9 000 far- och morföräldrar och 11 000 barnbarn.
Farfars svält påverkar sonsonen

Epigenetik betyder vid sidan av generna och är ett forskningsområde som studerar förändringar i genuttryck, som inte orsakas av förändringar i själva DNA-sekvensen. Förhållandet mellan gener och epigenetik kan liknas vid en bokhylla där generna är böckerna, men dess placering bestäms av de epigenetiska mekanismerna som även kan ändra om i informationen. Så även om DNA-sekvensen är densamma i alla celler är det bara vissa gener som uttrycks, vilket varierar mellan celltyper.

Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla. Epigenetiska förändringar sker främst genom kemisk modifiering av DNA och histoner, de proteiner kring vilka den spiralformade DNA-strängen lindar upp sig. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Källa: Vetenskap & Hälsa, Statens medicin-etiska råd och Karolinska Institutet

En tidigare studie, den så kallade Överkalixstudien, från 2002 visar på ett liknande samband, fast omvänt. Det vill säga att om farfadern hade dålig tillgång på mat under tidig pubertet hade de manliga barnbarnen ett ökat skydd mot för tidig död. Kvinnorna däremot skyddades enbart om det var deras farmödrar som svälte. Ett högt kaloriintag innebar att avkomman levde sex år kortare jämfört med dem vars farföräldrar levt på svältgränsen åren före puberteten.

Både kropp och hjärna krymper

Man behöver dock inte vänta i flera decennier för att upptäcka att kroppen har tagit stryk av svälten tidigare i livet. Kort tid efter att tillgången på mat har sinat börjar kroppens fettlager att brytas ner, vilket till slut leder till muskelsvaghet då kroppen istället tar energi från musklerna. När underhudsfettet försvinner blir huden rynkig och eftersom man bildar färre blodkroppar drabbas man även av blodbrist. Svält ökar även risken för benskörhet och hos flickor och kvinnor kan även mensen försvinna. Barn påverkas i regel kraftfullare än vuxna eftersom de växer.

Det är dock inte bara fysiskt som svälten gör sig påmind.

– Bland det första som händer är att man får ett mer svartvitt tänkande och betydande svårigheter att fatta beslut. Hjärnan påverkas så mycket att man upplever sig vara obeslutsam. Man blir också mer tvångsmässig och repetitiv och har man tvångsbenägenheter från början ökar de drastiskt, säger Ata Ghaderi professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.

Enligt honom krymper hjärnan bokstavligt talat ihop, vilket påverkar funktionerna och gör att till exempel planering och problemlösning blir mycket svårt.

Så drabbar svält kroppen:
– Kroppens fettlager bryts ner, vilket leder till muskelsvaghet.
– Huden blir rynkig.
– Det bildas färre blodkroppar, vilket kan leda till blodbrist
– Ökad risk för benskörhet.
– Mensen upphör hos fertila kvinnor.
– Hjärnan får mindre energi och det blir svårare att tänka klart, vilket påverkar problemlösning och beslutsfattande.

Positiva känslor vid anorexi

Ata Ghaderi är specialist på anorexi och berättar att det initiala förloppet av svält skiljer sig åt hos de som har anorexi och de som svälter ”ofrivilligt”.

– Vid anorexi känns det bra i början. Svälten är en kraftfull medicin mot ångesten och därför gillar och uppskattar man den. Man får en massa stresshormoner som leder till ett energipåslag och man känner sig uppåt. Man känner att man har mer kraft, att man är speciell och att man kan fokusera bättre på detaljer.

Men efterhand börjar även anorektiska kroppar att krångla och ju längre svälten pågår desto tydligare blir konsekvenserna. Efter ett tag, det kan röra sig om några veckor till några månader beroende på hur mycket man svälter sig, orkar kroppen inte att hålla igång stressresponsen vilket får till följd att man blir apatisk. Detta leder ofta till att man isolerar sig, blir nedstämd och deprimerad, ett förlopp som inte skiljer sig åt jämfört med ofrivillig svält.

Det verkar dock inte som att svält orsakar bestående hjärnskador.

– En del studier visar att hjärnan återfår en normal funktion när personen har återgått till normal vikt. Andra studier visar dock att hålrummen i hjärnan förbli lite större än vanligt efter långvarig och svår svält. Men då vet man ofta inte hur hjärnan såg ut innan svälten. Mycket dock tyder på att man kan bli helt återställd.

Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se

Denny Vågerös studie:
Paternal grandfather’s access to food predicts all-cause and cancer mortality in grandsons

Inlägget Svält sätter sig i barnbarnens gener dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Kolesterolsänkande skydd vid typ 2-diabetes – även i mindre dos

ons, 2019-03-06 07:45

– Resultaten är viktiga och användbara för såväl patient som vårdgivare, för att försöka motivera patienten att följa den rekommenderade behandlingen även om hen glömmer bort att ta sina tabletter emellanåt, konstaterar Sofia Karlsson, disputerad i farmaci vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Syftet med hennes avhandling var att undersöka risken för hjärt-kärlsjukdom och död i relation till förskrivning och användning av kolesterolsänkande läkemedel bland vuxna med typ 2-diabetes.

Forskningen bygger på registerbaserade studier av vuxna patienter med typ 2-diabetes, införda i Nationella Diabetesregistret. Förskrivningen av kolesterolsänkande läkemedel till patienterna har uppskattats med hjälp av rapporterade data till registret. Patientens följsamhet till ordinationerna har uppskattats med hjälp av information från uthämtade recept på apotek.

Var fjärde hämtar inte ut medicin

Resultaten visar att patienterna i genomsnitt hade kolesterolsänkande läkemedel tillgängligt under cirka 70 procent av en undersökt treårsperiod. Att andelen inte var 100 procent berodde delvis på förskrivningen, men faktum är att var fjärde patient som fått medicinen utskriven, och börjat hämta ut den, slutade med det redan under första året.

Under år två sjönk andelen som inte hämtade ut sina recept till 13 procent, och under tredje året till 5 procent. Patienter med tidigare hjärt-kärlsjukdom hade något högre följsamhet jämfört med dem utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.

Avhandlingen baseras på studier som inkluderat omkring 100 000 patienter och bekräftar tidigare forskning som visar att patienter med typ 2-diabetes och hög följsamhet till sina kolesterolsänkande läkemedel har en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och död, jämfört med patienter med låg följsamhet.

Även mindre dos gör nytta

Vad som är nytt är att man har kunnat observera en gradvis ökande risk för hjärt-kärlsjukdom med avtagande följsamhet, vilket talar för en gynnsam effekt även hos patienter som tar sina läkemedel i mindre utsträckningen än vad läkaren rekommenderat. Detta gäller både patienter med och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.

– När vi tog hänsyn till den behandlande läkarens följsamhet till riktlinjerna för att förskriva kolesterolsänkande läkemedel visade våra resultat att det tycks vara patientens följsamhet till läkemedelsbehandlingen som har störst påverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom och död hos patienter med typ 2-diabetes, säger Sofia Karlsson.

Studien:
Adherence to lipid-lowering medications and cardiovascular disease prevention in type 2 diabetes mellitus

Kontakt:
Sofia Karlsson, mailto:sofia.karlsson@gu.se

Inlägget Kolesterolsänkande skydd vid typ 2-diabetes – även i mindre dos dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Operera inte äggstockarna i onödan

tis, 2019-03-05 17:20

– En minskning av antalet kvinnor som opereras för godartade äggstocksförändringar kan leda till att färre kvinnor drabbas av kirurgiska komplikationer, ibland mycket allvarliga, och medföljande obehag. Dessutom skulle sjukvårdskostnaderna minska, säger Lil Valentin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Risker vid operation

Många olika sorters tumörer kan uppstå i äggstockarna. De allra flesta är godartade. Vanligast är vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, men tumörer bestående endast av fast vävnad, så kallade knutor, kan också bildas.

I en studie har forskare följt närmare 2 000 kvinnor för att se hur godartade förändringar i äggstockarna utvecklas om de inte behandlas.

Lil Valentin, som lett studien, har sedan slutet av 1990-talet tillsammans med kollegor från bland annat Belgien, forskat kring hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp.

Kirurgin vid behandling av äggstocksförändringar innebär risk för komplikationer och besvärande sidoeffekter, som kan påverka livskvaliteten negativt. Till exempel kan det bildas sammanväxningar som kan leda till tarmvred eller kronisk smärta, och för kvinnor i fertil ålder finns risk för fertilitetsproblem, berättar Lil Valentin.

– I vården rekommenderas fortfarande mycket ofta operation vid äggstocksförändringar som bedömts vara godartade. Det beror på att man antar att det finns risk för komplikationer som torsion, det vill säga att äggstocken snurrar sig så att blodförsörjningen stryps, eller för att en cysta spricker. Vår studie visar att uppföljning av godartade förändringar i äggstockarna med ultraljud i stället för att operera inte leder till ökade risker för följdsjukdomar. Snarare tvärtom eftersom vi undviker kirurgiska ingrepp som i sig ökar risken för komplikationer.

Regelbunden övervakning ett alternativ till operation

Bilddiagnostik som ultraljud, datortomografi och magnetröntgen, MR, används allt mer i vården och det blir allt vanligare att man av en slump hittar förändringar i äggstockarna hos kvinnor utan gynekologiska besvär.

Alternativ till operation är så kallad aktiv exspektans, watchful waiting på engelska, vilket innebär regelbunden övervakning av sjukdomsprocessen. I studien har man genom regelbundna ultraljudskontroller övervakat storlek och utseende på godartade förändringar. Ofta försvann cystorna av sig själv och det behövdes ingen behandling.

– Med ultraljud kan man oerhört säkert avgöra om en förändring i äggstocken är elakartad eller godartad, men det kräver kompetens och erfarenhet, säger Lil Valentin.

– För att mäta risken har vi under två år tittat på vad som händer patienterna över tid. Studien är gjord vid flera sjukhus i Europa och USA där många olika läkare har olika kompetensnivåer, vilket betyder att vi kan generalisera resultaten.

Liten risk för maligna tumörer

Var femte kvinna hade förändringar som försvann av sig själv. 16 procent genomgick en operation, och vanligaste orsaken var smärta eller obehag och att patienten själv önskade operationen. Endast sju kvinnor, 0,4 procent, diagnostiserades med äggstockscancer.

– Resultaten talar för att risken för malignitet, det vill säga elakartad tumör, och akuta komplikationer är mycket liten. I stället för att operera patienter med slumpvis upptäckta äggstocksförändringar som bedömts vara godartade, bör man inom vården som alternativ följa upp dessa med ultraljudsundersökningar.

Artikel:
Risk of complications in patients with conservatively managed ovarian tumours (IOTA5): a 2-year interim analysis of a multicentre, prospective, cohort study
Lancet Oncology, 5 februari 2019

Kontakt:
Lil Valentin, seniorprofessor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, lil.valentin@med.lu.se

Inlägget Operera inte äggstockarna i onödan dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Sju råd om motion och åldrande till världens regeringar

tis, 2019-03-05 08:30

Det finns mycket kunskap om hur vi med enkla medel kan förbättra förutsättningarna för att äldre ska röra sig mer, som inte tillämpas i tillräckligt stor utsträckning idag.

– Vi vill nu ge konkreta råd till beslutsfattare om hur man kan anpassa till exempel städer för att öka möjligheterna att vara fysisk aktiv. Ett exempel är att signalen för att gå över bevakade övergångsställen skulle kunna var längre, och på så vis främja mer fysisk aktivitet. Många äldre hinner inte över gatan under grön gubbe, och då kan det bli så att man drar sig för att promenera, säger Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Umeå universitet.

Evidensbaserade råd

Som enda forskare från Sverige var han med i den internationella expertgrupp som arbetade med att ta fram evidensbaserad konsensus gällande fysisk aktivitet och åldrande. Gruppen, som samlades i november 2018 i Danmark, bestod av 26 forskare från nio länder,

Syftet var bland annat att ge rekommendationer till världens regeringar för att anpassa samhället och möjliggöra fysisk aktivitet för den växande åldrande befolkningen.

– Det är såklart hedrande att den forskning jag bedrivit på Umeå universitet, på Cedar och inom ramen för UFBI (Umeå center for Functional Brain Imaging), har fått sådant internationellt genomslag så att jag får vara med och bidra till detta, säger Carl-Johan Boraxbekk.

Rekommendationerna sprids till beslutsfattare

Forskarna som samlades representerade bland annat medicin, kognitiv neurovetenskap, psykologi, fysiologi, epidemiologi och sociologi. Rekommendationerna sprids nu inte bara till andra forskare, utan till beslutsfattare runt om i världen för att på så sätt försöka förbättra hälsan för vår växande åldrande befolkning, samt skapa möjligheter till fysisk aktivitet under åldrandet.

– Det var en intressant process att mötas från olika discipliner och skapa dessa statements genom presentationer och diskussioner. Det är inte så ofta som man försöker att inkludera så många olika perspektiv i dessa frågor, säger Carl-Johan Boraxbekk.

Sju rekommendationer till världens regeringar och beslutsfattare:

1) Äldre bör vara fysiskt aktiva under hela livet.

Det är viktigt att kommuner, intressegrupper, myndigheter, forskningsinstitut och andra aktörer initierar gemensamma ansträngningar för att främja livslång fysisk aktivitet så att de äldre behåller sin fysiska funktion och hälsa så länge som möjligt. Alla involverade aktörer bör arbeta för att alla äldre, inklusive de som inte tidigare varit fysiskt aktiva, blir regelbundet fysiskt aktiva.

2) Små mängder motion kan göra skillnad för äldre.

Även små mängder motion (mindre än de ofta nämnda 150 minuter i veckan vid låg intensitet) har effekt. När träningen väl har inletts kan volymen och intensiteten ofta ökas, vilket ger ytterligare fördelaktiga effekter på hälsa och funktionalitet. Det är viktigt att man, till exempel i kommunerna, utvecklar aktiviteter utifrån denna kunskap.

3) Fysisk aktivitet ska anpassas till individens fysiska behov.

Aktörerna måste rikta sig mot, och anpassa den fysiska aktiviteten till, individens behov. Uthållighetsträning främjar speciellt kardiovaskulär och metabol hälsa, medan styrketräning främjar styrka i muskler och ben. Hos fysiskt sköra äldre i hög ålder betyder träningstypen mindre än hos yngre, och både uthållighetsträning och styrketräning är effektivt.

4) Fysisk aktivitet bör organiseras för att främja deltagarnas motivation.

De fysiska aktiviteterna måste vara riktade och anpassade till individens önskemål och motivation. Nya rapporter visar att många äldre vill vara mer fysiskt aktiva. Att stärka äldres tro på sina egna förmågor och mentala välbefinnande är avgörande.

5) Olika förutsättningar hos äldre kan vara hinder för fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet måste vara riktad och anpassad till individens bakgrund. De fysiska aktiviteter som erbjuds måste ta hänsyn till ojämlikheter som kan utgöra hinder för deltagande.

6) Samhället bör utformas för att ge bättre tillgänglighet till fysisk aktivitet för äldre.

Att anpassa städer, bostadsområden och bostäder har en särskild potential för att stödja fysisk aktivitet, även hos de äldsta och äldre med dålig hälsa.

7) Fysisk aktivitet är kul tillsammans!

När människor är fysiskt aktiva tillsammans engagerar de sig, skapar en gruppkänsla och har roligt.

Artikel:
Copenhagen Consensus statement 2019: physical activity and ageing (Bangsbo J, Blackwell J, Boraxbekk C, et al.) Br J Sports Med Published Online First: 21 February 2019. doi:10.1136/bjsports-2018-100451

Kontakt:
Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet (EDÅ), Umeå universitet, cj.boraxbekk@umu.se

Inlägget Sju råd om motion och åldrande till världens regeringar dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter