Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
vi älskar forskning
Uppdaterad: 2 min 49 sek gammalt

Sömnstörningar kan öka risken för demens

tis, 2018-07-17 11:31

Resultaten från studien visar att sömnstörningar hos personer i 40- eller 50-årsåldern hängde samman med 24 procents ökad risk för demens senare i livet. Hos personer i 60- eller 70-årsåldern var för tidigt uppvaknande associerat med en fördubblad risk att senare utveckla demens. Däremot var ovanligt lång sömn (mer än 9 timmar per natt) också kopplat till en kraftig riskökning. Den senare upptäckten i den högre åldersgruppen kan möjligen bero på att någon form av demenspatologi redan inträtt (men ännu inte diagnostiserats), då detta vanligen leder till ökat sömnbehov.

Extra känsliga för sömnstörningar vid viss ålder
– Våra fynd bör få direkta kliniska konsekvenser. I kombination med tidigare studier indikerar resultaten att vi vid vissa stadier i livet är extra känsliga för sömnstörningar och att dessa ökar risken för demens. Sömnstörningar bör därför uppmärksammas mer i vården så att skräddarsydda behandlingsåtgärder kan sättas in, säger studiens försteförfattare Shireen Sindi, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Analysen omfattade tre befolkningsbaserade studier från Sverige och Finland med fler än 2000 manliga och kvinnliga deltagare, lång uppföljningstid, bedömning av flera sömnparametrar och standardiserad demensdiagnostik. Forskarna har även justerat för faktorer som kan påverka resultaten, såsom fysisk aktivitet, genetik och behandling med sömnmedicin.

Shireen Sindi arbetar inom Nordic Brain Network-teamet med fokus på livsstilsinterventioner för demens. De har tidigare publicerat den så kallade Finger-studien (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) som visade att kombinationen av en rad åtgärder, inklusive kost, motion, kognitiv träning och hantering av vaskulära riskfaktorer, har en positiv inverkan på kognitiv funktion.

Ändrad livsstil kan förebygga
Studien har lett till att många länder inom ”World Wide Fingers”-plattformen nu anpassar Finger-modellen till sina lokala förutsättningar, bland andra USA, Kina, Singapore och Kanada.

– Det är lovande att livsstilsförändringar har en positiv inverkan på den kognitiva funktionen. Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi.

Teamet ska nu fortsätta undersöka sambandet mellan sömnstörningar och kognitiv förmåga och demens bland olika populationer, inklusive patienter från minneskliniker. De kommer också att undersöka vilka underliggande biologiska mekanismer som kan tänkas ligga bakom sambandet.

Studien gjordes i samarbete med forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors, Östra Finlands universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Studien:
Sleep disturbances and dementia risk: a multi-centre study. Shireen Sindi, Ingemar Kåreholt, Lena Johansson, Johan Skoog, Linnea Sjöberg, Hui-Xin Wang, Boo Johansson, Laura Fratiglioni, Hilkka Soininen, Alina Solomon, Ingmar Skoog, och Miia Kivipelto. Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association

Kontakt:
Shireen Sindi, PhD, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, shireen.sindi@ki.se

Inlägget Sömnstörningar kan öka risken för demens dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Unga känner sig pressade att sexta

mån, 2018-07-16 11:05

I en enkätstudie fick drygt 1600 svenska högstadieelever svara på frågor om hur de sextar och hur de upplever sexting både utifrån att vara avsändare och mottagare. Av deltagarna hade nära 15 procent själva skickat och drygt 30 procent hade tagit emot.

Studien visade att ungdomars sexting måste ses som ett komplext online-fenomen. Sannolikheten att man sextar beror på flera samverkande faktorer, till exempel ålder och pubertetsutveckling, men också upplevt vän- och föräldrastöd.

Sexta med partners vanligast
Bland deltagarna i studien var det vanligast att man sextade med en person som man var ihop med. Knappt 1 av 10 uppgav att de sextar med personer som är helt okända för dem.

– Vi ser att de som tar större risker på nätet i allmänhet, till exempel genom att lämna ut sitt riktiga namn och sin adress, också sextar i betydligt högre utsträckning. Vi kunde också se en viss tendens att de som känner att de har bra stöd av föräldrar i något lägre utsträckning sextar och i synnerhet inte med personer de enbart känner på nätet, säger Carolina Lunde, docent i psykologi och ledare för studien.

Flickor får oftare bilder från främlingar
Det som framkom tydligast i studien var dock att det finns en stark könsdimension av sexting: Flickorna får oftare än pojkarna ta emot meddelanden och bilder från främlingar. De känner sig också mer pressade att sexta. Medan pojkarna i studien som själva hade sextat ofta upplevde sexting som något positivt var flickornas upplevelser betydligt mer negativa.

– Att både killar och tjejer sextar vet vi sedan tidigare, men att flickors upplevelse av sexting är så mycket mer negativ än pojkarnas är väldigt nedslående. Det är tydligt att villkoren för flickor och pojkar fortfarande är olika, och därmed även möjligheten att utforska sin sexualitet på nätet. Samtidigt ska vi inte glömma bort att även en substantiell andel pojkar också har negativa erfarenheter eller känner sig pressade, något som vi sällan hör talas om, menar Carolina Lunde.

Studien är den första svenska studien som har gjorts i den här åldersgruppen och är en del av ett flerårigt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.

Studien:
Sexting among adolescents: A nuanced and gendered online challenge for young people, Computers in Human Behavior, vol. 85, 2018 och är en del av projektet OWN YOUR BODY, ett flerårigt forskningsprojekt som finansieras av Forte.

Kontakt:
Carolina Lunde, docent i psykologi, carolina.lunde@psy.gu.se
Jonas Burén, doktorand i psykologi, jonas.buren@psy.gu.se

Inlägget Unga känner sig pressade att sexta dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Koden knäckt för det sista blodgruppssystemet

mån, 2018-07-16 10:25

Vid blodtransfusion är det viktigt att känna till både blodgivarens och patientens blodgrupper. Anledningen är att man vill matcha dessa mot varandra för att minska risken för biverkningar vid blodtransfusion. De välkända blodgruppssystemen ABO och Rh prioriteras vid blodgruppering eftersom de är kliniskt viktigast. Men övriga blodgrupper kan också ställa till problem.

Under det senaste decenniet har forskare utvecklat metoder för att fastställa många av våra blodgrupper med DNA-teknik istället för att använda röda blodkroppar. Den moderna tekniken är särskilt viktig för patienter som har fått stora mängder blod eller de som behöver blod ofta. Då består nämligen deras blod av en blandning från flera olika blodgivare, vilket ger laboratoriet problem att avgöra vilken som är patientens egen blodgrupp. För att DNA-testerna ska fungera måste dock den genetiska orsaken till varje blodgruppssystem vara känd. Så är fallet för majoriteten av våra 36 system, inklusive ABO och Rh.

Den bakomliggande genetiska orsaken
I praktiken är det faktiskt bara ett system, Xg-systemet, som har fortsatt att gäcka läkare och forskare genom åren. En tredjedel av alla män och en tiondel av alla kvinnor saknar det protein som bär den mystiska blodgruppen Xga på sina röda blodkroppar, de är alltså Xga-negativa. Proteinets funktion är dessutom fortfarande okänd.  Blodgruppen Xga upptäcktes redan 1962 i New York men inte förrän nu har alltså forskare i Lund lyckats ta reda på varför en stor del av befolkningen saknar Xga.

– Vi gillar att lösa gamla gåtor som andra gått bet på så vi kombinerade datorbaserade analyser och laboratorieexperiment, säger Martin L Olsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne, som lett studien.

Trots att denna blodgrupp var den första som kopplades till en specifik kromosom hos människan (könskromosomen X) är Xg det sista blodgruppssystemet att lämna ifrån sig sin hemlighet och därmed kunna inkluderas i de moderna gentesterna.

– Vi använde en bioinformatisk strategi för att hitta den bakomliggande genetiska orsaken, säger doktoranden Mattias Möller, som har ett förflutet i databranschen innan han sadlade om för att bli läkare och blodforskare, och fortsätter

Därför kan inte Xg-proteinet komma till uttryck
– Jag satte mig vid datorn där jag delvis med hjälp av mina egna verktyg analyserade och jämförde resultat från stora tidigare studier för att lösa problemet. Sedan fick mina kollegor ta vid och försöka bekräfta mitt fynd genom experiment i laboratoriemiljö.

Laboratorieexperimenten visade att en liten förändring en bit från XG-genen förhindrar transkriptionsfaktorn GATA1 att binda in till DNA:t och därmed kan Xg-proteinet inte uttryckas i de röda blodkropparna hos en del av oss. Fyndet gör att man nu äntligen kan fastställa också Xga-blodgruppen med genteknik.

– Nu vill vi införa detta på kliniken och sedan ta reda på vad det här spännande proteinet gör och vilka konsekvenser det får att många av oss saknar det, avslutar Martin L Olsson.

Artikeln:
Disruption of a GATA-1 Binding Motif Upstream of XG/PBDX Abolishes Xga Expression and Resolves the Xg Blood Group System. Möller M, Lee YQ, Vidovic K, Kjellström S, Björkman L, Storry JR, Olsson ML. Blood

Från akutblod till personlig blodmatchning
Vi kan alla hamna i situationer då vi kan behöva ta emot blod från en annan person. Det kan röra sig om olyckor, planerade operationer eller olika sjukdomar som leder till blodbrist. Då är det viktigt att vi får blod som är så likt vårt eget som möjligt – fel blod kan i värsta fall ledatill döden. Det handlar om att matcha blodgrupper..
Läs hela artikel på Vetenskap och hälsa

Läs mer:
Så hittades 1000 nya genvarianter i blodet

Inlägget Koden knäckt för det sista blodgruppssystemet dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

mån, 2018-07-09 08:28

– Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna, att inte passa in, säger Matilda Wurm.

Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har hon följt 1181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta utvecklas över tid.

Den här oron, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen för en del ungdomar.

– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm.

Tjejer värst drabbade
Hennes studie visar att tjejerna är värst drabbade. I sjuan hade tjejerna och killarna visserligen lika mycket värk. Men i åttan och nian var det nästan dubbelt så många tjejer som killar som uppgav att de hade ont.

– Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar. De reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar. Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.

Dubbel så många tjejer hade ont

I Matilda Wurms studie ingick 1181 ungdomar. Av dem hade totalt 8,4 procent av sjundeklassarna värk i ryggen, axlarna eller nacken som påverkade deras vardag i viss mån. I åttondeklass hade siffran stigit till 10,5 procent för att sedan sjunka något i nian, till 9,9 procent.

I sjuan var det ingen större skillnad mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut – killarna låg kvar på ungefär sju procent medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.

För både skolan och föräldrar gäller det att vara medvetna om problematiken med kompisrelaterad stress, menar Matilda Wurm.

– Jag tror att skolan inte bara ska titta på det här med mobbning utan även fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Smärtpatienter med social ångest
Matilda Wurm har i sin avhandling även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. Här har hon tittat på en grupp smärtpatienter som lider av social ångest, vilket kan handla om sådant som att ha problem med att ringa till någon man inte känner, äta inför andra eller hålla ett anförande. Den gruppen jämfördes med en grupp bestående av smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.

Det visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen.

– De sociala bitarna är viktiga att ta hänsyn till när det gäller smärta, konstaterar Matilda Wurm.

De här patienterna upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.

– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.

Kontakt:
Matilda Wurm, matilda.wurm@oru.se

 

Inlägget Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Cell i hjärnan kan förbättra minnet

tors, 2018-07-05 16:01

När en person med demens glömmer bort att hon just ätit middag beror det på att hippokampus skadats. Däremot kan samma person utförligt och målande berätta om sin fiskeresa till Norge för 40 år sedan.

I båda fallen används det episodiska minnet, hjärnans lagring av händelser man själv varit involverad i. Demenssjukdomar drabbar förmågan att bilda nya minnen och då främst händelser från och med insjuknandet.

Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kolleger upptäckt en specifik nervcell i hjärnan har central betydelse för inlärning.

Inaktivering ökade minnesförmågan
Det var samma forskargrupp som upptäckte de specifika ”grindvaktscellerna”  – eller OLM-celler som de kallas på fackspråk. När OLM-cellerna då överaktiverades i experiment på försöksmöss fungerade mössens minne och inlärning sämre.

Nu visade det sig att när OLM-cellerna istället inaktiverades fungerade bildandet av nya minnen bättre. Det här kan ge ökad förståelse för hur en enskild komponent i minneskretsarna kan påverka minnesbildning, menar forskarna.

– Vi hade förväntat oss att vi skulle kunna försämra inlärningen eftersom det ligger närmare tillhands att den påverkan vi åstadkommer i experimenten på cellnivå stör nervkretsarnas normala funktion. Vi blev därför förvånade när vi såg att inlärning och minne även kunde förbättras, säger Klas Kullander.

Det ger även hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimers sjukdom och demens.

Grindvaktarcellerna har en receptor för nikotin

Upptäckten av grindvaktarcellerna, även kallade OLM-alfa2-celler, gjordes av Kullenbergs forskargrupp 2012. Det visade sig att ”grindvaktarna” ingår i ett nätverk med flera andra nervceller i minnesområdet hippocampus, och att de bär på en receptor för nikotin.

Hippocampus är ett område i hjärnan som skapar minnen och hjälper oss att lära oss nya saker. Och att grindvaktarcellerna bär på en receptor för nikotin kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information, menade forskarna.

– Det är sedan tidigare känt att nikotin har en inverkan på hippocampus, men det här är första gången som en enskild nervcellstyp kan kopplas till den effekten, sa Klas Kullander i ett pressmeddelande från 2012: Nya rön förklarar nikotinets påverkan på minne och inlärning

Dessa sitter i hjärnområdet hippokampus, som man vet används för att bilda nya minnen. De nya fynden från Kullanders forskargrupp visar att OLM-cellens aktivitet påverkar inkodning av minnen i hjärnan.

De första symptomen av Alzheimers sjukdom, den vanligaste och mest kända demenssjukdomen, är dåligt minne, framför allt drabbas närminnet. För de som drabbas av demenssymptom blir förlusten av minnesfunktioner ett stort vardagsproblem. Tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av demenssjukdomar.

– Nästa steg blir därför att närmare undersöka detta i fortsatta experiment på försöksdjur som liknar människan. Vi behöver mer kunskap innan det kan bli aktuellt med försök att stimulera OLM-cellen på konstgjord väg på människor, säger Klas Kullander.

Studien:
OLMα2 cells bidirectionally modulate learning. Samer Siwani,, Arthur S. C. França, Sanja Mikulovic, Amilcar Reis, Markus M. Hilscher, Steven J. Edwards, Richardson N. Leão, Adriano B. L. Tort, Klas Kullander. Neuron (in press)

Kontakt:
Klas Kullander, klas.kullander@neuro.uu.se

Klas Kullander är professor vid institutionen för neurovetenskap och forskar på nervcellskretsar och deras funktion. Hans internationella forskargrupp studerar nervcellkretsar som är viktiga för inlärning, minne, motorik och kognition. Studierna bedrivs med genetiska, molekylärbiologiska och elektrofysiologiska metoder.

Inlägget Cell i hjärnan kan förbättra minnet dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Matmönster viktigare för hälsan än enskilda livsmedel

tis, 2018-07-03 14:04

Resultatet verkar kanske inte så sensationellt eftersom det framkom att det vi vanligtvis kallar hälsosam kost – högt intag av fiberrikt bröd, frukt och grönsaker, men lite rött kött, charkuterier och sötade drycker (drycker sötade med socker och inte andra sötningsmedel) – kan kopplas till mindre risk för hjärtinfarkt och typ 2-diabetes hos både män och kvinnor. Männen hade även en minskad risk för stroke och mindre uttalad viktuppgång. En kost som innehåller högt intag av lågfettprodukter såsom lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, var däremot kopplad till ökad risk för typ 2-diabetes.

– Våra fynd visar att det vi kallar hälsosam mat ligger i linje med de europeiska näringsrekommendationer och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och särskilt risken för typ 2-diabetes, säger Ulrika Ericson som lett studien.
– Men vill man kunna ge kostrekommendationer till den allmänna befolkningen måste vi även titta på matmönster istället för bara enskilda livsmedel.

Studie av matmönster istället för enskilda livsmedel
Kostens betydelse har visat sig väldigt svår att studera. Dels för att forskningsmaterialet ofta bygger på självrapporterade data, dels för att vi inte äter enskilda livsmedel utan kombinationer av livsmedel. Det unika med Lunda-studien är just att forskarna inte tittat på enskilda livsmedel och hur de påverkar oss, utan hur olika grupper av människor äter efter olika matmönster. Genom att studera kostdata från 20 487 friska deltagare och jämföra detta med deras hälsostatus 20 år senare, har forskarna kommit till slutsatsen att vissa matmönster är mer hälsosamma än andra. Forskarna fann följande sex grupper med olika matmönster:

De kostmedvetna:
Högt intag av fiberrikt bröd, frukt, grönsaker, frukostflingor, fisk och lättyoghurt och lågt intag av fiberfattigt bröd. För män inkluderade det även mycket grädde och för kvinnor mycket färskost. Lågt intag av rött kött, charkuterier och sötade drycker noterades hos båda könen.

Lågfettgruppen:
Högt intag av lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, lågt intag av smör.

Dressing- och grönsaks-gruppen:
Högt intag av fleromättat fett i form av dressing/olja, grönsaker, kyckling, salta snacks, ris/pasta, stekt potatis och ost, men lågt intag av kokt potatis, sylt och socker.

Traditionalisterna:
Högt intag av ägg, margarin, kokt potatis, fisk, rött kött/charkuterier, grädde och mjölk med hög fetthalt.

Te-frukost-gruppen:
Högt intag av te, flingor, sylt/socker, yoghurt med hög fetthalt, mjölk med hög fetthalt, men lågt intag av kaffe och rött kött/charkuterier.

Socker-gruppen:
Högt intag av godis, kakor, glass och sötade drycker.

Männen i ”Dressing- och grönsaks-gruppen” hade minskad risk för hjärtinfarkt. De återstående matmönstren visade ingen koppling till hjärt- kärlsjukdomar eller typ 2-diabetes (Traditionalisterna, Te-frukost och Socker). Kvinnorna i ”Te-frukost-gruppen” hade dock gått upp minst i vikt vid uppföljningen.

Karaktäriserande för ”De kostmedvetna” är att de i genomsnitt var äldre och mer utbildade, åt större mängd energi, protein, kolhydrater, fibrer och c-vitamin, men mindre mängd fett och socker (sukros) än individer i de andra grupperna. Deras livsstil kännetecknades också av att de var mer fysiskt aktiva på sin fritid än de andra och de rökte i mindre utsträckning. Kvinnorna i gruppen hade dock högre BMI.

Malmöiters matvanor studerades i 20 år
Matvanorna studerades hos 20 487 personer i åldern 45 till 74 år. Deltagarna gick med i studien “Malmö Kost Cancer” i början av 1990-talet. De följdes i upp till 20 år och under perioden insjuknade 2 206 personer i typ 2-diabetes, 1 571 i hjärtinfarkt och 1 332 i stroke. Forskarna undersökte hur konsumtionen av 33 vanliga livsmedelsgrupper samvarierade för att identifiera olika matmönster.

Slutsatsen, enligt Ulrika Ericson, är att det är helheten som räknas.
– Bra matvanor behöver inte innebära att man helt utesluter vissa livsmedel, bara man väljer att äta mest av det som anses hälsosamt, som exempelvis fullkorn, frukt och grönsaker, säger hon.

Artikeln:
Food patterns in relation to weight change and incidence of type 2 diabetes, coronary events and stroke in the Malmö Diet and Cancer cohort (European Journal of Nutrition, online 31 maj 2018)

Kontakt:
Ulrika Ericson: forskare, Diabets och kardiovaskulär sjukdom, genetisk epidemiologi, Lunds universitet, ulrika.ericson@med.lu.se, 072-981 91 00

Inlägget Matmönster viktigare för hälsan än enskilda livsmedel dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Skräddarsydd radioterapi kan ge dubbel överlevnadstid

mån, 2018-07-02 15:02

Tekniken bygger på att man använder målsökande molekyler som hittar tumörcellerna i kroppen. Till de målsökande molekylerna har forskarna kopplat radionuklider – ett radioaktivt ämne som sönderfaller och avger strålning – som dödar tumörcellerna.

En utmaning här är att få tillräckligt hög dos av strålning i tumören utan att man exponerar frisk vävnad i kroppen, något som ger upphov till biverkningar. Det är detta problem som KTH-forskare i samarbete med forskare från Uppsala universitet och Erasmus University Medical Center i Rotterdam nu har hittat en lösning på.

– Det vanliga tillvägagångssättet när man utför den här typen av riktad radioterapi är att man kopplar en terapeutisk radionuklid direkt till den molekyl som ska binda till tumörcellerna. På så sätt kan man dirigera det radioaktiva ämnet till den tumörcell som man vill döda. Problemet här är att den tumörbindande molekylen kommer att cirkulera runt i blodet under en längre tid och riskerar att ansamlas i friska organ, till exempel njure eller lever, vilket kan ge svåra biverkningar, konstaterar Amelie Eriksson Karlström, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH och en av medförfattarna till den vetenskapliga artikeln.

Behandling i två steg
För att lösa detta problem har forskarna istället delat upp behandlingen i två steg. I det första steget injiceras den tumörbindande proteinmolekylen, som har kopplats ihop med en speciell igenkänningsmolekyl som kallas PNA. Den påminner om DNA, men har en annan kemisk uppbyggnad. Denna PNA-molekyl är helt ofarlig för kroppen.

Över tid kommer den tumörbindande molekylen att koncentreras i tumören. Efter 16 timmar injiceras en ny PNA-molekyl som kan binda till den första PNA-molekylen. Den andra PNA-molekylen bär med sig det radioaktiva ämnet till tumören. Det PNA som inte binder till tumören försvinner snabbt ur kroppen via urinen, vilket gör att de friska organen inte blir exponerade för radioaktivitet.

– Vi har testat detta på möss och ser en ökad överlevnadstid utan tecken på biverkningar hos de behandlade mössen, säger Amelie Eriksson Karlström.

Levde dubbelt så länge
Mössen som behandlades med den nya metoden levde ungefär dubbelt så länge som mössen i kontrollgrupperna. Kontrollgrupperna behandlades med enbart saltlösning, tumörbindande proteinmolekyl (utan radioaktivitet), eller radioaktivt PNA.

– Av etiska skäl behandlade vi ingen grupp med endast radioaktiv, tumörbindande proteinmolekyl. Vi har i tidigare studier sett att dessa molekyler i hög grad ansamlas i njuren, och en sådan behandling skulle därför troligen ha gett allvarliga njurskador hos mössen. I mössen som behandlades med den nya metoden såg vi dock inga tecken på njurskador, viktförlust eller andra biverkningar, säger Amelie Eriksson Karlström.

Tillsammans med kollegan Kristina Westerlund, forskare på institutionen för proteinvetenskap på KTH, har hon designat molekylerna och utvecklat metoderna för produktion, rening och analys. Kristina Westerlund har också gjort allt det experimentella arbetet på KTH, det vill säga produktion, rening och analys av de molekyler som används i studien.

Ökad effektivitet, mindre biverkningar
Det har under de senaste åren utvecklats flera nya biologiska läkemedel som används för riktad behandling av bröstcancer, konstaterar Kristina Westerlund.

– Vi tror att vår metod har stor potential att öka effektiviteten för denna typ av cancerläkemedel, utan att samtidigt ge fler biverkningar, säger hon.

När denna nya teknik finns ute på marknaden är det emellertid svårt att säga, enligt Amelie Eriksson Karlström.

– Utvecklingen av denna typ av läkemedel tar normalt minst 10 år efter forskningsgenombrottet, men vi hoppas att det kan gå fortare eftersom tekniken kan kombineras med biologiska läkemedel som redan är godkända för behandling av patienter, säger Amelie Eriksson Karlström.

Artikeln:
Radionuclide therapy of HER2-expressing human xenografts using an affibody molecule-based PNA-mediated pretargeting: in vivo proof-of-principle” (The Journal of Nuclear Medicine)

Kontakt:
Amelie Eriksson Karlström, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH ameliek@kth.se, 08-790 99 78
Kristina Westerlund, forskare på institutionen för proteinvetenskap på KTH, krw@kth.se, 08-790 99 63

Inlägget Skräddarsydd radioterapi kan ge dubbel överlevnadstid dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Dioxinrening kan ge lönsamma firrar i Östersjön

mån, 2018-07-02 14:32

Två till tre gånger per år. Vid fler tillfällen än så kan inte barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder äta fet fisk från Östersjön. Vi andra kan äta fisken högst en gång i veckan. Det handlar framför allt om strömming, men också vildfångad lax.

Rekommendationen kommer från Livsmedelsverket. Att den finns är en förutsättning för Sveriges undantag från EU-regler som förbjuder försäljning av så här giftiga livsmedel. Ett tillfälligt tillstånd har funnits sedan 2002. Tio år senare, när undantaget blev permanent, sa den tyske representanten för EU-kommissionen så här:

”Det är en rättighet för den svenska regeringen att förgifta sin egen befolkning”.

Bakom undantaget finns en omsorg om fiskerinäringen.

Det gift som vi svenskar tillåts stoppa i oss heter dioxin, en förening som är fettlöslig och mycket svår att bryta ner. Den blir därför kvar i naturen och halterna ökar ju längre upp i näringskedjan man kommer. Dioxin förs över via moderkaka och bröstmjölk och kan påverka fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen, utvecklingen av centrala nervsystemet samt orsaka cancer.

Flera dioxinvarianter
Dioxin finns i 210 olika varianter. Det är något som Karin Wiberg, professor vid institutionen för vatten och miljö vid SLU har utnyttjat när hon och hennes kollegor har tagit reda på var dioxinet kommer ifrån. Spårningen börjar med ett sedimentprov som analyseras för att ta reda på vilka dioxinvarianter som finns just där.

Ett miljögift som bildas oavsiktligt

Dioxiner är samlingsnamn för klorerade miljögifter, som polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF). Gruppen dioxiner består av sammanlagt 210 olika föreningar.

Dioxiner användas inte till något, utan bildas oavsiktligt vid förbränning av till exempel ved och avfall samt där ämnen som innehåller klor förekommer.

Dioxinernas egenskaper som giftiga, fettlösliga och långlivade gör dem mycket skadliga om de sprids i miljön, eftersom de lätt tas upp och ansamlas hos människor och djur.

Källa: Naturvårdsverket

– Vi försöker jobba med så många varianter som möjligt och har kunnat använda ett 50-tal, säger Karin Wiberg.

Hon och hennes kollegor kom fram till att det finns sex olika slags källor med varsitt fingeravtryck; en kombination av olika dioxinvarianter.

Bieffekt av förbränning
Dioxin är inte ett ämne eller en kemikalie som används i någon form av produktion, utan uppstår som en biprodukt vid till exempel förbränning. Ett annat ursprung är klorblekning.

– En viktig slutsats från våra sedimentstudier blev att luft är den största källan men att vi också ser bidrag från cellulosaindustrin, säger Karin Wiberg.

Nästa steg, att ta reda på var dioxinet i själva fisken kommer ifrån, var betydligt svårare. Fiskar kan nämligen bryta ner vissa varianter av dioxin, vilket gör att bara 17 av de 210 varianterna blir kvar.

– Första utmaningen var om det skulle gå att göra över huvudet taget, säger Karin Wiberg. Men sedan kom vi på hur vi skulle göra det.

Resultatet förvånade forskarna. Medan halterna från atmosfäriska källor av dioxin gick ner fanns en annan dioxinkälla där halterna låg stabilt eller gick upp något: tetraklorfenol, ett bekämpningsmedel som användes för att skydda trä mot mögel bland annat på sågverk.

– Det var oväntat för användning av klorfenolprodukter är  förbjudna sedan länge och används inte, säger Karin Wiberg.

Mätt dioxin i strömming
Resultatet tyder på att fler faktorer spelar in. Forskarna har använt sig av data från Naturhistoriska riksmuseets återkommande mätningar av dioxinhalter i strömming. Där har storleken använts som mått på ålder. Men om fiskarnas tillväxt blir långsammare över tiden innebär det att de fiskar som studeras blir äldre och äldre, och därmed har samlat på sig större doser dioxin.

– Det är något som vi tycker att man ska titta vidare på, säger Karin Wiberg.

Hur mycket och vilka varianter av dioxin som finns i fisken påverkar Sveriges möjlighet att behålla undantaget. Om halterna sjunker tillräckligt mycket skulle strömmingen och laxen kunna säljas även på andra marknader.

Dioxin i fet fisk

Människan får i huvudsak i sig dioxiner från feta animaliska livsmedel som fisk, mjölk och kött.

Vildfångad lax, öring och sill/strömming från hela Östersjön – från Skånes sydkust till norra Bottenviken – innehåller så höga halter av dioxin och PCB att de innebär en hälsorisk, även om de har halter strax under EU:s gränsvärde. Detta gäller även vildfångad lax och sik från Vänern och Vättern och röding från Vättern.

För konsumtion av dessa fiskar har Livsmedelsverket särskilda rekommendationer.

– Problemet är att halterna i fisken inte sjunker i den takt man vill att den ska sjunka, säger Karin Wiberg.

När strömming från Östersjön kommer att kunna säljas utomlands är oklart. För att snabba på processen kan det bli aktuellt att försöka rena sedimenten från dioxin.

– Vårt budskap är att det kan finnas anledning att ägna större uppmärksamhet åt förorenad mark och sediment, säger Karin Wiberg. För oavsett vad som orsakar för höga halter står det klart att den relativa betydelsen av klorfenolkällan har en ökande tidstrend medan luftens påverkan minskar.

Sedimenten på havsbottnen innehåller fler föroreningar än dioxin, och flera myndigheter hanterar idag frågan om vad som ska göras åt dem. Förra året bildades en arbetsgrupp med representanter från flera myndigheter som ska komma fram till vilken myndighet som ska ha huvudansvar och vad som kan göras. Resultatet ska presenteras hösten 2018.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se

Artikel 1 av 7Artiklar i serien Östersjön

Inlägget Dioxinrening kan ge lönsamma firrar i Östersjön dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Belöning och olust tätt kopplat i hjärnan

mån, 2018-07-02 07:45

– Normala möss kommer att sky miljön som de förknippar med att bli sjuka, om de kan välja mellan den och en annan plats. Mössen som saknade melanokortin 4-receptorer betedde sig tvärtom och sökte sig till de miljöerna, som om de gillade inflammationen, säger David Engblom, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, som lett studien.

I hjärnan hos både människor och andra djur finns signalkretsar som kopplar starka sinnesintryck till positiva eller negativa känslor. Denna funktion är nödvändig för vår överlevnad. Signalkretsarna driver individen att söka sig till sådant som ökar möjligheten för överlevnad och fortplantning, som exempelvis mat och sex, eftersom de framkallar välbehag eller njutning.

På motsatt sätt hjälper denna värdering djur att hålla sig borta från sådant som är skadligt, som kopplas till olustkänslor och nedstämdhet. De signalkretsar i hjärnan som reglerar vår förståelse av gott och dåligt aktiveras även av sjukdom. Vid långvariga sjukdomstillstånd som kroniska inflammatoriska sjukdomar, cancer och depression kan systemet orsaka stort lidande genom att påverka motivation och humör negativt.

Svängde från bestraffning till belöning
Forskargruppen som leds av David Engblom vid Linköpings universitet har tidigare upptäckt en mekanism bakom varför inflammatorisk sjukdom leder till olustkänslor och nedstämdhet. I den nya studien var forskarna intresserade av en särskild typ av mottagarstrukturer på vissa nervceller, melanokortin 4-receptorer. De studerade möss som saknade melanokortin 4-receptorer och tittade närmare på hur djuren reagerade på inflammation.

Mössen som saknade melanokortin 4-receptorer betedde sig som om de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående.

Saker som normala möss och människor uppfattar som obehagligt fick mössen att söka sig till miljön som de associerade med upplevelsen. Djurens beteende överraskade forskarna.

– Vi har sett tidigare att det går att påverka receptorer i hjärnan så att djur inte längre bryr sig om att det har en inflammation. Men jag har aldrig varit med om att det svänger från att förknippas med bestraffning till belöning, säger David Engblom.

Dopaminhalten steg trots obehag
En av nyckelspelarna i belöningssystemet är signalsubstansen dopamin, som fungerar som en kemisk budbärare mellan nervceller. Dopamin driver motivation och får djur och människor att anstränga sig för att uppnå sådant som uppfattas som belönande. När forskarna tittade närmare på dopaminsignaleringen såg de att hos normala möss gick dopaminhalten ner i hjärnans belöningscentrum när djuren var med om något obehagligt. Hos mössen som saknade melanokortin 4-receptorer gick dopaminhalten tvärtom upp något.

– Det verkar som att den här receptorn på något sätt hindrar signaler som tyder på fara från att aktivera belöningssystemet. Om receptorn saknas kommer ”farosignalerna” åt belöningssystemet och aktiverar det, så att mössen som saknar receptorn söker sig till saker som är associerade med fara eller obehag, säger David Engblom.

Det är för tidigt att veta om mekanismen fungerar på samma sätt i människor. Vid långvarig sjukdom mår man ofta dåligt av en kombination av smärta, illamående och inflammation. Melanokortin 4-receptorer kan därför vara intressanta att studera vidare, eftersom de tycks vara inblandade i många typer av olust och obehag.

Studien:
Motivational valence is determined by striatal melanocortin 4 receptors, Anna Mathia Klawonn, Michael Fritz, Anna Nilsson, Jordi Bonaventura, Kiseko Shionoya, Elahe Mirrasekhian, Urban Karlsson, Maarit Jaarola, Björn Granseth, Anders Blomqvist, Michael Michaelides och David Engblom, J Clin Invest

Kontakt:
David Engblom, biträdande professor, david.engblom@liu.se

Inlägget Belöning och olust tätt kopplat i hjärnan dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Psykologiska tester ger inte bättre vård för missbrukande kvinnor

fre, 2018-06-29 08:40

Inför beslut om tvångsvård av kvinnor med svårt missbruk görs en bedömning av vårdbehovet, vanligtvis genom en intervju. Men i vissa fall görs en så kallad utökad bedömning med mer omfattande tester. En studie gjord vid Göteborgs universitet visar att den utökade bedömningen inte leder till ett bättre vårdresultat för kvinnorna – samtidigt som den är mycket kostsam för kommunen.

Kostsamma tester
− Merkostnaden för de kvinnor som fick en utökad bedömning var mellan 256 000−557 000 kronor per person. Ungefär hälften av kostnaden föll på socialtjänsten i kommunen, säger Tina Olsson, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Förklaringen till merkostnaden var bland annat de särskilda psykologtester och psykiatriska undersökningar som ingick i en utökad utredning. Meningen är att resultatet av testerna ska vara ett stöd i utformningen av kvinnornas vård- och behandlingsplaner.

− Vår studie visar att de mer omfattande bedömningarna inte ledde till ett bättre vårdresultat. Det väcker frågan i vilken utsträckning informationen från utredningarna används i den praktiska behandlingen, säger Tina Olsson.

Var tionde dog trots vård
Tillsammans med professor Mats Fridell vid Lunds universitet har hon följt 228 kvinnor, som på grund av ett svårt missbruk tvångsvårdades mellan åren 1997 och 2000 på ett behandlingshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Kvinnorna tvångsvårdades inom ramen för LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lagen om vård av unga). Av dessa kvinnor fick 130 en utökad bedömning.

Tio procent av deltagarna i studien dog inom fem år på boendet där de tvångsvårdades. De hade då en genomsnittsålder på 34,5 år.

− Det är en smärtsam siffra som säger oss att detta är en mycket utsatt grupp. Dödligheten är betydligt högre än för andra kliniska grupper missbrukare i Sverige och internationellt. Den här gruppen löper också en stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, säger Tina Olsson.

Få erbjöds KBT
Endast tio procent av deltagarna i studien blev erbjuden en behandlingsinsats när de tagits in för tvångsvård, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedelsbehandling. Forskarna menar att resultatet väcker frågan huruvida professionella inom socialtjänst har tillräcklig kunskap för att kunna tolka resultat från utökade bedömningar.

− Kvinnor med svårt missbruk är en extremt utsatt grupp som löper hög risk att hamna i fängelse eller dö i ung ålder. Det är relevant att ta reda på om de behandlingsinsatser som erbjuds den här utsatta gruppen överhuvudtaget är verkningsfulla, säger universitetslektor Tina Olsson.

Artikel:
The five-year-costs and benefits of extended psychological and psychiatric assesment versus standard intake interview for women with comorbid substance use disorders treated in compulsory care in Sweden I Biomed Central Health Services Research.

Kontakt:
Tina Olsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, tina.olsson@socwork.gu.se, 031−786 1584

Inlägget Psykologiska tester ger inte bättre vård för missbrukande kvinnor dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ny app i mobilen hjälper män med urinläckage

fre, 2018-06-29 06:07

Appen heter Tät III och ingår i ett forskningsprojekt om urininkontinens vid Umeå universitet. Den är en anpassning av den första appen i projektet som vänder sig till kvinnor med ansträngningsinkontinens.

Skrev och bad om anpassad version
– Jag fick mejl från män som fått besvär med urinläckage efter prostatacanceroperation. Flera använde Tät-appen och tyckte att den fungerade bra, men det fanns önskemål om en anpassning specifikt till deras problem, säger professor Eva Samuelsson som är forskningsledare i Tät-projektet vid Umeå universitet.

Användningen och effekten följs fortlöpande med anonyma enkäter i appen. Hittills har 42 000 kvinnor svarat på enkäten.

Ofrivilligt urinläckage vanligare bland kvinnor
Ungefär var fjärde kvinna har besvär av ofrivilligt urinläckage och den vanligaste typen är ansträngningsinkontinens. De viktigaste riskfaktorerna hos kvinnor är graviditet och förlossning. När det gäller män är urininkontinens mer ovanligt men förekomsten ökar brant efter 75 års ålder. Män har oftare andra typer av inkontinens, och det är viktigt att utreda att inte beror på förstorad prostata.

De flesta som får sin prostata bortopererad på grund av prostatacancer får besvär av urinläckage direkt efter operationen. Ofta går besvären tillbaka, men siffror från prostatacancerregistret visar att en femtedel av dem som opererats fortfarande ett år efter operation uppger att de lider av urinläckage i samband med ansträngning. För att besvären ska gå tillbaka snabbare, och förhoppningsvis minska risken för bestående besvär, rekommenderas bäckenbottenträning inför och efter en prostatacanceroperation.

Ska undersöka om appen underlättar träning
Kvinnor lär sig ofta bäckenbottenträning i samband med besök hos barnmorska och under graviditet. Män däremot, får ofta kunskap om bäckenbottenträning först vid kontakt med uroterapeut eller urolog inför en operation. Användningen av smarta mobiltelefoner ökar stort bland äldre, så en app kan vara ett sätt att nå många.

– Vi vill nu i en första studie undersöka om appen kan underlätta bäckenbottenträning för män som ska eller har genomgått en prostatacanceroperation. Med anonyma enkäter i appen vill vi samla in synpunkter på funktion, innehåll och användarvänlighet, både från användare och från vården, säger Eva Samuelsson.

Läs mer på Tät.nu

Kontakt
Eva Samuelsson, Professor/överläkare, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, eva.samuelsson@umu.se, 063-15 45 53

Inlägget Ny app i mobilen hjälper män med urinläckage dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Därför väljer vissa alkohol framför friska belöningar

mån, 2018-06-25 14:00

Den aktuella studien kopplar molekylära förändringar i hjärnan till beteenden som är centrala vid ett beroende, som att välja substansen framför andra belöningar. För att komma fram till detta, vidareutvecklade forskarna en metod där råttor lär sig att trycka fram en alkohollösning genom att trycka med tassen på en pedal.

När forskarna erbjöd råttorna ett alternativ till alkohol, nämligen sötat vatten slutade majoriteten av råttorna att anstränga sig för att få alkohol och valde den söta vätskan i stället. Men 15 procent av råttorna fortsatte att föredra alkohol även när de kunde välja en annan belöning. Andelen är jämförbar med andelen människor med alkoholberoende.

Valde alkohol trots elstöt i tassen
Beteendet hos råttorna som valde alkohol hade fler likheter med de diagnoskriterier som används för alkoholberoende hos människa, exempelvis fortsatt användning trots negativa följder. De fortsatte nämligen att trycka på pedalen för att få alkohol även om de då fick en obehaglig elstöt i foten.

– Vi måste förstå att ett centralt kännetecken vid beroende är att du vet att det kommer att skada dig, kanske till och döda dig, och likväl har något blivit fel i motivationskontrollen och du fortsätter med beteendet, säger Markus Heilig, professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin och föreståndare för Centrum för social and affektiv neurovetenskap, CSAN.

För att undersöka mekanismen bakom råttornas alkoholberoende mätte forskarna uttrycket av hundratals gener i fem områden i hjärnan. Störst skillnader hittade de i amygdala, som är viktig för känslomässiga reaktioner.

Förändringar i GABA-signalering
Hos de råttor som valde alkohol framför sötat vatten uttrycktes särskilt en gen i mycket lägre nivåer. Genen innehåller instruktionen för proteinet GAT-3, ett transportprotein som bidrar till att behålla låga nivåer av den hämmande signalsubstansen GABA runt nervcellerna. Upptäckten är i linje med tidigare studier som pekat på att beroendeutveckling hos djur sammanfaller med förändringar i GABA-signaleringen i amygdala.

När råttan trycker ner pedalen matas en liten mängd vätska fram. Lampan ger en signal till råttan om att något händer. Bild: Linköpings universitet

Forskarna undersökte betydelsen av minskade nivåer av transportproteinet genom att slå ut GAT-3, så att GABA-signaleringen i råttornas amygdala påverkades. De slog ut GAT-3 i en grupp råttor som i tidigare experiment tydligt föredrog sötat vatten. Råttorna ställdes återigen inför valet mellan alkohol och sött.

– Att minska uttrycket av transportproteinet hade en slående effekt på de här råttornas beteende. Djur som hade föredragit söt smak framför alkohol bytte preferens och började välja alkoholen, säger Eric Augier, som har lett studien.

Samma förändringar i råtta som människa
En avgörande fråga är om det här signaleringssystemet är påverkat på liknande sätt i människor. För att ta reda på om det är så, samarbetade forskarna med forskare vid University of Texas och analyserade nivåerna av GAT-3 i hjärnvävnad från avlidna personer. Hos personer med dokumenterat alkoholberoende var GAT-3-nivåerna lägre än hos kontrollpersoner i just amygdalaområdet.

– Detta är ett av de relativt sällsynta tillfällen när vi hittar en intressant förändring i våra djurmodeller och finner samma skillnad i hjärnorna hos människor med alkoholberoende. Det är en väldigt bra indikation på att vår djurmodell stämmer. Och om vår djurmodell är korrekt kan vi använda den för screeningtester av läkemedel och ha större förtroende för resultaten, säger Dayne Mayfield, forskare vid Waggoner Center for Alcohol and Addiction Research vid University of Texas och en av studiens medförfattare.

Baklofen minskar utsöndringen av GABA
Upptäckten har potential att bidra till bättre behandling av alkoholberoende. Det befintliga läkemedlet baklofen, som länge har använts för att behandla ökad muskelspänning vid vissa neurologiska tillstånd, har också studerats för behandling av alkoholberoende. Resultaten har varit lovande, men mekanismen har varit oklar.

– Bland annat minskar baklofen utsöndringen av GABA. Vi arbetar nu tillsammans med ett läkemedelsföretag med att försöka vidareutveckla molekylen till en läkemedelskandidat för behandling av alkoholberoende som är riktad mot det här signaleringssystemet, säger Markus Heilig.

Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och University of Texas i Austin, USA. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet.

Artikeln:
A molecular mechanism for choosing alcohol over an alternative reward, Eric Augier, Estelle Barbier, Russell S. Dulman, Valentina Licheri, Gaëlle Augier, Esi Domi, Riccardo Barchiesi, Sean Farris, Daniel Nätt, R. Dayne Mayfield, Louise Adermark and Markus Heilig, (2018) Science

Kontakta:
Markus Heilig, professor, markus.heilig@liu.se
Eric Augier, förste forskningsingenjör, eric.augier@liu.se

Inlägget Därför väljer vissa alkohol framför friska belöningar dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Självlysande molekyler visar hur cancerceller ska bekämpas

mån, 2018-06-25 09:00

Forskarna har lyckats beskriva hur och var molekylen verkar mot cancerstamcellerna.

– Vi har visat var molekylen hamnar när den tas upp i cancerceller. Genom att göra molekylen självlysande har vi till och med kunnat fånga händelseförloppet på film, säger Daniel Strand som leder en forskargrupp i organisk kemi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Genom att utveckla en självlysande variant har forskarna satt fingret på hur salinomycin fungerar på molekylär nivå. Bild: Chalmers

Det är sedan länge känt att den aktuella molekylen kan transportera joner över cellmembran, i detta fall kaliumjoner. Forskarna blev ändå förvånade när de såg bilder av molekylen i celler.

– Vi som var inblandade i studien hade från början en ganska naiv bild av att molekylen verkade i cellens yttre membran, säger Daniel Strand.

Anrikas i endoplasmatiska nätverket
Istället visade det sig att molekylen snabbt passerade det yttre cellmembranet och anrikades i en organell som kallas det endoplasmatiska nätverket. Det är där molekylen verkar som jontransportör, och det är just den aktiviteten som forskarna i studien har lyckats koppla till minskningen av andelen cancerstamceller.

Bakom studien står forskargrupper inom kemi, cellbiologi, kemisk fysik och medicin vid Lunds universitet. Främst är det Daniel Strands och Stina Oredssons forskargrupper som drivit arbetet. Forskningsresultaten kan bidra till nya sätt att tänka kring hur man kan utveckla cancerläkemedel som både behandlar och minskar risken för återfall i cancer.

Studien:
The Molecular Basis for Inhibition of Stemlike Cancer Cells by Salinomycin, ACS Central Science.

Kontakt:
Daniel Strand, universitetslektor, Kemiska institutionen, Lunds universitet, daniel.strand@chem.lu.se

Inlägget Självlysande molekyler visar hur cancerceller ska bekämpas dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Hörselskador av jobbet vanligast bland förskollärare

mån, 2018-06-25 08:04

– Vi har en yrkesgrupp med mycket högre risk för de här symptomen, och gör man ingenting åt det är det riktigt alarmerande. Vi måste få ner ljudnivåerna, få en lugnare förskola, säger Sofie Fredriksson, disputerad audionom vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin.

Hon har tidigare rönt uppmärksamhet med en studie om hörselskador hos förlossningspersonal, till följd av skriken från födande kvinnor. I det fortsatta arbetet med sin avhandling har hon studerat förskollärares utsatthet för höga decibeltal.

Av de tillfrågade förskollärarna (4 718 kvinnor) var 71 procent ljudtrötta, och kunde exempelvis inte lyssna på radio efter en dag på jobbet. Motsvarande andel i kontrollgruppen (4 122 kvinnor) var 32 procent.

Närmare hälften, 46 procent, hade svårt att uppfatta tal, mot kontrollernas 26 procent. 39 procent uppgav att de minst en gång i veckan upplevde obehag eller fysisk smärta i öronen av vardagliga ljud, som inte alls var starka. Motsvarande andel ljudöverkänsliga i kontrollgruppen var 18 procent.

Buller med budskap
Förskollärarna exponeras för röster och skrik som många gånger bär på viktig information, ett kommunikationsintensivt buller som är svårt att avskärma sig från. Till skillnad från en maskin i industrimiljö måste barnen lyssnas på, även om hörseln tar stryk.

– Förskollärare har en mycket högre risk än de som jobbar i miljöer med liknande bullerklassning. Symptomen kan triggas av den stojiga miljön, och det upplevs också svårt att använda hörselskydd, säger Sofie Fredriksson.

Hörselnedsättning och tinnitus var andra tillstånd som förskollärarna oftare fick, men där var skillnaderna jämfört med kvinnor generellt inte lika markanta.

Antal barn och akustik
Lösningen på förskollärarnas problem är komplex, betonar Sofie Fredriksson. Det handlar inte bara om barngruppers storlek, utan också möjligheter till bra utomhusvistelse, och mycket annat.

– Hörselskydd är normalt åtgärd nummer ett om ljudnivån inte går att dämpa på annat sätt, och det kanske behövs om du har ett barn som gråter mot ditt öra en hel dag under en inskolning. Men man måste också titta på utformningen av lokaler, och på rumsakustik. I ett stort rum med hårda väggar blir det bullrigt oavsett hur pedagogisk och strategisk du är i ditt arbete, säger hon.

Studien:
Hearing-related symptoms among women – Occurrence and risk in relation to occupational noise and stressful working conditions

Kontakt:
Sofie Fredriksson, sofie.fredriksson@gu.se

Inlägget Hörselskador av jobbet vanligast bland förskollärare dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Probiotika kan skydda skelettet hos äldre kvinnor

tors, 2018-06-21 09:32

Benskörhet, eller osteoporos, innebär att skelettet blir poröst och försvagas, så att benen kan brytas redan vid låg belastning, exempelvis vid ett fall från stående. Andelen i befolkningen med osteoporos ökar med åldern, och efter 80 har en majoritet av kvinnorna sjukdomen.

– Det finns idag effektiva läkemedel som ges vid osteoporos, men eftersom benskörheten sällan upptäcks före den första frakturen finns stort behov av förebyggande behandlingar, säger Mattias Lorentzon, som är överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Det är första gången forskare visar att det går att halvera den åldersberoende benförlusten hos äldre kvinnor om de får hälsofrämjande bakterier, så kallad probiotika.

Förlorade mindre mängd ben
Studien, vars resultat nu publiceras av tidskriften Journal of Internal Medicine, är genomförd vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. 90 äldre kvinnor, i genomsnitt 76 år gamla, fick varje dag under ett helt år ta ett pulver som antingen innehöll hälsofrämjande bakterier eller placebo.

Det var slumpen som avgjorde vilka kvinnor som fick den aktiva behandlingen med mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri, eller pulver utan bakterier. Vare sig forskarna eller kvinnorna visste vilka som fick det aktiva pulvret under studien.

– Efter ett år, när vi avslutade studien, mätte vi kvinnornas benförlust i deras underben med datortomografi, och jämförde med de mätningar vi gjorde när studien inleddes. De kvinnor som fick pulver med aktiva bakterier hade bara förlorat hälften så mycket ben i skelettet jämfört med de som fått inaktivt pulver, säger Anna Nilsson, som är överläkare och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Inga biverkningar av behandlingen
– Ett annat positivt resultat från studien var att behandlingen tolererades väl, och att den inte gav mer biverkningar än för de kvinnor som fick placebo.

Det finns forskning som visat att tarmbakterier påverkar skelettet hos möss, men detta är den första studien där probiotika användes för att minska benförlusten hos äldre människor. Upptäckten kan få stor betydelse i framtiden.

– Äldre kvinnor är den grupp i samhället som har störst risk att drabbas av benskörhet och frakturer. Att vi kunnat visa att behandling med probiotika kan påverka deras benförlust innebär ett paradigmskifte. Probiotikabehandling kan bli ett effektivt och säkert sätt att förhindra uppkomsten av benskörhet hos många äldre i framtiden, säger Mattias Lorentzon.

Lactobacillus reuteri 6475 är en bakterie som anses ha flera hälsofrämjande egenskaper och liknande bakterier används redan i en rad olika kosttillskott på marknaden. Bakterien finns naturligt i människans mag-tarmkanal.

Bakterier i mage och tarm har de senaste åren fått stor uppmärksamhet, eftersom sammansättningen av vår bakterieflora visats ha samband med sjukdomar som diabetes och fetma. Mekanismerna, det vill säga hur det går till när bakterierna ger olika effekter i kroppen, är ännu inte klarlagda.

Kontakt:
Mattias Lorentzon, överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, mattias.lorentzon@medic.gu.se, 073–338 81 85
Anna Nilsson, överläkare och docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. anna.nilsson@medic.gu.se, 070–727 18 00

Artikel:
Lactobacillus reuteri reduces bone loss in older women with low bone mineral density – a randomized, placebo-controlled, double-blind, clinical trial. 
Anna G. Nilsson, Daniel Sundh, Fredrik Bäckhed, Mattias Lorentzon, Journal of Internal Medicine

Inlägget Probiotika kan skydda skelettet hos äldre kvinnor dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Bättre koll på logistiken kan korta vårdköerna

tors, 2018-06-21 08:32

I sin doktorsavhandling visar hon hur vården kan effektiviseras genom att fokusera på flödet av patienter och se till att ledtiderna blir så korta som möjligt – tiden från att patienten tar kontakt tills hen är färdigbehandlad. Det gäller för vårdens ledare att lära känna sitt system, förstå behoven och se till att flödet, logistiken, fungerar.

– En nyckelfråga är vilken typ av data som behövs för att förstå hur flödet kan bli så bra som möjligt. Det mesta mäts inom vården, men det finns inget sätt att hantera all information så att den blir användbar, säger Malin Wiger, nybliven doktor och forskare vid Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet.

Vården måste ses som ett system
Ingen har ansvar för systemet som helhet och det är här de stora vinsterna finns.

– Vården är ett system precis som människokroppen. En ändring i en del påverkar andra delar i systemet. För vården är det många relaterade enheter som ska sträva mot samma mål: kostnadseffektiv patientservice, men i dag agerar de som isolerade effektiva öar. Du kan ha varit inne i systemet i månader, men ändå vet inte nästa instans något om dig som patient, säger hon.

Det som framför allt behövs är övergripande, aggregerad, data som visar patientflöden genom vården över tid.

– Vården är avancerad och högt specialiserad, men ingen människa klarar av att styra den med hjälp av penna och papper. Det behövs analys och strategisk planering och ett fungerande informationsflöde mellan de olika instanserna, säger hon.

Avhandlingen visar hur man kan analysera och lära känna sin verksamhet för att kunna effektivisera vårdkedjorna. Effektiva vårdkedjor leder också till bättre patientflöden.

Effektivisering en ledningsfråga
­– Effektivisering är en ledningsfråga, men den läggs på sjuksköterskorna att hantera. De har krav på sig att vara effektiva men får inte veta hur. De ska fokusera på att göra ett bra jobb i mötet med patienterna och måste kunna få veta att de gjort ett bra jobb under dagen, säger Malin Wiger.

Hon ser avhandlingen som en uppmaning till vården att ta in kunskaper i logistik för att förstå hur flödet av patientärenden kan bli effektivare och väntetiderna kortas.

– Intresset för frågorna finns bland vårdens beslutsfattare, men insikterna om vilken kunskap som behövs ökar allt för långsamt, säger hon.

Kontakt:
Malin Wiger, Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet, malin.wiger@liu.se, 013 28 15 56

Inlägget Bättre koll på logistiken kan korta vårdköerna dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Traditionella botare en resurs i kampen mot HIV och aids

tors, 2018-06-21 08:00

Socialantropologen Margarida Paulo har genomfört fältstudier för sin avhandling i Mafalala, en stadsdel i huvudstaden Maputo, sedan 2013. Från de fattiga människornas berättelser där har hon kunnat teckna en mer nyanserad bild av HIV/aids-problematiken än så som frågan ofta beskrivs.

HIV/aids-frågan är mer komplex vad som ofta erkänns, menar Margarida Paulo. Och måste hanteras därefter.

Framför allt visar hennes resultat att kunskapen måste öka bland såväl fattiga människor som inom icke-statliga organisationer och myndigheter.

Gratis kondomer väckte misstankar
– Frivilligorganisationer och statliga organ måste få en djupare förståelse för fattigas vardagssituation”, säger Margarida Paulo och tar som exempel ett tajming för att erbjuda folk att testa sig.

– Om personer inte dyker upp för ett test är det inte nödvändigtvis på grund av att de inte vill bli testade. Det kan istället vara att de har fullt upp med att leta efter dagsverken.

Motsvarande fann hon fördomar bland fattiga människor mot ansträngningar från icke-statliga organisationer och regeringen.  Exempelvis misstankar om att utdelning av gratis kondomer kan vara ett sätt att försöka döda de fattiga.

– Deras uppfattning var att om något ges gratis måste det vara av dålig kvalitet. Dåliga kondomer kan vara ett sätt att locka människor in i en känsla av säkerhet, medan de i realiteten blir smittade, säger Margarida Paulo.

Söker sig till traditionella botare
Ett annat område där förbättringar måste till gäller informationskampanjer.

– Det finns massa sådan, men de använder ofta ett tekniskt språk som inte förstås av de människor de vill nå, säger Margarida Paulo. Alla pratar inte portugisiska. Och ord som ”virus” är det inte självklart att alla förstår.

Att besöka ett sjukhus med speciella ingångar för patienter med hiv / aids är stigmatiserande och ett säkert sätt att bli socialt utfrusen. Därför tvekar folk att besöka sjukhus om de misstänker att de har fått HIV. Snarare besöker de en traditionell botare.

Ett närmare samarbete mellan dessa botare och sjukhusen skulle kunna fånga upp patienter i ett tidigare skede och ge behandlingar större chans att verka.

Bekämpa fattigdomen
I ett mer långsiktigt perspektiv pekar Margarida Paulo också på vikten av fattigdomsbekämpning för att effektivisera kampen mot HIV/aids. Utan adekvat utbildning måste många fattiga människor förlita sig på dagsverken för sitt livsuppehälle. Ofta som sexarbetare. Att inte veta hur man ska klara sig från dag till dag gör det svårt för smittade personer att planera och fortsätta med en behandling.

– Jag tror inte att svaret är att bara ge ut bidrag. Människor måste utbildas, så att de själva kan ta kontroll över sitt dagliga liv, säger Margarida Paulo

Kontakt:
Margarida Paulo, madoropau@gmail.com

Avhandlingen:
Dagliga kamp mot hiv / aids i Mafalala, Maputo (Moçambique)

Inlägget Traditionella botare en resurs i kampen mot HIV och aids dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Är sockerberoende tillräckligt för en diagnos?

ons, 2018-06-20 15:47

Kan man vara beroende av socker? Frågan har debatterats i flera decennier utan att få något entydigt svar. Kanske är det dags att överge det kontroversiella begreppet.

Att människor kan vara beroende av droger är det få som tvivlar på, men på senare år har även andra aktiviteter kvalat in som beroenden.

Spelmissbruk klassades som ett beroende 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling. I  juni 2018 meddelade WHO att dataspelsberoende klassas som en sjukdom i organisationens nya version av diagnosmanualen ICD.

När spelmissbruk blev en del av beroendefamiljen fanns farhågor om att det skulle öppna för andra ”s”, närmare bestämt sockerberoende och shoppingberoende. Men sockerberoende har, trots en flitig användning av begreppet, aldrig godkänts som diagnos.

Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin
Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.

– Man vet att även sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan ganska analogt jämfört med andra substanser som alkohol och droger, även om inte lika starkt. Sedan är det också olika starkt för olika individer.

Även om Fred Nyberg menar att det finns personer som har ett beroende av sötsaker är han tveksam till en diagnos.

– Jag vet inte om samhället skulle klara av en sådan sak, jag tror att det skulle öka köerna i en redan överbelastad vårdkedja. Men för den skull får vi inte förneka problematiken.

Varför har spelande fått en diagnos, men inte socker? Båda orsakar en betydligt svagare utsöndring av dopamin än droger. Enligt Fred Nyberg är det de sociala och yrkesmässiga konsekvenserna som skiljer dem åt.

– Vid spelberoende drabbas familjen; man riskerar att hamna på bar backe och det ökar risken för en komplicerad psykisk situation. När det gäller sötsaker kan man diskutera hur man stör sin omgivning, det är åtminstone inte lika uttalat.

Inget kemiskt beroende
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet, är än mer skeptisk till en diagnos för sockerberoende.

– Det är inte frågan om ett kemiskt beroende här, ämnen som ger ett sånt beroende har en starkare effekt ju mer direkt de kommer till hjärnan. Med socker är det precis tvärtom, om du äter socker kan du få en kick av det men om du sprutar in socker får du inte någon som helst kick i hjärnan.

I och med diagnosen spelberoende har, menar Claude Marcus, begreppet missbruk breddats. Därmed har frågan om beroende gått från kemi till att bli en språkfråga.

– För spelberoende handlar det om ett repetetivt beteende som är skadligt för samhället och då har vi sänkt kraven för missbruk, säger Claude Marcus.

Att kraven har sänkts innebär dock inte att sockerberoende ska bli en diagnos.

– Det finns inget bra med att införa en sådan diagnos, den som säger att han är sockerberoende vill oftast ha en kombination av socker, fett och en gnutta salt. Om man breddar beroendebegreppet för mycket förlorar det sin mening.

Vad skulle man behöva visa för att klassa socker som beroendeframkallande?

– Då måste man hitta specificiteten att det är just socker man är beroende av, att skilja på socker och matberoende. För det andra ska man helst ha ett bestående sug efter sockret. Vi vet att om du håller upp med att äta socker ett tag så försvinner suget efter någon vecka, så är det inte med något annat biokemiskt beroende. Så det finns många kriterier som skulle behöva uppfyllas.

Claude Marcus var en av de forskare som medverkade i en rapport från SNF, Swedish Nutrition Foundation, publicerad 2015. Rapporten finansierades av branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel och kom fram till att det inte finns några vetenskapliga studier på människa som bekräftar att socker orsakar ett beroende.

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, anlitades för att faktagranska rapporten. Hon ansåg att det fanns bevis för sockerberoende och vägrade skriva under.

Processad mat med mycket socker
Idag är Charlotte Erlanson-Albertsson beredd att överge diagnosen sockerberoende för det som på engelska kallas ”food addiction”.

– Jag tycker inte att vi ska kalla det för ett sockerberoende för det är inte socker de är beroende av utan mat som innehåller socker, så vi borde kalla det matberoende, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Men beroendet gäller inte vilken mat som helst utan den som är kraftigt processad och innehåller en hög andel socker och fett.

– Den här väldigt koncentrerade maten är anrikad, ingen naturlig produkt har så höga koncentrationer. Det hade varit bättre om man hade kommit på en bättre svensk översättning, för det är inte vilken mat som helst.

Något arbete med att ta fram en sådan diagnos pågår inte, vad Charlotte Erlanson-Albertsson känner till, men om det fanns en skulle hon gärna delta.

Bitten Jonsson, sjuksköterska och beroendespecialist, är den som tillsammans med Charlotte Erlanson-Albertsson har slagits hårdast för diagnosen sockerberoende. Hon vill inte använda något annat begrepp.

– Det vore livsfarligt, för det är socker och vitt mjöl som är farligt. Jag tycker att man ska lyfta sockerberoende ännu mer.

Bitten Jonsson har behandlat patienter för sockerberoende i drygt 20 år, på senare år har hon gått över till att utbilda andra terapeuter.

Hur har synen på sockerberoende förändrats?

– I den offentliga sfären, hos livsmedelsverket och sjukvården och socialtjänsten har det inte accepterats officiellt, men genomslaget hos människor blir bara större.

Att sockerberoende ska accepteras som diagnos har hon inga förhoppningar om.

– Det ligger ljusår bort. Men det är oetiskt att inte diagnosticera för då kommer man välja fel behandlingsmetod. Om jag har patienter med beroende och får jag inte invagga dem i en falsk förhoppning att de ska kunna äta vad som helst senare.

Polariserad debatt
Elisabet Jerlhag Holm, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, var den som gick igenom forskningen om sockerberoende i arbetet med den omdiskuterade rapporten för SNF. Hon beskriver debatten om sockerberoende som polariserad.

– Det känns som att det finns två väldigt tydliga läger som inte kommer överens, vissa säger att socker ger ett extremt beroende och andra att det inte gör det.

Hennes slutsats, efter att ha gått igenom litteraturen, blev att det finns forskning som tyder på att socker kan vara beroendeframkallande men det behövs fler studier. Den slutsatsen gäller fortfarande. Själv forskar hon på aptitreglerande hormoner, vilka skulle kunna vara en mekanism i skapandet av ett missbruk.

Kan man kalla det ett matberoende istället?

– Det är åt det hållet forskningen svänger. När man tittar på litteraturen kring palatable food handlar det om hur man äter maten.

Vad skulle en diagnos betyda?

– Den skulle innebära mycket för synen på personer som har en annorlunda ätprofil, att man inte ser dem som dåliga karaktärer som man såg på alkoholberoende förut, utan betraktar dem som sjuka.

Finns det en risk att man urvattnar begreppet beroende?

– Fast är det ett beroende så är det ett beroende, men det gäller att man har vetenskapligt stöd.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se

Artikel 1 av 3Artiklar i serien Midsommar

Inlägget Är sockerberoende tillräckligt för en diagnos? dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Artificiell intelligens i kampen mot prostatacancer

ons, 2018-06-20 11:30

Det är forskare vid KTH och Karolinska Institutet, verksamma vid Science for Life Laboratory som nu visar hur AI kan bidra till ökad förståelse av hur prostatacancer utvecklas.

Varje cancer är unik och kan ändra egenskaper över tid. Detta faktum beskrivs med begreppet cancerheterogenitet. Ofta finns flera konkurrerande kloner inom en och samma cancertumör. Dessutom ökar ytterligare förvärvade mutationer sannolikheten för att det bildas metastaser.

Även om genetiska förändringar är viktiga för att spåra cancerheterogenitet och utveckling kan de också vara av klinisk relevans, konstaterar Joakim Lundeberg, professor i molekylärbiologi på KTH och verksam vid Science for Life Laboratory.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications visar han och forskargrupper på SciLifeLab att en datadriven AI-metod har potential att bidra till en bättre förståelse av heterogenitet i prostatatumörer och i dess omgivande mikromiljö. Detta med hjälp av data som tagits fram med spatiell transkriptomik, en teknik som utvecklats i samma Science for Life Laboratory..

Se genaktiviteten med blotta ögat
Spatiell transkriptomik kombinerar histologi (vävnadslära) med kvantitativ analys av de aktiva generna,  och är för närvarande den enda metoden som kan ge information om den kompletta genaktivitet (mRNA) från sektioner av cancervävnad, konstaterar Joakim Lundeberg.

– Denna rika informationskälla möjliggör oövervakade AI-metoder för att identifiera genaktivitetsmönster som inte kan ses med blotta ögat. Således kan denna massiva vävnadsgenetiska analys tjäna som en grund för en AI-baserad klinisk utvärdering av cancervävnader samt ge insikt i genuttryck i tumörens mikromiljö. AI hjälper oss helt enkelt till att skapa en databaserad vävnadsanatomi, säger han.

Ytterligare insikter i de mekanismer som ligger till grund för cancer är avgörande för att förstå tumörers progression och för hur patienter svarar på behandling, enligt Joakim Lundeberg

– Användningen av vår spatiella information ger ett betydande bidrag i dessa aspekter, säger han.

Artikeln:
Spatial maps of prostate cancer transcriptomes reveal an unexplored landscape of heterogeneity

Kontakt:
Joakim Lundeberg: joakim.lundeberg@scilifelab.se

Inlägget Artificiell intelligens i kampen mot prostatacancer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Tuff kamp mot kilona för kraftigt överviktiga

ons, 2018-06-20 07:45

– Studien visar att personer med svår fetma ständigt försöker minska eller kontrollera sin vikt och detta under lång tid. Om man tror att denna grupp inte försöker minska i vikt motsäger dessa resultat de åsikterna, konstaterar Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien, publicerad i tidskriften Obesity, utgår från den så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects). Denna gång är det dock inte viktminskningskirurgi som står i fokus. Istället sätts ljuset på jämförelsegruppen, 2 037 individer, som inte opererats för sin svåra fetma.

Vem är överviktig?
Övervikt innebär att du har ett BMI (Body Mass Index) mellan 25-30. Kraftig övervikt eller fetma, även kallat obesitas, innebär att du har ett BMI över 30. Mer än hälften, 51 procent, av Sveriges befolkning har idag övervikt eller fetma. Enbart patienter med fetma opereras i Sverige, så kallad fetma- eller obesitaskirurgi.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Frågeställningarna handlar specifikt om kontrollpersonernas viktminskningsförsök. Resultaten är baserade på vad de själva uppgett vid varje uppföljningstillfälle, under tio års tid.

En ensam resa

Deltagarna rapporterade om olika metoder de använt för att gå ner i vikt eller hålla vikten; kommersiella viktminskningsprogram, anti-fetmaläkemedel, lågenergipulver, motion, stöd från hälso- och sjukvård och viktminskning på egen hand.

– De använder sig av en rad olika metoder där den enskilt vanligaste är att försöka minska i vikt på egen hand, vilket visar att för många är viktminskningsförsök en ensam resa, säger Ingrid Larsson.

Ingen av metoderna var bättre eller sämre än den andra med hänsyn till viktminskning. De som hade minskat tio procent eller mer i vikt över tio års tid hade använt samma metoder som de som ökat lika mycket i vikt.

Kunskapsbaserad behandling
Metoderna var alltså inte avgörande, snarare förmågan att behålla ett lägre energiintag över tid. Hur väl det lyckades varierade stort. Vissa i gruppen ökade mycket i vikt på tio år, andra minskade rejält.

Bland noga utredda patienter är viktminskningskirurgi en dokumenterat effektiv metod för att reducera vikten på sikt och minska sjukdomsrisken. Kirurgi passar dock inte alla, och hälso- och sjukvården bör enligt forskarna erbjuda kunskapsbaserade och strukturerade behandlingsupplägg.

Studien:
Self-reported weight loss methods and weight change: 10-years analysis in the Swedish Obese Subjects Study control group (Obesity)

Kontakt:
Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, ingrid.larsson@medfak.gu.se

Inlägget Tuff kamp mot kilona för kraftigt överviktiga dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter