Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
Vi älskar forskning
Uppdaterad: 30 min 26 sek gammalt

Så går det att stoppa dödliga infektioner med läkemedelsmolekyler

tis, 2018-09-18 16:07

Infektioner med bakterien Pseudomonas aeruginosa är ett vanligt problem inom sjukvården. Antibiotikaresistenta stammar av bakterien kan leda till livshotande infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar eller stora, öppna sår. Bakterierna orsakar också luftvägsinfektioner vilket gör personer med nedsatt andningsfunktion, som vid cystisk fibros, särskilt utsatta.

För att hitta nya sätt att behandla dessa infektioner har forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet och Yale University kartlagt den tredimensionella strukturen hos två giftiga ämnen som bakterien använder för att sätta igång infektionsprocessen.
Dessa så kallade toxiner benämns ExoS och ExoT. I studien har forskarna bestämt deras strukturer ihop med ett mänskligt protein, kallat 14-3-3, som man vet behövs för att toxinerna ska vara aktiva.

Hittade kontaktyta för protein och toxin
Tidigare var en liten del av strukturen för det ena toxinet (ExoS) och hur den binder in till det mänskliga proteinet kända. Men det var oklart hur den kontakten kunde leda till bakteriens giftiga effekter.

Nu har forskarna hittat en större, vattenavvisande, kontaktyta mellan det mänskliga proteinet och bakterietoxinerna. De kunde också visa att om denna yta inte skyddas av det mänskliga proteinet, bildar toxinerna inaktiva klumpar i cellens vattenlösliga miljö. Proteinet gör alltså bakterietoxinerna aktiva genom att fungera som en skyddande så kallad chaperon.

Nytt mål för läkemedelsmolekyler
Den nu identifierade kontaktytan utgör ett nytt möjligt mål för läkemedelsmolekyler. I studien har forskarna identifierat två små organiska molekyler som kan förhindra interaktionen mellan bakterietoxinerna och det mänskliga proteinet. De visar också att toxinerna tappar sin giftiga aktivitet när dessa molekyler tillsätts. Effekten var svag, men resultaten visar att principen fungerar, enligt forskarna.

Den tidigare kända kontakten mellan bakterietoxinerna och det mänskliga proteinet sker i ett område där även många andra proteiner i cellen binder in. Att påverka den regionen med läkemedelsmolekyler skulle därför antagligen leda till allvarliga biverkningar. Den nyupptäckta ytan kan utgöra en mer specifik måltavla.

– Vår studie visar att det med läkemedelsliknande molekyler går att blockera toxinaktiviteten via en yta där inga andra proteiner hittills har visats interagera, säger Herwig Schüler, docent i strukturbiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet, som lett studien.

Artikel:
14-3-3 proteins activate Pseudomonas exotoxins-S and -T by chaperoning a hydrophobic surface, Nature Communications
Tobias Karlberg, Peter Hornyak, Ana Filipa Pinto, Stefina Milanova, Mahsa Ebrahimi, Mikael Lindberg, Nikolai Püllen, Axel Nordström, Elinor Löverli, Rémi Caraballo, Emily V. Wong, Katja Näreoja, Ann-Gerd Thorsell, Mikael Elofsson, Enrique M. De La Cruz, Camilla Björkegren och Herwig Schüler

Kontakt:
Herwig Schüler, docent i strukturbiologi, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Herwig.Schuler@ki.se

Inlägget Så går det att stoppa dödliga infektioner med läkemedelsmolekyler dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Bakterier gör elektrisk ström av socker i din tarm

tis, 2018-09-18 09:00

Det är sedan tidigare känt att bakterier kan skapa en elektrisk ström utanför sin egen cell, så kallad extracellulär elektrontransport. Detta har påvisats och analyserats i detalj hos några bakterier som är specialiserade på omsättning av metallsalter. Nu har en grupp forskare studerat extracellulär elektrontransport hos en helt annan typ av bakterie, nämligen mjölksyrabakterien Enterococcus faecalis, som finns i magtarmkanalen hos människa och djur.

Forskarna har i den aktuella studien undersökt vad som krävs för att elektroner från bakterien ska transporteras till en elektrod. Resultaten från deras laboratorieexperiment visar att enterokocker placerade vid en elektrod kan ge upphov till elektrisk ström som skapas genom ämnesomsättningen i cellen.

Vad som konkret händer är att elektroner frisätts när bakterien bryter ner socker inne i sin cell. Själva överföringen av elektroner till elektroden görs med hjälp av så kallade kinonmolekyler i cellhöljet.

Galina Pankratova i laboratoriet. Bild: Lunds universitet

– Troligtvis har mjölksyrabakterier, och många andra bakterier i brett perspektiv, förmåga att göra elektrokemi, säger Lars Hederstedt, biologiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Samarbete mellan olika sorters mikroorganismer
Resultaten i studien visar dessutom att en bakterie i sin naturliga miljö, det vill säga tillsammans med andra sorters bakterier och svampar, kan få egenskaper som den annars saknar. Det som sker är att två eller flera sorters mikroorganismer sammanflätar sin metabola kapacitet, sin ämnesomsättning, så att det gynnar tillväxt av den ena eller båda organismerna. Denna form av samarbete mellan mikroorganismer, så kallad syntrofi, kan enligt den aktuella studien vara knuten till elektrontransport mellan de inblandade parterna.

– Syntrofi ger metabol förmåga som cellerna inte har var för sig. Exempelvis kan en viss kemisk förening effektivt brytas ner i naturen bara när två olika sorters bakterier förekommer tillsammans, men inte av bakterierna enskilt, säger Lars Hederstedt.

Forska på miljöer med komplex organismsammansättning
Detta fenomen är av medicinskt intresse eftersom enterokocker finns normalt i tarmen hos människor och djur. Vissa arter, såsom Enterococcus faecalis, ger upphov till infektioner som ibland kan vara svåra att behandla med antibiotika. Vidare är ämnesomsättningen hos enterokocker associerad med uppkomst av vissa typer av tjocktarmscancer.

Forskningen är intressant även för andra områden. Detaljerad kunskap om elektrontransport mellan bakterier och elektroder är betydelsefull för att man ska kunna konstruera och förbättra mikrobiella elektrokemiska system. Sådana system har många användningsområden utöver läkemedelsutveckling, exempelvis bränsleceller inom bioenergiproduktion, avloppsreningsverk och biosensorer.

– Vi tror att våra resultat stimulerar till mer forskning på miljöer med komplex organismsammansättning, säger Lars Hederstedt som har genomfört den aktuella studien i samarbete främst med kemiforskare vid Lunds universitet.

Studien: 
Extracellular Electron Transfer by the Gram-Positive Bacterium Enterococcus faecalis, Biochemistry.

Kontakt:
Galina Pankratova, doktorand, Kemiska institutionen, Lunds universitet, galina.pankratova@biochemistry.lu.se
Lo Gorton, professor Kemiska institutionen, Lunds universitet, lo.gorton@biochemistry.lu.se
Lars Hederstedt, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, lars.hederstedt@biol.lu.se

Inlägget Bakterier gör elektrisk ström av socker i din tarm dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Sänkta krav enda sättet mota utbrändhet i jobbet

tis, 2018-09-18 07:15

Det visar Linköpingsforskarna Anna-Carin Fagerlind Ståhl och Christian Ståhl i en färsk studie om utbrändhet och arbetsmiljö. Om utbrändhet ska förebyggas så måste arbetsgivarna först sänka kraven.

Ett gott socialt stöd och handlingsutrymme är viktigt i sig, men räcker inte för att uppväga den negativa effekten av höga krav, menar de båda forskarna.

– Det finns inte mycket stöd för antagandet att det går att kompensera höga krav med att de anställda har goda möjligheter att bestämma över sitt arbete eller har ett gott socialt stöd där. Vår studie bekräftar att det är något av en bekväm myt, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog som disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om hälsofrämjande förutsättningar i arbetet.

Enkätsvar från en brokig skara anställda
Tillsammans med forskare i Toronto, Kanada, har de analyserat enkätsvar från medarbetare i sju olika organisationer. Drygt 1700 personer har angett hur de uppfattar krav, handlingsutrymme och socialt stöd i sitt arbete. De har också svarat på frågor om symtom på utmattning.

Enkäten skickades ut till dem vid två tillfällen, med två års mellanrum. Arbetsplatserna skiljer sig åt, bland annat representeras de av tillverkningsindustri, statliga myndigheter, privata vårdföretag samt kommunala inrättningar för vård, omsorg och service. Yrkesgrupper som svarat är exempelvissjuksköterskor, personal inom äldreomsorg och tjänstemän.

– Det handlar alltså om anställda med vitt skilda villkor, inkomst och utbildningsnivåer, vilket är en styrka i vår studie, säger Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Går inte att kompensera för höga krav
Resultaten visar på samma sak oavsett arbetsplats; att höga krav leder till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller hur gott socialt stöd man har. Det går inte att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön.

Christian Ståhl forskar om sjukskrivningar vid Avdelningen för samhällsmedicin och vid HELIX Competence Centre på LiU.

– Allt fler sjukskrivs för stressrelaterade besvär. Psykisk ohälsa är idag den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Vår studie pekar på behovet av att förbättra arbetsmiljön genom sänkta krav innan problemen blir för stora, säger Christian Ståhl.

Forskarna poängterar att det är möjligt för arbetsgivare att via enkäter och medarbetarsamtal ta reda på hur de anställda upplever sin arbetssituation, om kraven ligger på en rimlig nivå eller inte.

Ta signaler om för mycket att göra på allvar
– Minska mängden arbetsuppgifter eller arbetstempot för dem som signalerar att de har för mycket att göra. Effektivisera inte bort tid för raster. Det antas ibland att ett högt arbetstempo i sig skulle vara något motiverande. Men dagens arbetsliv är krävande. Att öka kraven utgör en stor risk för utbrändhet och är inte nödvändigt för att medarbetare ska känna sig motiverade och tycka om sitt arbete, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Ytterst är det en fråga om hur arbetet är organiserat, menar hon.

– Men ansvaret hamnar på den enskilda medarbetaren istället för på arbetsplatsen. Det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs, inte fler mindfulnesskurser, är Anna-Carin Fagerlind Ståhls slutsats.

Artikel:
Longitudinal association between psychological demands and burnout for employees experiencing a high versus a low degree of job resources, BMC Public Health, Anna-Carin Fagerlind Ståhl, Christian Ståhl och Peter Smith

Kontakt:
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog, anna-carin@pixie.land
Christian Ståhl, biträdande professor, christian.stahl@liu.se

Inlägget Sänkta krav enda sättet mota utbrändhet i jobbet dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Svårbotad cancer kan upptäckas i tid

mån, 2018-09-17 15:09

På grund av mycket diffusa symptom upptäcks bukspottkörtelcancer vanligen mycket sent i sjukdomsförloppet. Det gör att det idag dör fler människor av bukspottkörtelcancer än av bröstcancer, även om cancerformen bara utgör tre procent av alla cancerfall. I nuläget förväntas den vara den näst dödligaste cancerformen år 2030.

Ett nytt test, som utvecklats av forskare vid Lunds universitet, Herlev Hospital, Knight Cancer Institute och Immunovia AB, kan ändra på statistiken och upptäcka sjukdomen när den ännu går att operera bort.

– Vårt test gör att vi med 96 procents säkerhet kan upptäcka bukspottkörtelcancer vid de två första stadierna, då möjligheterna att operera bort är betydligt bättre. Detta kan var flera månader innan symptom. För långt framskridna stadier, då sjukdomen vanligen brukar upptäckas, finns för närvarande få behandlingsalternativ och prognosen är betydligt sämre, säger Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi vid LTH, Lunds universitet.

Antikroppsfragment analyseras
Testet har utvecklats på en så kallad antikroppsmikromatris där flera 100 antikroppsfragment används för analys. Antikroppsfragmenten är specifika för bl a olika immunreglerande och cancerassocierade proteiner.

En droppe blod från patienten analyseras med dessa antikroppschip och de proteiner som finns i blodet fångas upp och ger därmed en signal. Finns inte proteinerna eller om de finns i lägre koncentration blir signalen lägre. På så sätt har en unik proteinsignatur för tidig detektion av pankreascancer identifierats.

Eftersom immunförsvaret är det första systemet som reagerar på hot från komplexa sjukdomar såsom cancer, autoimmuna sjukdomar och infektioner, designades mikromatrisen från början för att avspegla denna tidiga reaktion. På så sätt kan man få information om utveckling av tumörer långt innan de kan ses genom skiktröntgen eller upptäckas genom cirkulerande tumör-DNA.

Av de hundratals tillgängliga markörerna har 29 stycken identifierats för att kunna upptäcka bukspottkörtelcancer i de tidiga stadierna med 96 procent tillförlitlighet.

I framtiden skulle metoden kunna användas för att undersöka människor som på grund av ärftlighet, nyligen upptäckt diabetes eller kronisk bukspottkörtelinflammation löper en högre risk att drabbas av bukspottkörtelcancer.

Studien bygger på prover som tidigare samlats in från patienter i Danmark och USA vid olika stadier av sjukdomen. Nästa steg är redan påbörjat och en stor prospektiv studie är igång i USA . Denna studie förväntas ta ca tre år.

Artikel:
Serum Biomarker Signature-Based Liquid Biopsy for Diagnosis of Early-Stage Pancreatic Cancer Journal of Clinical Oncology

Kontakt:
Carl Borrebaeck, Carl.borrebaeck@immun.lth.se

Inlägget Svårbotad cancer kan upptäckas i tid dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Nya svar om kroniskt smärtsyndrom i munnen

mån, 2018-09-17 08:05

– Förhoppningen är att de nya fynden kan bidra till utvecklingen av objektiva diagnostiska kriterier och effektiva individuella behandlingsformer, vilket saknas i dag, konstaterar Shikha Acharya, disputerad inom oral mikrobiologi och immunologi vid institutionen för odontologi.

Burning Mouth Syndrome, BMS, är ett kroniskt smärtsyndrom i munnen som cirka fyra procent av Sveriges befolkning lider av. Sjukdomen drabbar främst medelålders och äldre kvinnor.

Smärtan upplevs som brännande eller stickande. Värst drabbas tungan men även gom, läppar och tandkött kan påverkas. Andra vanliga symptom är muntorrhet och smakförändringar, såsom bitter eller metallisk smak.

Hudsjukdomar och muntorrhet
BMS är en utmaning för vårdgivaren, oftast tandvården, och en plåga för många av patienterna. När de skattar sina besvär på en skala, där 0 är ”inte alls svåra” och 100 är ”outhärdliga”, blir snittvärdet 66, visar avhandlingen. Underlaget utgörs av 56 kvinnor med BMS.

I sitt arbete har Shikha Acharya även kopplat samman kliniska fynd, vad patienterna själva uppger via frågeformulär om symptom och bakgrund (andra sjukdomar, läkedelsanvändning etcetera) med mätbara salivförhållanden. Resultaten har jämförts med jämnåriga kvinnor utan BMS.

Det visar sig att 45 procent av BMS-patienterna har smakrubbningar. Totalt upplevde 73 procent att smärtan var brännande eller svidande eller en kombination av dess två, men även stickande och domnad känsla förekom.

Utöver BMS har de ett ökat antal av andra typer av sjukdomar, tar fler mediciner, har mer tandgnissling och rapporterar fler allergier än kontrollgruppen. Mer avancerad analys visar framförallt på ett starkt samband med självrapporterad muntorrhet och hudsjukdomar.

Ska underlätta framtida behandling
Att BMS-patienterna jämfört med kontrollpersonerna uppger sig lida av betydligt fler hudsjukdomar och hudproblem är en ny upptäckt. Likaså att salivens slemproteiner hos BMS-patienter är förändrade och innehåller mindre mängd av en kolhydratstruktur som påverkar munhålans immunsystem.

Saliven vittnar även om ett komplext förhållande mellan BMS och bakgrundsinflammationer, där vissa av BMS-patienterna hade högre grad av inflammation än kontrollgruppen medan andra hade lägre.

Avhandlingsarbetet ingår i ett större projekt med syfte att hitta en modell för BMS som kan underlätta diagnostik och behandling i framtiden. De nya pusselbitarna bidrar till att karaktärisera sjukdomen och dess ihållande munsmärta.

– Det är viktigt eftersom den drabbade patienten ofta känner sig misstrodd av sin omgivning och av vårdpersonal, säger Shikha Acharya.

Avhandling:
On Characteristics of Burning Mouth Syndrome Patients

Kontakt:
Shikha Acharya, shikha.acharya@gu.se

 

Inlägget Nya svar om kroniskt smärtsyndrom i munnen dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Miniskruvar fäster tänder bäst

mån, 2018-09-17 07:03

Vid så kallad trångställning har tänderna för lite plats i käken. När det behövs tar man ofta bort två-fyra tänder för att skapa mer utrymme åt de övriga. Problemet är att alla kvarvarande tänder vill till den nya luckan. Risken är alltså att platsen fylls innan tandläkaren hinner utföra behandlingen och jämna ut förhållandet mellan tänderna.

För att motverka detta behöver man förankra kindtänderna, vilket kan göras på olika sätt: ett väldigt enkelt och praktiskt sätt är att med en ståltråd fästa ihop flera kindtänder till ett så kallat molarblock.

Ett molarblock används ofta av tandläkare, men det saknas bevis för metodens effektivitet. En alternativ behandling är att förstärka förankringen med miniskruvar som fäster i käkbenet. Niels Ganzer beskriver tekniken som lovande, men det finns lite information om hur patienter upplever behandlingen och hur kostnadseffektiv den är.

Molarblock eller miniskruvar – det är frågan?
Behandling med tandställning tar många gånger två års tid varav miniskruvarna sitter cirka åtta månader. I avhandlingen har Niels Ganzer jämfört förankringsmetoderna miniskruvar och molarblock. Studien omfattar 80 tonåringar som delades in i två grupper.

– Det har gjorts viss forskning men det saknas bevis för hur bra miniskruvar håller. Jag ville veta hur det känns, hur de funkar och hur mycket det kostar, säger Niels Ganzer.

Jämfört med att dra ut tänder så orsakade det låg smärta och obehag att få skruvarna monterade i käkbenet. Funktionen visade sig också vara väldigt bra. Miniskruvarna förankrade tänderna väldigt väl i käkbenet och var överlägset molarblock.

Däremot visade sig minskruvarna vara dyrare än konventionella system då man använder andra tänder som förankringsplats.

Skruvar bäst när förankringsbehovet är stort
– Resurserna är givna. Kommer en ny behandling som visar sig vara dyrare blir konsekvensen att det är något annat man inte kan göra istället. Skulle miniskruvar vara standardbehandling innebär det, sett till dagens resurser, att var sjätte patient inte kan behandlas, säger Niels Ganzer.

Cirka 20.000 barn per årgång behöver någon form av tandreglering hos specialisttandläkare. Cirka hälften av dessa har ett bettfel där förankringen behöver förstärkas.

–Tänderna behöver inte alltid vara helt stilla vid tandreglering, men när förankringsbehovet är särskilt stort, då är skruvarna bäst. Då får man räkna med att det kostar lite mer i de fallen, sammanfattar Niels Ganzer.

Inlägget Miniskruvar fäster tänder bäst dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Upptäckt av nervceller öppnar för nya behandlingar av hörselskador

ons, 2018-09-12 12:00

När ljud från vår omgivning når innerörat omvandlas det till elektriska signaler som skickas vidare till hjärnan via nervcellerna i cochlea, eller snäckan. Tidigare har majoriteten av dessa ansetts vara av två typer (typ 1 och 2), varav typ 1-cellerna sänder de flesta hörselsignalerna. Men en ny kartläggning av forskare vid Karolinska Institutet visar att typ 1-cellerna i verkligheten består av tre helt olika typer, vilket även är i linje med tidigare forskning som visat variationer hos typ 1-cellernas elektriska egenskaper och ljudrespons.

Tre olika vägar till hörsel
– Nu vet vi att det finns tre olika vägar in till det centrala hörselsystemet, i stället för en enskild. Något som ger nya möjligheter till en bättre förståelse av de olika nervcellernas funktion för vår hörsel. Vi har också kartlagt vilka gener som är aktiva i de enskilda celltyperna, säger Francois Lallemend, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, som lett studien.

Kartläggningen har gjorts hos möss med hjälp av den relativt nya tekniken encells-RNA-sekvensering. Resultatet är en katalog av de gener som uttrycks hos nervcellerna som kan ligga till grund för en bättre förståelse men även nya behandlingar och läkemedel.

– Vår studie kan öppna för utvecklingen av genetiska verktyg som kan användas för nya behandlingar av olika hörselskador, som till exempel tinnitus. Kartläggningen kan leda till olika sätt att påverka de enskilda nervcellernas funktion i kroppen, säger Francois Lallemend.

Spelar roll för förmågan att kunna filtrera bort
Studien visar att dessa tre nervcellstyper troligen har en roll i avkodningen av ett ljuds intensitet, eller ljudnivå. Det är en funktion som är viktig till exempel vid samtal i en stökig miljö. Då blir förmågan att filtrera bort bakgrundsljudet viktig för att uppfatta själva samtalet. Även vid olika former av hörselskador är denna egenskap viktig, som vid tinnitus eller ljudöverkänslighet.

– När vi vet vilka nervceller som ger upphov till ljudöverkänslighet kan vi också försöka ta fram behandlingar för att skydda eller reparera dem. Nästa steg är att visa vilken påverkan dessa enskilda nervceller har på det centrala hörselsystemet, något som kan leda till utveckling av bättre hörselhjälpmedel som cochleaimplantat, säger Francois Lallemend.

Forskarna har även visat att dessa olika typer av nervceller redan finns närvarande vid födseln, genom jämförande studier med vuxna möss.

Publikation
”Neuronal heterogeneity and stereotyped connectivity in the auditory afferent system”. Charles Petitpré, Haohao Wu, Anil Sharma, Anna Tokarska, Paula Fontanet, Yiqiao Wang, Françoise Helmbacher, Kevin Yackle, Gilad Silberberg, Saida Hadjab och François Lallemend. Nature Communications, online 12 september 2018.

Kontakt
Francois Lallemend, forskargruppsledare, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet,  francois.lallemend@ki.se

 

Inlägget Upptäckt av nervceller öppnar för nya behandlingar av hörselskador dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Yoga förbättrar psykisk hälsa hos intagna på fängelser

ons, 2018-09-12 06:34

Förra året kom en studie bland intagna på svenska fängelser som visade att de intagna efter tio veckors yoga var mindre aggressiva, mindre stressade och hade bättre kontroll på sina impulsiva handlingar. Nya analyser stärker bevisen för att yoga minskar de intagnas psykiska lidande.

Studien var världens största randomiserade kontrollerade studie om yogans effekt på fängelseintagna.

Randomiserad kontrollerad studie innebär att deltagarna var slumpmässigt utvalda till att delta i yogaklasser (yogagrupp) eller att inte öva yoga men utföra valfri fysisk aktivitet (kontrollgrupp)

Huvudfyndet i den nya studien är att yoga har specifika effekter på psykisk ohälsa och erbjuder betydande hjälp med symptom på agorafobi, minnesproblem, beslutsångest, koncentrationssvårigheter, tvångssyndrom och uppfattningar om kroppslig dysfunktion.

Bättre hälsa hos båda grupper
I studien valdes 152 intagna slumpvis ut till en grupp där de kunde delta i en veckovis yogaövning under en 10-veckors-period eller till en grupp där de kunde träna valfri fysisk aktivitet – exklusive yoga – också under 10 veckor. I båda grupperna rapporterade intagna en signifikant förbättrad psykisk hälsa, vilket huvudsakligen återspeglades i en minskad nivå av ångest, depressiva symtom, interpersonell känslighet, misstänksamhet, fientlighet, rädsla och social utanförkänsla.

– Som slutsats kan dras att fysisk aktivitet bör vara en viktig del av intagnas vardagar eftersom det minskar psykisk ohälsa hos dem, säger Nóra Kerekes, professor vid Högskolan Väst som leder studien.

Minskar psykiatriskt lidande
Studien visar att yoga, som en specifik form av fysisk aktivitet, inte bara minskar depression, ångest, fientlighet hos intagna på anstalt, men även har specifik effekt på symptom på agorafobi, koncentration och minnesproblem, och somatisering, vilket innebär att yoga därmed i en större utsträck kan minska psykiatrisk lidande.

Agorafobi är en typ av ångestsyndrom som innebär skräck och rädsla för ställen där det finns mycket folk.
Somatisering är då ett psykiskt problem uttryckt i form av fysiskt besvär

Artikel
Yoga Practice Reduces the Psychological Distress Levels of Prison Inmates

Kontakt
Nóra Kerekes, nora.kerekes@hv.se

Inlägget Yoga förbättrar psykisk hälsa hos intagna på fängelser dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Nytt sätt behandla bakterieinfektioner kan öka antibiotikaeffekt

mån, 2018-09-10 20:00

Resistens mot antibiotika är ett växande medicinskt problem vilket orsakar personligt lidande och kostar sjukvården stora pengar. Den ökande resistensen i kombination med läkemedelsindustrins bristande intresse och förmåga att utveckla nya antibiotika har lett till att många infektioner blir allt mer svårbehandlade, skriver Uppsala universitet. I den situationen är det av stort intresse att utveckla nya metoder för att använda existerande preparat på ett effektivare och bättre sätt.

Överraskade över resultatet
I den aktuella studien undersökte svenska och tyska forskare i laboratorieexperiment om och hur effektiviteten kunde förbättras om man snabbt växlade mellan två olika antibiotika. Experimenten utfördes med bakteriearten Pseudomonas aeruginosa, en vanlig jordbakterie som kan ge mycket svårbehandlade infektioner hos människor och djur. Resultaten överraskade eftersom man såg att om man växlade mellan antibiotika A och antibiotika B med mycket korta tidsintervall (12-24 timmar) så eliminerades bakterierna snabbare och hade också svårare att utveckla resistens.

– Förklaringen till detta är att när bakterierna exponeras för antibiotika A så induceras fysiologiska förändringar som gör att bakterierna blir mer känsliga för antibiotika B. Det verkar också som att dessa förändringar i cellen också gör det svårare för bakterierna att adapteras och utveckla resistens, säger Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.

Öppnar för att använda redan existerande antibiotika
Resultaten är mycket intressanta eftersom de ger en möjlighet att med redan existerande antibiotika förbättra effektiviteten och reducera bakteriernas resistensutveckling. Forskarna planerar nu att undersöka hur väl metoden fungerar i djurmodeller och på infekterade patienter.

Artikel
Schulenburg et al. (2018) Cellular hysteresis as a principle to maximize the efficacy of antibiotic therapy, PNAS,

Kontakt
Dan Andersson, dan.andersson@imbim.uu.

 

Inlägget Nytt sätt behandla bakterieinfektioner kan öka antibiotikaeffekt dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Diet och livsstilsråd hjälper gravida behålla vikten

mån, 2018-09-10 11:50

Många överviktiga och feta kvinnor går upp alltför mycket i vikt under sin graviditet vilket ytterligare försämrar deras redan förhöjda risk för allvarliga komplikationer för dem själva och deras barn.

Nya studier finansierade av den amerikanska hälsomyndigheten (National Institutes of Health, NIH) visar att gravida kvinnor på ett betryggande sätt kan begränsa sin viktökning med hjälp av kostråd och träning.

Sammanlagt utgör studierna den hittills största ansatsen i USA för att förhindra viktuppgång bland överviktiga och feta kvinnor. Studierna omfattar flera olika socioekonomiska grupper vilket innebär att fynden kan tillämpas på en större befolkning.

– Det här är en viktig studie eftersom den bekräftar att kvinnor kan ändra sitt beteende och därigenom kontrollera sin viktökning under graviditeten, säger Alan Peaceman, vid Northwestern University Feinberg School of Medicine.

Paul Franks är professor vid Lunds universitet och har deltagit i en av studierna.

– Fetma är det största hotet i dag mot hälsa, välmående och ett långt liv. Fetma påverkar inte bara välmåendet hos gravida kvinnor utan även deras ofödda barn. Vår studie visar hur intensiva livstilsinterventioner för gravida kvinnor med övervikt eller fetma kan bidra till att förbättra deras kroppsvikt. Det är sannolikt bra inte bara för mödrarna utan även för deras ofödda barn, säger Paul Franks.

Studien visade att:

  • Överviktiga och feta kvinnor i studien minskade sin viktuppgång under graviditeten med i genomsnitt 1,8 kilo
  • Överviktiga och feta kvinnor kan på ett betryggande sätt begränsa sin viktökning under graviditeten
  • Det kan vara försent att börja träna/ändra kosten under den andra trimestern (vecka 14-27) för att förbättra utfallet efter graviditeten.

Den minskade viktuppgången – i genomsnitt omkring 1,8 kilo per kvinna – resulterade inte i färre gynekologiska komplikationer såsom kejsarsnitt, diabetes, högt blodstyck eller havandeskapsförgiftning. Den påverkade inte heller den genomsnittliga födelsevikten hos barnen.

– Vi tror att det är försent att förändra kosten och motionsvanor under den andra trimestern. För att minska risken för komplikationer behöver de ändra sin livsstil före eller omedelbart vid befruktningen, säger Alan Peaceman.

Forskarna bakom studierna tror emellertid att det kan finnas fördelar för barnen på längre sikt och att en livsstilsomläggning kan resultera i minskad barnfetma och metabola sjukdomar som typ 2-diabetes hos barnen.

I studien som omfattar sju olika projekt deltog sammanlagt 1 150 kvinnor (varav 579 fick råd om kost och motion och 571 fick standardbehandling) från och med den andra trimestern fram till förlossning. Varje projekt erbjöd råd om livsstilsförändring som innebar förbättrad kost och lägre kaloriintag samt ökad motion och beteendemässiga strategier såsom självkontroll.

Majoriteten är överviktiga
Överviktiga och feta kvinnor är en viktig grupp att nå eftersom de går upp mer i vikt under graviditeten och bibehåller den vikten även efter förlossningen. Deras barn tenderar också att utveckla fetma i större utsträckning. Majoriteten av amerikanska kvinnor i fertil ålder är överviktiga eller feta.

Omkring 62 procent av kvinnorna i gruppen som fick ta del av livsstilsråden översteg de amerikanska råden om viktuppgång under graviditeten, jämfört med 75 procent i kontrollgruppen. Rekommendationen är att överviktiga kvinnor begränsar sin viktuppgång till ca 7-11 kilo och feta kvinnor ca 5-9 kilo jämfört med normalviktiga kvinnor som kan gå upp ca 11-16 kilo i vikt.

Det faktum att så många kvinnor i interventionsgruppen trots allt översteg den rekommenderade viktökningen visar på svårigheterna att uppmuntra gravida kvinnor att hålla sig till rekommenderade kost- och motionsnivåer i en tid när vi tenderar att äta för mycket och motionera för lite, enligt Alan Peaceman.

– Det är en svår nöt att knäcka, säger han.

Råden till gravida har ändrats
Råden till gravida kvinnor om viktökning har varierat stort under decennier. På 50-talet gav läkarna kvinnorna rådet att inte gå upp mer än ca 7 kilo. Under 70- och det tidiga 80-talet gick kvinnorna inte upp så mycket i vikt och födde små barn, vilket kunde leda till problem i utvecklingen under barnåren. Då uppmanade läkarna kvinnorna att gå upp mer i vikt.

– Läkarna sa till dem att de i praktiken kunde äta för två. Då började kvinnorna gå upp överdrivet mycket, men man tänkte inte då att det var ett medicinskt problem utan ett kosmetiskt. Attityden var att det bara var mer att gå ned i vikt igen efteråt, inte att det var något stor medicinskt bekymmer, säger Alan Peaceman.

I början av 2000-talet kunde läkarna notera att överdriven viktuppgång kunde kopplas till vissa komplikationer under graviditeten såsom fler fall av högt blodtryck, graviditetsdiabetes och kejsarsnitt.

– Då började vi se mer oroande saker, säger Alan Peaceman. Överdriven viktuppgång kunde inte bara kopplas till större barn, utan dessa barn hade även en ökad risk för fetma och diabetes i barndomen.

Olika forskare försökte då att på olika sätt undersöka om de kunde hjälpa kvinnor att undvika att dra på sig överflödskilon under graviditeten. Olika projekt testade olika metoder och fick varierande resultat, delvis beroende på att man använde olika befolkningsgrupper och att man saknade standardiserade mått på utfallen.

– Därför har NIH sett till att den här studien gjorts på flera olika befolkningsgrupper och med standardiserade mätresultat, säger Alan Peaceman.

Studien:
Lifestyle Interventions Limit Gestational Weight Gain in Women with Overweight or Obesity: LIFE-Moms Prospective Meta-Analysis, Obesity

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webb.

Inlägget Diet och livsstilsråd hjälper gravida behålla vikten dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Själsliga ärr ökar skaderisken bland elitidrottare

fre, 2018-09-07 12:30

Studien är utförd på elitidrottare i Sverige och är den första i sitt slag som undersöker konsekvenserna av sexuella eller fysiska övergrepp för idrottaren. Tidigare i år publicerade Athletics Research Center också en rapport som kartlade sexuella övergrepp inom svensk friidrott, på uppdrag av Svenska Friidrottsförbundet.

– Vi ville både upprepa studien om förekomst av övergrepp och titta på vad det innebär för idrottaren. Hur påverkar ett trauma en elitidrottsprestation? Vi ville undersöka om övergrepp kan hänga ihop med den höga graden överbelastningsskador vi ser inom toppidrotten i dag, säger Toomas Timpka, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

Den här studien fokuserar på skaderisk.

Ökar övergrepp risken för skador som är relaterade till idrottsutövandet, och för skador som drabbar idrottarna utanför idrottslivet?

Av de 197 svarande i studien uppger 11 procent att de utsatts för sexuella övergrepp någon gång i livet och 18 procent att de utsatts för fysiska övergrepp.

Hos kvinnliga idrottare innebar fysiska övergrepp en 12 gånger högre risk för idrottsskada. Sexuella övergrepp innebar en åtta gånger så hög risk för icke-sportrelaterad skada. Sambanden mellan övergrepp och ökad skaderisk är framträdande främst hos kvinnliga idrottare.

Självskadebeteende inom idrotten
– Mycket i sambanden stämmer överens med självskadebeteende. Hos både unga kvinnor och unga män ser vi att de anklagar sig själva. Man bär traumat inom sig och utsätter sig för risker som i längden kan leda till överbelastningsskador.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att inte alla kvinnliga idrottare som drabbas av långvariga skador har utsatts för övergrepp. Dessa skador uppkommer genom en samverkan mellan många faktorer som skiljer sig åt mellan olika individer, säger Toomas Timpka.

Traumaforskning inom idrottsmedicin
Idrottsepidemiologi och idrottsmedicin är traditionellt inriktade på rörelseorganen och idrottspsykologi med fokus på prestation. Toomas Timpka vill se ett nytänkande inom området. Det finns flera faktorer som kan förklara prestationsvariationer, och det är viktigt att hantera själsliga ärr som till exempel övergrepp kan orsaka, menar han.

– Vi hoppas att vår studie kan öppna upp för ett nytt forskningsområde inom idrottsmedicin som är tvärvetenskapligt. Med hjälp av kliniska psykologer och barnpsykiatriker som deltar i den idrottsmedicinska forskningen kan vi få nya insikter.

Artikel:
Lifetime history of sexual and physical abuse among competitive athletics (track and field) athletes: cross sectional study of associations with sports and non-sports injury, Toomas Timpka, Staffan Janson, Jenny Jacobsson, Örjan Dahlstrom, Armin Spreco, Jan Kowalski, Victor Bargoria, Margo Mountjoy, Carl Göran Svedin, British Journal of Sports Medicine

Kontakt:
Toomas Timpka, professor, toomas.timpka@liu.se

Inlägget Själsliga ärr ökar skaderisken bland elitidrottare dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Därför är vissa modigare än andra

fre, 2018-09-07 10:02

Människor är väldigt olika när det gäller att prova på farliga eller spännande saker. Till och med syskon kan uppvisa stora skillnader i riskbeteende. De neurala mekanismerna som driver riskbeteende är i stort sett okända. Forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och Brain Institute of Federal University i Rio Grande do Norte, Brasilien har nu funnit att speciella celler i hippocampus spelar en nyckelroll i riskbeteende och ångest.

Ångest viktigt för överlevnad
I en artikel som publiceras i tidskriften Nature Communications visar de att speciella nervceller, som kallas för OLM-celler, skapar en speciell hjärnrytm när djur känner sig trygga i en hotande miljö, som till exempel när en mus gömmer sig från en katt men fortfarande är medveten om kattens närhet. Studien, som är författad av forskarna Sanja Mikulovic, Ernesto Restrepo, Klas Kullander och Richardson Leao med fler, visar att ångest och riskbeteende kan styras av OLM-celler. Att hitta ett sätt som snabbt och robust modulerar riskbeteende är mycket viktigt för att kunna behandla ångest eftersom minskat riskbeteende är vanligt hos personer med hög ångestnivå.

Ångest är viktigt för överlevnad eftersom det skyddar oss mot skador. Tyvärr kan överdriven ångest hos många människor allvarligt störa vardagslivet. I dessa fall är läkare ofta beroende av antidepressiva läkemedel för att hjälpa patienter att återhämta sig från det dysfunktionella tillståndet. Dessa läkemedel verkar dock i hela hjärnan och inte bara i de områden där de behövs och kan därför ge biverkningar. Möjligheten att kontrollera ångest genom att påverka en avgränsad hjärnregion och en specifik grupp av nervceller ger förutsättningar för genombrott i behandlingen av ångest och associerade störningar som depression.

Kan förklara varför rökning lugnar
Ett annat intressant resultat i studien är att OLM-celler också kan kontrolleras av farmakologiska medel. Tidigare har samma grupp av forskare funnit att OLM-celler är mycket känsliga för nikotin.

– Det här skulle kunna förklara varför människor röker när de är oroliga, säger Dr. Richardson Leao, forskare vid Brain Institute of the Federal University of Rio Grande do Norte i Brasilien och Uppsala universitet.

Hippocampus betydelse för känslolivet är mycket mindre studerat än dess välkända roll i minne och inlärning. År 2014 tilldelades Nobelpriset för upptäckten av ”platsceller” som representerar en biologisk GPS och ligger till grund för minnet av var vi befinner oss i vår omgivning. Under det senaste årtiondet har forskare börjat uppmärksamma hippocampus betydelse för att reglera känslor.

Möjliggör utvecklingen av antidepressiva
– Det är fascinerande hur olika regioner i samma hjärnstruktur kontrollerar olika beteenden och hur de interagerar med varandra. Att identifiera specifika kretsar som ligger till grund för antingen kognitiva eller känslomässiga processer är avgörande för den allmänna förståelsen av hjärnans funktion och för mer specifik läkemedelsutveckling för att behandla störningar, säger Dr Sanja Mikulovic, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Upptäckten av dessa neuroner och deras roll i ångest och riskbeteende är viktigt i det långsiktiga arbetet med psykisk ohälsa och kan möjliggöra utveckling av effektiva ångestdämpande och antidepressiva medel utan vanliga biverkningar, såsom apati.

Artikel
Ventral hippocampal OLM cells control type 2 theta oscillations and response to predator odor

Kontakt
Klas Kullander, professor vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, klas.kullander@neuro.uu.se
Richardson Leao, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, Richardson.Leao@neuro.uu.se

Inlägget Därför är vissa modigare än andra dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Mutation av celler stärker immunförsvaret

fre, 2018-09-07 09:39

Huruvida det är övervägande bra eller dåligt att ha en extra arsenal av T-celler, redo att oskadliggöra virus, bakterier och andra inkräktare, är för tidigt att dra några slutsatser om.

Kan bidra till förståelse om varför vi reagerar olika
– Men det är en viktig vetenskaplig upptäckt. Den visar hur det skiljer sig mellan män och kvinnor på biomolekylär nivå. Det är en konkret skillnad i en mycket viktig del av det immunologiska systemet. Kunskapen kan förhoppningsvis bana väg för fördjupad förståelse till för varför personer reagerar olika på sjukdomar, säger Jacob Bergstedt, bioinformatiker, doktorand i reglerteknik vid LTH, Lunds universitet och förste författare. Forskningen har han gjort tillsammans med forskare vid Pasteur-institutet och Diderot-universitet i Paris samt forskningsinstitutet Inserm.

Personer som har mutationen producerar nästan dubbelt så många T-celler. För kvinnor är skillnaden ännu större; 67 procent. Med tanke på att nybildningen av T-celler minskar med åldern, betyder det att en 40-årig kvinna som har mutationen har samma nyproduktion av T-celler som en 20-årig man som inte har mutationen.

– Men det är inte säkert att den 40-åriga kvinnans nybildade T-celler är lika effektiva som den 20-åriga mannens. Nya T-celler mognar i thymus och man vet att vävnaden i thymus försämras med åldern. Detta kanske leder till att vissa T-celler har sämre kvalitet. Det kanske till och med ökar risken att någon av dessa nybildade T-celler attackerar egen vävnad vilket leder till autoimmun sjukdom.

Mutationer är förändringar i cellers genetiska material och uppkommer hela tiden. Många har ingen effekt alls. Vissa har negativ effekt och försvinner då oftast snabbt från populationen, antingen därför att de är så negativa att bärare av dem helt enkelt inte kan överleva, eller därför att de leder till minskad fortplantningsförmåga. I väldigt sällsynta fall uppstår dock en givande mutation som ger en fördel gentemot andra. Dessa mutationer sprider sig sedan i befolkningen.

Bättre effekt av vaccin
Hursomhelst, en garanterad fördel med ett extralager av T-celler är bättre effekt vid vaccinering. Den här fördelen främst gäller äldre, som exempelvis tar influensavaccin och vars lager i regel börjar sina.

– För barn och vuxna kan man tänka sig att dosen anpassas utifrån genetiska förutsättningar. Kanske blir det så i framtiden, säger Jacob Bergstedt.

En annan grupp som kan ha glädje av en högre produktion av fler unika T-celler är leukemipatienter. Åtminstone de som genomgår en blodcellstransplantation. Då slås immunförsvaret ut och byggs upp på nytt. Nybildandet av T-celler går snabbare om produktionen i thymus är högre.

Så här gick studien till
Tusen friska personer från Frankrike ingick i studien. Från dessa samlades in gensekvenser och annan relevant information. När T-celler utvecklas i thymus så avger de en speciell DNA-sträng. Genom att räkna antalet sådana strängar hos en person fick man ett mått på produktionen i thymus. Antalet sådana strängar korrelerades sedan med mutationer i genomet och variabler som kön och ålder. Resultaten är generaliserbara för befolkningen i Europa, men kan eventuellt variera inom andra etniska grupper. Nybildning av T-celler kan ske på två sätt
T-cellerna som forskarna studerat har bildats i thymus. Sådana T-celler brukar kallas naiva T-celler. Naiva T-celler kan också bildas genom delning. Fördelen med att ha en hög produktion av T-celler i thymus är man får en bredare repertoar av specialiserade T-celler. Varje T-cell är nämligen försedd med en unik t-cellsreceptor som är kodad att upptäcka ett visst protein som utsöndras från exempelvis ett virus, en allergen eller bakterier. När väl T-cellen upptäcker ett protein delar de sig mycket för att på olika sätt kunna oskadliggöra proteinet. Då kallas de inte längre naiva, utan istället exempelvis T-hjälparceller, cytotoxiska T-celler, minnes-T-celler och regulatoriska t-celler.

Artikeln
“Human thymopoiesis is influenced by a common genetic variant within the TCRA-TCRD locus”

Kontakt
Jacob Bergstedt, jacoba@control.lth.se
Antoine Toubert antoine.toubert@paris-univ-diderot.fr

 

Inlägget Mutation av celler stärker immunförsvaret dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ökad fysisk aktivitet förbättrar symptom vid IBS

fre, 2018-09-07 07:45

– Ökad fysisk aktivitet är associerad med en förbättring av mag-tarmsymptom och på lång sikt även med förbättringar av andra symptom vid IBS, konstaterar Elisabet Johannesson, fysioterapeut, disputerad inom invärtesmedicin.

Begränsar vardagen
IBS (Irritable bowel syndrome) är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom som kännetecknas av smärta eller obehag i magen och störda avföringsvanor. Symptomen är ofta påtagligt besvärande för patienterna och begränsar både deras vardag och livskvalitet.

Läkemedels- och andra behandlingar riktar sig främst mot att minska symptomen. Tillgången till effektiva behandlingar utan läkemedel är dock begränsad, beroende på kostnader och lokal kompetens. Det har även gällt hur IBS påverkas av ökad fysisk aktivitet.

Fick individuell rådgivning
I arbetet med sin avhandling har Elisabet Johannesson följt en grupp om 102 IBS-patienter, 81 kvinnor och 21 män, som fick individuell rådgivning om hur de kunde börja röra sig mer. Målet var 20-60 minuter måttlig till hård konditionsfrämjande aktivitet tre till fem gånger i veckan.

I vissa fall handlade det om att börja träna, exempelvis cykla, gympa eller promenera, medan andra som redan var igång fick råd om utökad träning. Efter tolv veckor hade drygt fyra av tio som ökat sin fysiska aktivitet uppnått kliniskt signifikanta förbättringar av sina IBS-symptom.

Via fortsatta tester, frågeformulär och djupintervjuer studerades också långtidseffekterna, i snitt drygt fem år efter att första studien inletts, och den utökade fysiska aktiviteten visade sig ha gett effekter på flera plan.

Viktigt ta hänsyn till individen
Generellt är IBS-patienter begränsade i sina aktiviteter, men med ökad fysisk aktivitet upplevde många av dem stabilare tarmfunktion, bättre kontroll och möjlighet att påverka sin situation. Det gällde även personer med diarrédominerad IBS, trots att tidigare studier visat att fysisk aktivitet ökar tarmmotoriken.

Elisabet Johannesson betonar vikten av att ta hänsyn till patientens erfarenheter och upplevelser när man ger råd om fysisk aktivitet vid IBS. Träningens former och omfattning ska utgå från individens symptom och intressen.

– Att prioritera och avsätta tid för sitt eget välbefinnande och sin egen fysiska hälsa kan ge ökat självförtroende genom en förbättrad självbild, men det gäller att träningen är utformad så att patienten klarar av den, säger hon.

Studien
Irritable bowel syndrome and physical activity

Kontakt
Elisabet Johannesson, elisabet.johannesson@vgregion.se

 

Inlägget Ökad fysisk aktivitet förbättrar symptom vid IBS dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Ny metod ger bättre diagnos för yrsel

tors, 2018-09-06 15:51

Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har nu istället använt benledningsljud för att nå bättre resultat.

Vibrator bakom örat
– Vi har utvecklat en ny typ av ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers. Vibratorn är liten, kompakt i storleken och optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet.

Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. Detta utnyttjas bland annat i de hörapparater som utvecklats av Bo Håkansson. Forskarnas studie visar nu att benledning har stora fördelar även inom yrseldiagnostik.

Sjukdomar i balansorganen vanlig orsak
Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan undersökningar då höga ljudnivåer används orsaka bestående hörselskador eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar.

– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.

Säkrare mätresultat för barn
– Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson.

Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Kostnaden för den nya tekniken bedöms dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag.

En pilotstudie har genomförts och nästa steg är att göra en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.

En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr.

Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.

Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla.

Artikeln
Den vetenskapliga artikeln “VEMP using a new low frequency bone conduction transducer” har publicerats av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.

Kontakt
Bo Håkansson, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, boh@chalmers.se
Karl-Johan Fredén Jansson, post doc på institutionen för elektroteknik vid Chalmers och ansvarig för kliniska studier, karljohf@chalmers.se

Inlägget Ny metod ger bättre diagnos för yrsel dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Högre halter protein i blodet vid förträngning på aortaklaffen

tors, 2018-09-06 09:03

– Det är viktigt att förstå mekanismerna bakom förträngning av aortaklaffen för att på sikt förbättra möjligheterna att upptäcka och behandla tillståndet, säger Johan Ljungberg, kardiolog vid Norrlands universitetssjukhus som disputerat vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och som är en av författarna till studien som är den första i sitt slag.

Operation enda behandlingsalternativet idag
Idag kan inte förträngning av aortaklaffen behandlas på annat sätt än med operation, där klaffen ersätts med en protes. Någon förebyggande behandling finns ännu inte, bland annat för att de bakomliggande orsakerna inte är klarlagda. Det antas allmänt att det delvis handlar om samma riskfaktorer som för andra hjärtkärlsjukdomar, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och rökning. Men de underliggande biokemiska processerna är inte närmare kända.

I studien har man jämfört patienter som har opererats för aortaklafförträngning och som deltagit i någon av Västerbottens hälsoundersökningar som pågått sedan 1980-talet med matchade individer som inte har opererats. Man har kunnat dels studera inverkan av de traditionella riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom, dels identifiera särskilda biokemiska processer som är aktiverade hos personer med aortaklafförträngning.

Tydligt samband vid samsjuklighet
Totalt 96 olika proteiner i personernas blodplasma analyserades. Det visade sig att fem av dessa proteiner fanns i högre koncentrationer hos personer med aortastenos och samtidig kranskärlssjukdom jämfört med kontrollgruppen. Detta samband var inte lika tydligt hos personer med aortaklafförträngning men utan samtidig kranskärlssjukdom.

– Det är för tidigt att säga om de högre halterna är en orsak eller verkan av förträngningen i aortaklaffen eller exakt vilken betydelse det kan få för möjligheterna till behandling, men varje pusselbit kan visa sig värdefull, säger Johan Ljungberg.

Förträngning på aortaklaffen, aortastenos, är en åkomma som drabbar en till två procent av befolkningen. Risken ökar kraftigt med stigande ålder. Aortastenos hindrar blodflödet mellan vänster hjärtkammare och aortan. En trång aortaklaff ökar belastningen på hjärtat som ska pressa ut blod genom klaffen. Så småningom kan det medföra allvarliga skador på hjärtat och inom några år utvecklas till hjärtsvikt, om inte förträngningen behandlas

Studien
Proteomic Biomarkers for Incident Aortic Stenosis Requiring Valvular Replacement
Circulation Johan Ljungberg, Mikael Janiec, Ingvar A. Bergdahl, Anders Holmgren, Johan Hultdin, Bengt Johansson, Ulf Näslund, Agneta Siegbahn, Tove Fall, Stefan Söderberg

Kontakt
Johan Ljungberg, johan.ljungberg@vll.se

 

Inlägget Högre halter protein i blodet vid förträngning på aortaklaffen dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Träna bort fantomsmärtorna med AI-algoritmer

tors, 2018-09-06 06:00

Fantomsmärta är ett svårbegripligt fenomen, som uppträder hos personer som har förlorat en kroppsdel. Vissa kan känna stark smärta som upplevs komma från den del av kroppen som saknas. För de drabbade kan detta innebära en allvarlig påfrestning och ge drastiskt försämrad livskvalitet. De nuvarande teorierna om ursprunget till fantomsmärtor kan emellertid varken förklara resultaten från kliniska undersökningar eller ge någon heltäckande teoretisk ram för att studera och behandla smärtorna.

Nu har Max Ortiz Catalan, docent vid Chalmers, publicerat en artikel där en ny lovande teori lyfts fram, som han kallar ”stochastic entanglement” – på svenska ungefär ”slumpmässig sammankoppling”. Hypotesen, som publicerats i tidskriften Frontiers in Neurology, bygger vidare på hans tidigare forskning om maskininlärning och förstärkt verklighet (augmented reality) som banbrytande behandlingsmetod.

Efter en amputation förlorar nervsystemet till den saknade kroppsdelen sin roll och blir mottagligt för att kopplas samman med andra nervbanor – i det här fallet med nerver som styr smärtupplevelsen, menar han.

Nervsystemet blir sysslolöst
– Föreställ dig att du förlorar handen. Det skulle innebära att en betydande del av din hjärna och ditt nervsystem blir arbetslösa. De slutar bearbeta känselsignaler, de slutar producera motoriska signaler för att röra handen. De går i viloläge – men inte passivt, förklarar Max Ortiz Catalan.

Nervceller är aldrig helt passiva. När de inte har ett specifikt uppdrag kan de avfyra nervsignaler slumpmässigt. Det kan leda till att impulser skickas ut planlöst i den delen av det sensomotoriska nervsystemet, samtidigt som liknande sker i nervsystemet som hanterar smärtupplevelse. När sådana nervceller fyras av tillsammans ger det upphov till smärta i den berörda delen av kroppen.

Smärta i en kroppsdel som inte finns kvar
– Normalt skulle en sådan sporadisk avfyrning som sker synkroniserat inte ha någon betydelse, eftersom den bara blir en del av bakgrundsbruset i nervsystemet, och då inte kommer att märkas, fortsätter Max Ortiz Catalan. Men hos patienter som saknar en kroppsdel kan en sådan händelse få betydelse om det inte pågår så mycket annat samtidigt. Det kan resultera i en överraskande, känslomässigt laddad upplevelse – att känna smärta i en del av kroppen som inte längre finns kvar. En sådan anmärkningsvärd känsla kan förstärka ett neuralt samband, få det att sticka ut från mängden och därmed bidra till att en oönskad nervkoppling skapas.

Något som kallas Hebbs princip är viktig i sammanhanget. Den säger att ”celler som avfyras tillsammans, sammankopplas”. Tillämpat på Max Ortiz Catalans forskning betyder det att nervceller i det sensomotoriska systemet och systemet för smärtupplevelse kopplas samman med varandra, vilket resulterar i fantomsmärtor. Denna teori förklarar också varför alla amputerade inte lider av sådana smärtor; slumpmässigheten innebär att avfyrning kanske inte sker samtidigt, och därför sker heller ingen sådan koppling hos alla patienter.

Motorisk fantomstyrning som behandling
I artikeln som nu publicerats fortsätter Max Ortiz Catalan att undersöka hur teorin kan förklara effekterna av motorisk fantomstyrning (Phantom Motor Execution, PME), den nya behandlingsmetod som han tidigare utvecklat. Vid PME-behandlingen registrerar elektroder, som är fästa vid patientens amputerade stump, elektriska signaler egentligen avsedda för den saknade kroppsdelen, som sedan översätts via AI-algoritmer till rörelser som utförs av en virtuell kroppsdel i realtid. Patienten ser sig själv på en datorskärm, med en digital kroppsdel i stället för den som saknas, och kan då styra den som om kroppsdelen utgjorde en del av den egna kroppen. Detta gör det möjligt för patienten att stimulera och återaktivera de vilande områdena i hjärnan.

– Patienterna kan då åter börja använda de områden av hjärnan som gått i viloläge. När man väcker liv i det slumrande nervsystemet hjälper det till att försvaga och bryta kopplingen som orsakar smärta. Det fungerar som en sorts omvänd Hebbs princip – ju mer nervcellerna avfyras åtskilt, desto svagare blir deras förbindelse med varandra. Detta kan också användas förebyggande för att förhindra att sådana förbindelser alls uppkommer, säger han.

Motorisk fantomstyrning testas kliniskt
Max Ortiz Catalan har utvecklat motorisk fantomstyrning (PME) som en behandlingsform för fantomsmärtor, där fantomrörelser från den kvarvarande stumpen avkodas med maskininlärning och därefter visualiseras via virtuell och förstärkt verklighet (virtual and augmented reality). Den nya hypotesen ger nu en förklaring till de framgångar som behandlingen uppvisat i kliniska studier.

PME har visat sig minska fantomsmärtor hos kroniskt drabbade, där andra behandlingar har misslyckats. PME-tester pågår på kliniker runt om i världen, från Kanada till Australien, men de flesta behandlade patienterna finns i Europa. En behandlingsutrustning har tagits fram och säljs via det svenska medicinteknikföretaget Integrum AB, och för närvarande sker omfattande internationell klinisk prövning i sju länder. Hjärnbildsstudier pågår också på patienter som behandlats med PME, vilket kommer att bekräfta eller tillbakavisa Max Ortiz Catalans teorier.

PME-behandlingen har tidigare visat sig hjälpa patienter där andra metoder misslyckats. Att förstå exakt hur och varför behandlingen kan vara till nytta är avgörande för att den ska kunna utföras korrekt och på bästa möjliga sätt. Den nya teori som Max Ortiz Catalan nu för fram kan bidra till att lösa några av gåtorna kring fantomsmärtor, och dessutom ge en del av dem som drabbas hårdast en bättre tillvaro.

Video som visar behandling med motorisk fantomstyrning:

Artikel:
The stochastic entanglement and phantom motor execution hypotheses: a theoretical framework for the origin and treatment of PLP (Frontiers of Neurology)

Kontakt:
Max Ortiz Catalan, docent, institutionen för elektroteknik, Chalmers, maxo@chalmers.se, 070-846 10 65

Inlägget Träna bort fantomsmärtorna med AI-algoritmer dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Så växlar virus mellan olika sätt att infektera

ons, 2018-09-05 14:16

– Kunskapen är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger forskaren Alex Evilevitch.

Alex Evilevitch och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Illinois universitet har visat att en tidigare okänd mekanism avgör hur snabbt bakteriofager, alltså virus som infekterar bakterier, injicerar sitt DNA i bakterier.

– Vi såg att själva mekanismen för hur DNA:t packas påverkar hur snabbt viruset för in sitt DNA i bakterien, säger Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet. Han menar att det är troligt att mekanismen, som de studerat på bakteriella virus, gäller även för virus som infekterar människa och djur.

Olika infektionsförlopp
Virus förökar sig på två olika sätt. Det ena sättet, ett så kallat lytiskt infektionsförlopp, innebär att viruspartiklarna kidnappar värdcellens maskineri, tillverkar hundratals nya kopior av sig själv, tar död på cellen och därefter sprider sina viruskopior vidare ut i organismen.

Det andra sättet, ett latent infektionsförlopp, innebär att viruspartiklar infekterar värdcellen med sitt DNA och därefter sitter viralt DNA kvar i cellerna i ett ”vilande” läge. När värdcellen delar sig, delas viruset och sprids vidare med den nya kopian av värdcellen.

En stor utmaning inom virologin har varit att reda ut vad som avgör om det blir det ena eller det andra förloppet.

För att ta reda på det studerade Alex Evilevitch och hans kollegor vad som händer i samband med att virus som kallas bakteriofager injicerar sitt DNA i E. coli-bakterier. De såg då att infektionen antingen är synkroniserad – att hundratals viruspartiklar samtidigt angriper bakterien – eller så är den slumpartad och okoordinerad.

Forskarna visade också att förhållanden som temperatur och jonstyrkan i miljön kan stänga av eller sätta på den här synkroniseringen, ungefär som ett relä, genom att påverka den packade DNA-strukturen inne i viruset.

– Vi såg att om angreppet från viruspartiklarna sker synkroniserat är det sannolikt att infektionsförloppet blir latent medan det under en okoordinerad infektion blir ett lytiskt förlopp. Kunskapen om vad som reglerar huruvida ett virus ligger sovande i kroppen, eller om den sprids snabbt och orsakar symtom, är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger Alex Evilevitch.

Studien:
The mobility of packaged phage genome controls ejection dynamics
eLife

Kontakt:
Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet och Illinois universitet, Alex.Evilevitch@med.lu.s

Inlägget Så växlar virus mellan olika sätt att infektera dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Tuff behandling vid blodcancer kan skjutas på framtiden

ons, 2018-09-05 08:00

–­ Behandlingstraditionen har varit att man inte startar med ESA förrän patienten blir transfusionskrävande. Det vi ser i denna studie är att om du vill ha effekt av ESA-läkemedel så bör de sättas in innan transfusionsbehovet är ett faktum, säger Hege Garelius, disputerad vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, överläkare vid universitetssjukhuset och verksam vid Regionalt cancercentrum, RCC Väst.

MDS (myelodysplastiska syndrom) är en form av blodcancer, leukemi, där blodbildande stamceller drabbas, vilket leder till brist på mogna blodkroppar. Sjukdomen delas in en hög- och en lågriskgrupp, beroende på risken att patienten utvecklar en akut leukemi.

Tidig behandling med ESA
Vid MDS med låg risk brukar behandling inte sättas in förrän blodvärdet når ett kritiskt värde, något som kan behöva omprövas enligt den aktuella forskningen. Den visar att om man tidigt behandlar med ESA, så klarar sig patienten betydligt längre utan blodtransfusion.

ESA (erytopoietinstimulerande läkemedel) är en grupp läkemedel som stimulerar kroppens egen förmåga att bilda röda blodkroppar. I studien har man undersökt effekten av ESA på 1 800 patienter med lågrisk-MDS från 17 europeiska länder.

Patienterna som snabbt behandlades med ESA fick sin första blodtransfusion efter i genomsnitt 23 månader, jämfört med 6 månader för patienter som inte fick tillgång till ESA förrän efter första transfusionen.

Bättre livskvalitet
Att slippa blodtransfusioner under längre tid kan innebära en stor förbättring i livskvalitet för MDS-patienter, som ofta är äldre.

– Dels slipper man åka till sjukhuset varannan, var tredje vecka och dels slipper man biverkningar. Blodtransfusioner skapar ett järnöverskott i kroppen som lagras upp i inre organ som hjärta och lever. Patienterna blir ofta trötta och dåliga, säger Hege Garelius.

I Sverige insjuknar varje år omkring 3 700 personer i någon form av blodcancer. I drygt 500 fall handlar det om MDS. Med tiden kan MDS-patienter också utveckla en annan typ av blodcancer, AML (akut myeloisk leukemi), som står i fokus för övriga tre studier i avhandlingen.

Studien:
Registry studies on myelodysplastic syndrome and secondary acute myeloid leukemia

Kontakt:
Hege Garelius, hege.garelius@vgregion.se

Inlägget Tuff behandling vid blodcancer kan skjutas på framtiden dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter

Fullkorn bästa skyddet mot typ 2-diabetes

ons, 2018-09-05 06:00

Studien, gjord av forskare på Chalmers och Cancerinstitutet i Köpenhamn ger en kraftfull bekräftelse av tidigare forskningsresultat om fullkornets stora betydelse för att förebygga typ 2-diabetes.

Tidigare oklart om gäller alla sädesslag
Fullkornets skydd mot typ 2-diabetes – det man tidigare kallade ”åldersdiabetes” – har varit känt länge, men man har inte vetat om det är skillnad mellan olika fullkornsprodukter och sädesslag. Det har också varit oklart hur höga intag av fullkorn som minskar risken för diabetes.

– Hittills har de flesta liknande undersökningar gjorts i USA, säger Rikard Landberg, professor i livsmedel och hälsa på Chalmers och senior forskare i studien. Där äter man främst fullkorn från vete. Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan de olika spannmålssorterna, vilket man hade kunnat vänta sig eftersom de innehåller olika mängd och typer av kostfibrer och bioaktiva ämnen, som har visats påverka riskfaktorer för typ 2-diabetes olika.

Fullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Det gäller både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.
Till spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.

Studien är gjord på danskar, som har en stor variation i sitt fullkornsintag, liksom övriga Skandinavien. Den visar att det inte spelar någon roll vilken fullkornsprodukt eller vilken spannmålssort man äter – rågbröd, havregrynsgröt och müsli till verkar till exempel ge likartat skydd mot typ 2-diabetes.

Mängden fullkorn spelar roll
Däremot är mängden fullkorn man får i sig per dag viktig – och även när det gäller dosen ger studien betydelsefulla bidrag till kunskapsläget.

Deltagarna delades in i fyra olika grupper beroende på hur mycket fullkorn de rapporterade att de hade ätit. De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd till exempel.

Livsmedelsverkets råd är att äta cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män.
Några exempel på hur mycket fullkorn olika livsmedel innehåller:
1 skiva rågbröd (50 gram): 16 gram fullkorn
1 portion havregrynsgröt (35 gram gryn = 1 dl): 35 gram fullkorn
1 skiva fullkornsknäckebröd (12 gram): 12 gram fullkorn
Källa: Livsmedelsverket och Chalmers

Andelen som drabbades av typ 2-diabetes var lägst i den grupp som rapporterade högst fullkornsintag, och ökade för varje grupp ju mindre fullkorn de hade ätit. I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män, och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.

– Det är ovanligt att kunna undersöka ett så stort spann när det gäller dosen av fullkorn, säger Rikard Landberg. Skandinavien ligger väldigt högt när det gäller fullkornskonsumtion. Om man hade delat in amerikanska deltagare i fyra grupper så hade den grupp som åt mest fullkorn konsumerat samma mängd som den grupp som åt minst fullkorn i Danmark. När det gäller Europa så är fullkornskonsumtionen högst i Skandinavien, och lägst i Spanien och Italien.

Följdes under lång tid
Studien är dessutom ovanligt stor, med drygt 55 000 deltagare som följdes under 15 år, vilket är en lång tid.

Om man jämför fullkornets betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes mot andra livsmedel som undersökts i andra studier så finner man att fullkorn är ett av de viktigaste livsmedlen för att minska risken. Även kaffe och frånvaro av rött kött minskar risken för typ 2-diabetes i motsvarande grad.

– Våra resultat ligger i linje med kostråden, som rekommenderar att man byter ut livsmedel med vitt mjöl mot fullkorn, säger Rikard Landberg. Då får man en dubbel hälsovinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan, medan fullkorn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes.

LCHF-dieten missar positiva hälsoeffekter av fullkorn
Fullkorn innebär att alla delar av spannmålskärnan finns med: skalet, grodden och frövitan. Den som undviker allt spannmål – till exempel för att följa en LCHF-diet – går alltså miste om de positiva hälsoeffekterna av fullkorn, som framförallt kommer från skalet och grodden. Rikard Landberg anser att spannmål, och kolhydrater generellt, inte ska uteslutas i kosten.

– Kolhydrater är en väldigt varierad grupp av näringsämnen som innefattar både socker, stärkelse och kostfibrer. Vi borde diskutera dessa mer var för sig och inte slå ihop dem till en grupp, eftersom de har helt olika effekter på vår fysiologi och hälsa. När det gäller fullkorn är forskningsresultaten entydiga; det finns inte en enda studie som visar negativa hälsoeffekter, bland de många stora studier som har gjorts i varierande befolkningsgrupper runt om i världen.

Artikeln
Higher Whole-Grain Intake Is Associated with Lower Risk of Type 2 Diabetes among Middle-Aged Men and Women: The Danish Diet, Cancer, and Health Cohort

Kontakt
Rikard Landberg, professor och avdelningschef för Livsmedelsvetenskap, Chalmers, rikard.landberg@chalmers.se

Mer om studien
Till studien användes data från en dansk prospektiv kohort-studie om kost, cancer och hälsa. De drygt 55 000 deltagarna var 50 – 65 år och friska när studien startade. Deltagarna hade fyllt i detaljerade formulär om sina matvanor. Ur formulären kunde man få fram deltagarnas konsumtion av total mängd fullkorn (gram per dag), mängd fullkorn från de vanligaste spannmålsslagen (vete, råg och havre, gram per dag), total mängd fullkornsprodukter (gram per dag) och olika produktsorter (rågbröd, övrigt fullkornsbröd och havregrynsgröt/müsli). Kohort-studien kopplades samman med data från Danmarks nationella diabetesregister för att undersöka vilka deltagare som utvecklade typ 2-diabetes under 15 års lopp; totalt drygt 7 000 personer.

Inlägget Fullkorn bästa skyddet mot typ 2-diabetes dök först upp på forskning.se.

Kategorier: Nyheter