Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
vi finns där du är
Uppdaterad: 9 min 5 sek gammalt

Ny studie sågar tesen att antidepressiva läkemedel saknar effekt

fre, 2017-08-18 13:27

I en artikel publicerad i Molecular Psychiatry punkteras resonemanget om att det är psykologi som ligger bakom medicinernas antidepressiva effekt.

Förespråkarna för teorin, som rönt uppmärksamhet i svenska och internationella medier, hävdar att antidepressiva läkemedel, exempelvis så kallade SSRI-mediciner, inte har någon egentlig antidepressiv effekt. Upplevda förbättringar hos dem som medicinerar tillskrivs en placeboeffekt, att patienterna alltså mår bättre för att de förväntar sig just det.

Samma placeboeffekt har enligt kritikerna påverkat resultaten i kliniska studier. Även om varken läkare eller patient vet till vilken grupp en försöksperson lottats, den som ges riktiga preparat eller den som får verkningslösa tabletter, så har han eller hon själv kunnat räkna ut detta med stöd av uppkomna alternativt uteblivna biverkningar.

Teorin avfärdas
Den gynnsamma effekt av SSRI-medel som visats i många studier skulle alltså inte bero på att medicinerna utövar en specifik biokemisk antidepressiv verkan, utan på att medlens biverkningar förstärker en psykologisk placeboeffekt.

För att testa teorins hållbarhet har en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin analyserat data från de studier som låg till grund för att man en gång bedömde att två av de mest använda SSRI-medlen, är mer effektiva än placebo för behandling av depression.

– Frågan var om det är närvaro av biverkningar som gör att de patienter som fått SSRI i dessa studier svarat bättre än de som fått placebo, själva premissen för teorin, och vi visar väldigt tydligt att så är det inte. Vi är de första som ordentligt undersöker saken, och kan nu definitivt visa att teorin inte stämmer, säger Elias Eriksson.

Tydligt antidepressiva
Analysen av totalt 3344 patienter, varav 2273 fick SSRI och 1071 fick placebo, visar att de två studerade medlen är klart överlägsna placebo vad gäller antidepressiv verkan, också hos de cirka 20 procent av de SSRI-behandlade patienterna som inte upplevde några biverkningar.

– I den här studien har vi tittat på ett kärnsymptom vid depression, nedstämdhet eller depressed mood, och på summapoängen hos de många olika symptom som mäts med den oftast använda skattningsskalan. Båda dessa analyser visar att man har större chans att bli bättre om man får SSRI även om man inte har några biverkningar, säger Elias Eriksson.

– Depression är en potentiellt mycket allvarlig sjukdom där man med de här medicinerna ofta kan åstadkomma en markant symptomlindring. Att de i media felaktigt ofta beskrivs som ineffektiva är olyckligt eftersom det kan få patienter att avstå från en effektiv och kanske livräddande behandling, säger han.

Artikeln: Efficacy of selective serotonin reuptake inhibitors in the absence of side effects: a mega-analysis of citalopram and paroxetine in adult depression

Kontakt:
Doktorand Fredrik Hieronymus 0707 99 58 59; fredrik.hieronymus@neuro.gu.se Professor Elias Eriksson 0709 55 50 55 elias.eriksson@neuro.gu.se
Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 30 19 80; margareta.g.kubista@gu.se

Kategorier: Nyheter

Distanskurs får fler att fortsätta med hörapparaten

ons, 2017-08-16 14:49

– Flitiga hörapparatsanvändare kände att de hade mer nytta av sin hörapparat, och andra började använda den mer när de förstod vad de kunde förvänta sig av den, säger Milijana Malmberg, audionom och disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

I arbetet med sin avhandling har hon följt totalt 163 hörapparatanvändare, 67 kvinnor och 96 män, i åldern 31-81 år. Syftet har varit att utvärdera möjligheterna och effekterna av kompletterande rehabiliteringsprogram på distans via brev eller internet.

Räcker inte med genomgångar
Milijana Malmbergs erfarenhet är att traditionella besök på hörselklinik med genomgångar och information ibland inte räcker. Den första entusiasmen över en ny hörapparat förbyts inte sällan i besvikelse när apparaten inte är den snabblösning som patienten kanske väntat sig. Ibland leder de kvarstående hörselproblemen till att hörapparaten läggs åt sidan.

– Patienten har en hörselnedsättning, vi har pratat om kommunikationsproblemen som de har hemma och på jobbet, och ändå kommer de på återbesök och säger att de inte vill använda sin hörapparat. Då gör det nästan lite ont, man vill att de ska ha nytta av detta, och man vill att de ska komma tillbaka till det sociala livet, säger Milijana Malmberg.

Problemen handlar dels om att kunna ta till sig all information, och dels att vänja hjärnan vid den nya ljudbild som hörapparaten ger. Ju längre en person gått med hörselnedsättning utan hjälpmedel ju svårare är det att acceptera ljudet av exempelvis tidningsprassel, som man kanske inte hört ordentligt på flera år.

Fem veckor lång distanskurs
De fem veckor långa distansprogram som provades, med post- eller mejlutskick varje vecka, innehöll både läsning och praktiska övningar som deltagarna fick utföra i sin egen miljö. Det kunde handla om hur ljud beter sig i ett rum, hur avstånd påverkar och hur man bäst placerar sig i förhållande till andra personer och ljudkällor. Insikten om att hörapparaten inte ger normal eller komplett hörsel var också viktig.

– De lärde sig vad som är realistiska förväntningar. Att man inte längre kan prata mellan olika rum, att man kanske måste dra ner på fläkten, och att man behöver se den man pratar med. Det kan låta väldigt basalt, men vi är vanemänniskor och det gäller att få insikt om de här beteendemönstren, säger Milijana Malmberg.

Patienterna som genomgick distansprogrammen blev mer orädda för att fråga om när de inte hörde, istället för att låtsas höra. De sökte sig åter till större sociala sammanhang, och började tillämpa de kunskaper som de i och för sig ofta hade redan innan.

– De fick sina kunskaper bekräftade i och med programmet, och började använda andra strategier. På det stora hela fick de ett annat begrepp om nyttan med en hörapparat, vilket gjorde att de vågade kommunicera mer än vad de hade gjort tidigare, säger Milijana Malmberg.

Avhandling:
”Aural rehabilitation programs for hearing aid users: Evaluating and clinically applying educational programs, supported via telephone and/or the internet and professionally guided by an audiologist”,

Kontakt:
Milijana Malmberg, tel 0736 73 84 07, milijana.lundberg.malmberg@vgregion.se

Kategorier: Nyheter

Tumörcellers anpassning till syrebrist ledtråd i kampen mot glioblastom

ons, 2017-08-16 09:20

Det finns ett akut behov av nya behandlingsstrategier för patienter med glioblastom – den mest aggressiva varianten av hjärntumör. Överlevnaden bland de drabbade är i genomsnitt 15 månader.

– Mycket tyder på att det enbart är en liten del av cellerna i en tumör – de så kallade cancerstamcellerna – som är resistenta mot behandling och därför påverkar tumörens återväxt, förklarar Alexander Pietras som lett studien på Lunds universitet.

– I våra studier dels i möss men även i mänskliga gliomceller, kartlagt de signalvägar som tycks skilja sig mellan behandlingsresistenta och behandlingskänsliga gliomceller och en del av förklaringen handlar om cellens svar på syrebrist.

Växer fortare än blodkärl bildas
Syrebrist uppstår ofta i tumörceller, dels på grund av att dessa växer fortare än nya blodkärl hinner bildas, och dels för att blodkärlen i tumörer ofta är av sämre kvalitet och därför inte kan tillföra syre i samma utsträckning. Sedan tidigare känner man till att tumörer med syrebrist ofta är mer aggressiva. Nu har forskargruppen i Lund upptäckt att en specifik markör (CD44) som finns på cancerstamcellernas yta interagerar med ett protein (HIF-2a) som är centralt vid syrebrist.

– När en cell får syrebrist stabiliseras HIF, vilket leder till en rad anpassningar som bland annat sparar energi och bidrar till bildandet av nya blodkärl. I just cancerstamceller tycks denna signalväg vara aktiv även då cellerna inte upplever någon syrebrist. Våra fynd tyder på att interaktionen med CD44 – som är specifik för cancerstamceller – är avgörande för denna syre-oberoende stabilisering av HIF.

Annorlunda svar på syrebrist
I vanliga fall regleras de här signalvägarna väldigt noggrant, men i cancerstamcellerna i glioblastom tycks dessa funktioner vara delvis satta ur spel. Fynden förklarar hur cancerstamceller kan utnyttja HIF trots att de i hjärntumören ofta befinner sig i de bäst syresatta delarna, alldeles intill blodkärl. Cancerstamcellernas svar på syrebrist regleras alltså annorlunda och följden blir mer aggressiva celler som inte svarar på behandling. Möjligen är det dessa cancerstamceller som sedan ger upphov till återfall i sjukdomen menar forskarna bakom studien.

– Vi vill använda dessa nya kunskaper för att påverka de resistenta cellerna i en mer behandlingskänslig riktning, genom att hämma signalvägen mellan CD44 och HIF-2a – en strategi som kan vara intressant även vid en rad andra tumörformer där HIF och CD44 tros vara av betydelse, som till exempel njurcancer, avslutar Alexander Pietras.

Artikel: CD44 Interacts with HIF-2α to Modulate the Hypoxic Phenotype of Perinecrotic and Perivascular Glioma Cells Cell Reports 20 (2017) pp. 1641-1653

Kontakt: Alexander Pietras, forskare, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, 0709-928629, alexander.pietras@med.lu.se

Studien har finansierats med forskningsmedel från Ragnar Söderbergs stiftelse, Barncancerfonden, Vetenskapsrådet och Cancerfonden samt Ollie & Elof Ericssons stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Jeanssons stiftelser, Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen, Gunnar Nilssons cancerstiftelse, Segerfalkstiftelsen, Gösta Miltons minnesfond, Mary Beves stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse.

Kategorier: Nyheter

Blyga barn berättar lättare vid datorn

ons, 2017-08-16 06:15

Att göra intervjuer med yngre barn är utmanande, särskilt när det är viktigt att det berättade stämmer med det som hänt. Det är viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder i sådana situationer.

I studien intervjuades 60 barn i 4–5-års åldern. Under intervjun användes antingen en metod som liknar den poliser använder vid barnförhör, eller en datorassisterad metod som kallas In My Shoes.

Forskarna har använt de viktigaste evidensbaserade delar som används i dagens barnförhör. Till exempel genom att berätta för barnet att hen får säga ”jag vet inte” om hen inte vet svaret, att ställa öppna frågor till barnet, helt undvika ledande frågor samt att skapa en stödjande atmosfär där barnet har rätt att när som helst avbryta intervjun. Barnen har inte blivit förhörda i studien.

I In My Shoes sitter den vuxne och barnet tillsammans vid datorn och barnet uppmuntras berätta om sina känslor och upplevelser och har hjälp av bland annat förenklade bilder av känslor, personer och situationer. Det är en strukturerad intervju med olika moduler och barnet kan välja att peka på skärmen som svar. Dessutom har barnet mer kontroll över tempot och kravet på ögonkontakt minskar, vilket kan vara skönt för många barn.

Blyga barn berättar mer med hjälp av dator
Forskarna ville ta reda på om barnen började kommunicera mer beroende på om de intervjuades med den ena eller andra metoden och beroende på om de var blyga. Därför observerade de hur barnen betedde sig i början av intervjun, under den del som går ut på att skapa kontakt med barnet och berätta vilka regler som finns. Därefter observerade de hur barnen betedde sig i början av den del som kallas den substantiella fasen, där barnet uppmuntras berätta om sina upplevelser.

– Det visade sig att blyga barn som intervjuades med In My Shoes började prata mer, de svarade snabbare och behövde mindre uppmuntran för att prata. De blyga barnen som intervjuades med polismetoden började inte kommunicera mer. För oblyga barn spelade intervjumetoden ingen roll, säger Karin Fängström, doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och legitimerad psykolog.

Hon påpekar att det är viktigt att komma ihåg att studien har gjorts på en liten grupp barn och att fler studier måste göras för att resultaten ska kunna bekräftas.

– Våra tidigare studier pekar på att In My Shoes hjälper barn att ge lika tillförlitlig information som när de intervjuas med den metod som liknar barnförhör. Nu kan vi också säga att In My Shoes verkar passa blyga barn som verkar spända och oroliga, särskilt bra, säger Karin Fängström.

Om metoden In My Shoes
In My Shoes utvecklades av forskare och psykologer i England som såg ett behov av ett datorassisterat hjälpmedel för att prata med barn som misstänkts ha varit utsatta för övergrepp eller vanvård. För att arbeta med In My Shoes behöver man genomgå en två-dagarskurs samt certifiering, därefter är programmet kostnadsfritt att använda. Kursen ges av den icke vinstdrivande organisationen Child and Family Training.

Studie: ”The computer-assisted interview In My Shoes can benefit shy preschool children’s communication”, Fängström, K., Salari, R., Eriksson, M., & Sarkadi, A. (2017). Publicerad i tidskriften PLOS ONE

Kontakt:
Karin Fängström, tel: 018-471 6576 (från kl. 8.30)
e-post: karin.fangstrom@pubcare.uu.se

Tidigare publicerade studier om In My Shoes:

Fängström, K., Bokström, P., Dahlberg, A., Calam, R., Lucas, S., & Sarkadi, A. (2016). In My Shoes–Validation of a computer assisted approach for interviewing children. Child Abuse & Neglect, 58, 160-172.

Bokström P, Fängström K, Calam R, Lucas S, Sarkadi A.’I felt a little bubbly in my tummy’: eliciting pre-schoolers’ accounts of their health visit using a computer-assisted interview method. Child Care Health Dev. 2016 Jan;42(1):87-97. doi: 10.1111/cch.12293. Epub 2015 Nov 12.

Kategorier: Nyheter

Hittar antibiotikaresistens på 30 minuter

tis, 2017-08-08 17:11

Både Världshälsoorganisationen WHO och Smittskyddsinstitutet menar att antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot människors hälsa globalt.  En viktig bidragande orsak till resistensutvecklingen är att man använder fel antibiotika vid behandling. Tillförlitliga metoder att snabbt och enkelt kunna identifiera bakteriens resistensmönster och sätta in rätt behandling från början, det vill säga redan vid läkarbesöket, är en lösning på problemet. Detta har hittills inte varit möjligt eftersom de existerande testen för antibiotikaresistens tar för lång tid.

Rätt antibiotika vid första läkarbesöket
Nu har forskare vid Uppsala för första gången visat att det går att utveckla ett antibiotikaresistanstest som är så snabbt att man kan få med sig rätt antibiotika hem från vårdcentralen vid första besöket. Testet är i första hand tänkt för urinvägsinfektion, en åkomma som globalt drabbar cirka 100 miljoner kvinnor varje år och som står för 25 procent av antibiotikaanvändningen i Sverige.

Klebsiella pneumoniae bakterier som växer i ett mikroflödeschip fotad i faskontrast. Bakterierna är 0.003mm långa och delar sig varje halvtimma. Foto: Johan Elf

– Vi har utvecklat en ny metod som möjliggör en bestämning av resistensmönster hos bakterier vid urinvägsinfektioner på 10 till 30 min. Som jämförelse kräver den resistensbestämning som gäller idag 1 till 2 dagar. Det snabba testet bygger på ett nytt mikroflödesplastchip där bakterierna fångas och växer samt metoder för att analysera bakterietillväxt på encellsnivå, säger doktorand Özden Baltekin som utfört huvuddelen av det experimentella arbetet.

Känslig teknik spårar bakterier
Metoden är mycket känslig och bygger på tekniker som utvecklats för att studera beteendet hos enskilda bakterier med mycket hög känslighet. Genom att följa om cellerna växer i närvaro av antibiotika (det vill säga de är resistenta) eller inte (de är känsliga) kan man inom några minuter säga om de är resistenta eller känsliga.

– Det är superkul att grundforskningsmetoderna som vi utvecklat för helt andra frågeställningar kan komma till nytta för en så oerhört viktig medicinsk tillämpning, säger Johan Elf en av forskarna bakom studien.

Detektionsmetoden utvecklas nu till en användarvänlig produkt av ett företag i Uppsala, Astrego AB. Företaget räknar med att ha ett automatiserat test för urinvägsinfektioner redan om ett par år.

– Förhoppningen är att metoden i framtiden ska kunna användas på sjukhus och vårdcentraler för att snabbt ge korrekt behandling och dessutom minska den onödiga användningen av antibiotika, säger Dan Andersson, en av forskarna bakom studien. Dessutom tror vi att metoden också kan användas vid andra typer av infektioner, till exempel blodinfektioner där ett snabbt och korrekt val av antibiotika är livsavgörande för patienten.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och sker inom ramen för det nyligen startade nationella centret för forskning om antibiotikaresistens vid Uppsala Universitet, UAC (Uppsala Antibiotic Center).

Artikel:
”Antibiotic susceptibility testing in less than 30 min using direct single-cell imaging”, Özden Baltekina, et al., Proceedings of the National Academy of Science, USA (PNAS).

Kontakt:
Johan Elf
tel. 018-471 4678,
e-post: Johan.Elf@icm.uu.se 

Dan Andersson,
tel: 018-471 4175, 070-167 90 77
e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se

 

Kategorier: Nyheter

Blodprov visar risk vid kranskärlssjukdom

tis, 2017-08-08 10:15

Kranskärlssjukdom är vanligt. Åderförkalkning ger förträngningar i hjärtats egna blodkärl (kranskärl) vilket i sin tur ger upphov till syrebrist i hjärtat, framförallt vid ansträngning. Detta ger ofta ansträngningsutlösta bröstsmärtor (kärlkramp). Även om kranskärlssjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna, är risken att dö av sjukdomen olika stor hos olika individer. Men hittills har behandlingen varit densamma, oavsett risk.

– Det här verktyget skulle kunna göra det möjligt att ge patienter med kranskärlssjukdom en mer precis och skräddarsydd behandling. Verktyget gör det möjligt att hitta de som har högst risk, och därmed sannolikt störst nytta av nyare, intensiva och förebyggande behandlingar, säger Daniel Lindholm, vid institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala Clinical Research Center vid Uppsala universitet, och en av dem som lett studien.

Bättre diagnos och prognos
I studien studerades 13 164 patienter med stabil kranskärlssjukdom. Studien visar att två blodprov, NT-proBNP och högkänsligt Troponin T, innehöll mer information om prognosen än någon annan faktor.

Troponin T är ett protein som i princip enbart finns i hjärtmuskelcellerna. Detta används ofta när man ställer diagnosen hjärtinfarkt; men nu med hög-känsliga metoder, kan mycket lägre nivåer mätas, vilket ger prognostisk information även i ett stabilt skede. NTproBNP utsöndras av hjärtat när det är stressat, till exempel vid hjärtsvikt, men även vid stabil kranskärlssjukdom.

Genom att kombinera de specifika blodproven med några kliniska faktorer kunde forskarna konstruera en modell som med stor precision kan förutspå risken att dö av hjärt-kärlsjukdom. Modellen visade sig också användbar för att förutspå insjuknande i hjärtsvikt hos patienter med stabil kranskärlssjukdom.

Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.

Studie:
”Biomarker-Based Risk Model to Predict Cardiovascular Mortality in Patients With Stable Coronary Disease”, Journal of the American College of Cardiology August 15, 2017, 70 (7) 813-826; DOI: 10.1016/j.jacc.2017.06.030

Kontakt:
Daniel Lindholm, institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala Clinical Research Center vid Uppsala universitet
daniel.lindholm@ucr.uu.se
tel. 070-3963306

Lars Wallentin, institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala Clinical Research Center vid Uppsala universitet
lars.wallentin@ucr.uu.se
tel. 018-611 95 00

Kategorier: Nyheter

Cancerprotein funnits sedan djurens uppkomst

tis, 2017-08-08 10:03

Proteinet p53 har normalt många uppgifter, bland annat förhindrar det friska celler från att omvandlas till cancerceller. I muterad form kan den förmågan förloras. För att bättre förstå hur detta protein fungerar har en forskargrupp ledd av Greta Hultqvist och Per Jemth lyckats producera ett så kallat fylogenetiskt träd för p53, samt för proteinet MDM2 som reglerar p53.

Ett fylogenetiskt träd förklarar hur gener och proteiner är besläktade med varandra, inom arter eller mellan arter, samt hur kopiering eller radering av gener har skett. Det finns sedan tidigare fylogenetiska träd för de flesta gener. För p53 har det varit komplicerat att göra ett sådant träd eftersom proteinet förändras så fort. Forskarna lyckades med uppgiften genom att enbart inkludera arter med p53-proteiner som innehåller en proteinsekvens som kan interagera med MDM2.

– Det funkade att göra så här eftersom de delar av protein som har en viktig funktion, inte kan mutera lika fort som andra delar. Genom att exkludera vissa proteiner på liknande sätt som vi gjort i den här studien borde man även kunna lösa andra, tidigare svårproducerade, fylogenetiska träd, säger Emma Åberg, doktorand i forskargruppen, som arbetat med att göra de fylogenetiska träden.

Spåras tillbaka i tiden
Det fylogenetiska trädet som publicerats i studien avslöjar att genen för p53 har duplicerats i olika arter vid olika tillfällen och att delar av proteinet raderats vid flera oberoende tillfällen i evolutionen.

– Det är förvånansvärt mycket förändringar i genen för att vara en så viktig familj. Tidigare har man baserat analyser av evolutionen av p53 på hela proteinet och undersökt vilka delar som finns och vilka som saknas. Vi ser att det inte fungerar eftersom det har skett så många förändringar i olika arter vid olika tidpunkter, vilket lätt leder till felaktiga slutsatser. Vårt fylogenetiska träd löser dessa problem, säger Greta Hultqvist.

Artikel:
”Evolution of the p53-MDM2 pathway”, Åberg et al., BMC Evolutionary Biology (2017) 17:177, DOI 10.1186/s12862-017-1023-y (Open access)

Kontakt:
Greta Hultqvist, institutionen för farmaceutisk biovetenskap
tel: 070-225 35 22
e-post: greta.hultqvist@farmbio.uu.se

Kategorier: Nyheter

Föräldrar till cancersjuka barn får hjälp via internet

mån, 2017-08-07 09:29

Tidigare forskning har visat att en många föräldrar till barn som behandlas för cancer upplever symptom på traumatisk stress och depression. I den nya studien visar Uppsalaforskarna att dessa föräldrar skulle kunna ha nytta av stöd via internet, något som också gör det möjligt för flera att få hjälp oberoende av var man bor i landet.

Behandlingen bestod av ett 10-veckorsprogram bestående av självhjälp via internet, med stöd via e-post från en psykolog. Grunden i programmet bygger på kognitiv beteendeterapi.

I studien jämfördes föräldrar som lottats till att genomgå programmet, med föräldrar som lottats till så kallad väntelista. Föräldrarna på väntelistan fick tillgång till programmet senare. Resultaten visar att föräldrar som fick tillgång till programmet minskade sina symptom på traumatisk stress och depression i högre utsträckning än de som var på väntelista. Vid uppföljning tolv månader efter programmets slut höll resultaten i sig.

Hjälp hantera jobbig situation
Programmet fokuserade på att informera deltagare om vad som händer med människor när man befinner sig en påfrestande situation. Det gav även tillgång till konkreta verktyg och övningar för att hjälpa föräldrarna att hantera stress och jobbiga tankar.  avslappningsträning, problemlösning och olika hanteringsstrategier för jobbiga tankar och känslor.

– Vi skulle önska att resultaten verifierades i en större studie men tills vidare så tyder resultaten på att denna form av stöd är lovande för föräldrar till barn som behandlas mot cancer och som kan tänka sig att få stöd och hjälp via internet. På detta sätt skulle programmet som har testats kunna utgöra ett komplement till det stöd som i dagsläget erbjuds dessa föräldrar, säger Louise von Essen, professor, klinisk psykologi i hälso- och sjukvård vid Uppsala universitet.

Studie:
”Twelve-Month Follow-Up of a Randomized Controlled Trial of Internet-Based Guided Self-Help for Parents of Children on Cancer Treatment”, Cernvall M, Carlbring P, Wikman A, Ljungman L, Ljungman G, von Essen L

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Internet Research.

Kontakt:
Louise von Essen, professor, Uppsala universitet (ansvarig forskare)
e-post: louise.von-essen@kbh.uu.se
tel: 070-4250714

Martin Cernvall, Uppsala universitet (korresponderande författare för studien)
e-post: martin.cernvall@kbh.uu.se
tel: 0709-564480

Kategorier: Nyheter

Upptäckt av botulinumtoxin – supergift som kan lindra svåra tillstånd

fre, 2017-08-04 11:38

Det upptäckta toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin. Dessa toxiner används idag vid mer än 80 medicinska tillstånd såsom muskelspasmer, överaktiv blåsa, kronisk migrän, svettning och Cerebral Pares (CP). Med det nya toxinet BoNT/X finns möjligheten att skapa ett nytt område av toxinläkemedel relaterade till intracellulär transport och sekretion.

Uppbyggnaden av det första botulinumtoxinet (BoNT/A) som upptäcktes 1897. Illustration: Pål Stenmark

Eftersom botulinumtoxiner är de mest giftiga ämnen som vi känner till idag är det också viktigt att utveckla metoder för att spåra toxinet och behandla förgiftningar orsakade av toxinet.

– Att vi nu har upptäckt BoNT/X underlättar såklart utvecklingen av diagnostik och motåtgärder, vilket är mycket viktigt om någon skulle utsättas för en toxisk mängd av ämnet, säger Pål Stenmark, docent, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.

Antikroppar och nya läkemedel
Forskargruppen ska nu utveckla antikroppar med förmågan att upptäcka och inaktivera toxinet.

– Inom några månader kommer vi att ha utvecklat sätt att upptäcka om en person har blivit exponerad för BoNT/X, säger Pål Stenmark.

Forskarna kommer nu att bestämma toxinets struktur och undersöka hur det binder till nervcellen. De kommer också att undersöka hur de unika egenskaperna hos BoNT/X bäst kan användas för att utveckla nya läkemedel.

Det hela började med att ett spädbarn i Japan insjuknade 1995. År 2015 sekvenserades genomet hos bakterier som isolerats från barnet och deponerades i en databas. I ett fyra miljoner bokstäver långt dokument som beskriver bakterien har nu forskargruppen identifierat det nya toxinet.

– När vi upptäckte toxinet trodde jag först att vi hade gjort något fel i analysen, men efter att ha kontrollerat flera gånger visade det sig vara korrekt. Upptäckten öppnar en mängd nya spännande forskningsområden som vi är angelägna om att utforska i samarbete med Dr. Min Dongs forskargrupp vid Harvard, säger Pål Stenmark.

Artikel:
“Identification and characterization of a novel botulinum neurotoxin” i tidskriften Nature Communications

Kontakt:
Pål Stenmark, docent, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet,
e-post stenmark@dbb.su.se, mobil 0739-84 12 16.

Kategorier: Nyheter

Få ångrar könskorrigering

ons, 2017-08-02 13:41

Till Karolinska Universitetssjukhusets mottagning för andrologi, sexualmedicin och transmedicin (ANOVA) ökar strömmen av besökare ständigt. År 1999 remitterades 20 personer för utredning och behandling av könsdysfori, en siffra som förra året (2016) hade ökat till hela 350. I år räknar man med 400 remisser för personer som behöver utredning och behandling av könsdysfori.

Könsdysfori innebär ett tillstånd med ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen, vilket orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet.

Mottagningen ANOVA har ett helhetsomhändertagande för personer med könsdysfori, från diagnostiska utredningar, stöd under och efter transition, till livslång hormonbehandling.

– Vi tar emot personer från 18 år och uppåt i alla yrkesgrupper, samhällsklasser och länder. Vi får hit allt från poliser och brandmän till präster, kontorister och sjuksköterskor.

Det säger överläkaren och kliniska sexologen Cecilia Dhejne, patientflödesansvarig för transmedicin på ANOVA, där multidisciplinärt och tvärprofessionellt arbete står i fokus.

Få ångrar könskorrigering
I en färsk avhandling om könsdysfori (On Gender Dysphoria) av Cecilia Dhejne noterade hon en förbättrad hälsa hos den här patientgruppen under de senaste 15 åren, med vare sig förhöjd dödlighet eller förhöjd vård för självmordsförsök.

Hon noterade även att antalet ångeransökningar, alltså personer som ångrar sin könsbekräftande kirurgiska behandling, är lågt (2% procent) och minskade under perioden 1960-2010.

Däremot var det fortfarande vanligt att ha vårdats för psykisk sjukdom.

– Att behöva vänta på den vård som minskar könsdysfori och förbättrar psykisk hälsa innebär ett onödigt psykiskt lidande. Det kan hindra personer att fullfölja studier eller komma ut i arbetslivet.

Karolinska Universitetssjukhuset har idag en patientflödesansvarig för patientgruppen, något som Ceclia Dhejne anser är ett steg i rätt riktning:

– Att Karolinska har en patientflödesansvarig för patientgruppen är ett viktigt steg. Men ett bättre omhändertagande är nödvändigt och innebär en förbättring och utökning av den könsbekräftande vården. Liksom att kunskapen om könsdysfori i den vanliga vården, och speciellt inom psykiatrin, behöver förbättras, konstaterar hon.

Könsinkongruens innebär att en persons könsidentitet är en annan än det kön personen ursprungligen registrerats som (födelsekön).

Könsdysfori är ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet.

De senaste åren har  mottagningen ANOVA haft en 30-50-procentig ökning av remisser per år.

Avhandling:
”On gender dysphoria”, Cecilia Dhejne, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

 

Kategorier: Nyheter

Svåra infektioner ger hög risk för hjärt-kärlsjukdomar

ons, 2017-08-02 09:49

– Våra resultat pekar på vikten av att vara uppmärksam på patienter som haft svåra sjukhuskrävande infektioner eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd, inte bara i samband med infektionen utan även i flera år framåt, säger Cecilia Bergh, forskare vid Örebro universitet och huvudförfattare till den artikel som nu publicerats i European Journal of Preventive Cardiology.

Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar hjärta och blodkärl och innefattar diagnoser som hjärtinfarkt och stroke, en del med dödlig utgång.

– Vi har kommit fram till att den ökade risken efter en svår infektion inkluderar dessa specifika diagnoser – hjärtinfarkt, stroke och dödlig hjärt-kärlsjukdom, säger Cecilia Bergh.

Studien utgår från registerdata över de omfattande undersökningar som gjordes vid mönstringen till den allmänna värnplikten och innefattar över 236 000 män födda mellan 1952 och 1956. Uppgifterna om hjärt-kärlsjukdomar kommer i sin tur från det nationella patientregistret. Männen följdes från mönstringen i sena tonåren till medelåldern med det sista uppföljningstillfället år 2010.

Forskarna analyserade sambandet mellan en första infektion – allmän blodförgiftning eller lunginflammation – som krävde sjukhusvård och efterföljande hjärt-kärlsjukdomar, varje år fram till över fem år.

Resultatet visar att nära var femte av dessa män – knappt 47 000 – diagnostiserades med hjärt-kärlsjukdom under uppföljningsperioden.Av dem hade 8 500 tidigare varit intagna på sjukhus för lunginflammation eller blodförgiftning.

Infektioner står för största risken
Studien slår fast att risken för hjärt-kärlsjukdom ökar 6 gånger det första året efter en svår infektion. Det andra året är risken förhöjd med 2,5 gånger och minskar sedan över tid, men är ändå nästan fördubblad fem år efter infektionen.

Forskarna har också undersökt kopplingen till andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, övervikt, låg stresstolerans, dålig kondition och socioekonomiska förhållanden under uppväxten.

– Dessa vanliga riskfaktorer spelar en stor roll redan från tidig ålder, men just infektioner verkar stå för den största riskhöjningen under de tre första åren efter infektionen, säger Cecilia Bergh.

Eftersom risken är starkt förhöjd direkt efter infektionerna och sedan klingar av med tiden handlar det sannolikt om ett orsakssamband enligt Cecilia Bergh. En förklaring kan vara att en infektion efter den akuta fasen leder till en fortsatt utbredd inflammation i kroppen och inflammation är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

– Det viktigt med en ökad medvetenhet om detta samband för att kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom som kan kopplas till tidigare infektioner, säger Cecilia Bergh.

Artikel:
”Severe infections and subsequent delayed cardiovascular disease”,

Kontakt:
Cecilia Bergh 073-068 28 92

Kategorier: Nyheter

Proteiner hjälper bakterier att dela sig

mån, 2017-07-31 10:53

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt två proteiner som bidrar till att bakterieceller delar sig. Det är biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund som tillsammans med brittiska kollegor vid John Innes Centre i Norwich har kartlagt gener hos bakterier av släktet Streptomyces. Forskarnas upptäckt visar på en ny funktion i celldelningen hos dessa bakterier. Upptäckten av de två proteinerna och deras funktion innebär att bilden av bakteriers celldelningsmaskineri klarnar.

De gula ringarna visar var bakterien Streptomyces venezuelae kommer att dela sig. Bilden består av två foton tagna med fluorescensmikroskop. Skalstrecket är fem tusendels millimeter. Foto: Sebastian Wasserstrom och Yusak Budi Susilo

Alla celler, även bakterieceller, förökar sig genom delning. Bakteriernas celldelning styrs av ett protein som bildar en ringliknande struktur på cellens insida. Ringen attraherar andra proteiner som bland annat bygger en cellvägg utifrån och inåt. På så sätt bildas den tvärvägg som slutligen delar cellen i två.

– Den ringliknande proteinstrukturen utför ett första steg i att snöra av bakteriecellen på mitten så att den delar sig och blir två. Man kan likna det vid en livrem inuti cellen. De proteiner som vi har upptäckt behövs för att stabilisera hela ringstrukturen inuti bakterierna, säger Klas Flärdh, professor vid biologiska institutionen i Lund.

Dynaminer bidrar till celldelning
De upptäckta proteinerna tillhör en stor familj kallad dynaminer. Tills nu har det varit i stort sett okänt vilken funktion de har i bakterieceller. Att det nu står klart att de bidrar i arbetet då celler delar sig betyder enligt Klas Flärdh att nya dörrar öppnas till, och nya frågor måste ställas om, hur hela celldelningsmaskineriet fungerar.

Forskarlagen i Lund och Norwich har nått resultaten genom en kombination av molekylärgenetiska analyser och avancerad mikroskopi. Tidigare forskning har visat på andra möjliga funktioner av dynaminer i bakterier, exempelvis reparation av cellmembran. Den nya upptäckten kompletterar därmed tidigare forskningsresultat.

– Det är mycket möjligt att dynaminer funnits i ursprungliga bakterier och att de under evolutionen utvecklats till att ha olika specifika funktioner, säger Klas Flärdh.

Han betonar att det är grundforskning det rör sig om. Samtidigt pekar han på att kunskaper om bakteriell celldelning har praktiska tillämpningar. Inte minst inom antibiotikaforskningen och i arbetet med att utveckla nya typer av antibiotika.

– Bakteriers celldelningsmaskineri är ett mycket lovande mål som kan angripas med nya antibiotika. Här är ökad kunskap om de molekylära mekanismerna i celldelningen av stort värde, säger Klas Flärdh.

Artikel:
”Two dynamin-like proteins stabilize FtsZ rings during Streptomyces sporulation”
Resultaten presenteras i en artikel i tidskriften PNAS.

Kontakt:
Klas Flärdh, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
073 231 77 07
046 222 85 84
klas.flardh@biol.lu.se

Kategorier: Nyheter

Så får du en självständig ålderdom

tis, 2017-07-25 16:16

Det visar en studie som genomförts vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,vid Uppsala universitet och som nyligen publicerats i Journal of American Geriatrics Society.

Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM) startade 1970, då man bjöd in samtliga män i Uppsala län, födda 1920 till 1924 att delta och 2 322 män (82 %) tackade ja. Deltagarna har hittills följts upp vid sex tillfällen. Den aktuella studiens syfte var att undersöka relationen mellan åldrande med bevarad självständighet och livsstilsfaktorer, inklusive kostmönster och kardiovaskulära riskfaktorer tidigare i livet.

Vid god vigör sexton år senare
Vid drygt sjuttio års ålder besvarade 1 104 av männen ett frågeformulär om livsstil inklusive utbildning, levnadsvillkor och fysisk aktivitet. Följsamhet till en medelhavsliknande kost bedömdes med ett modifierat ”Mediterranean Diet Score” utgående från en sju dagars kostregistrering, och blodtryck och andra kardiovaskulära riskfaktorer registrerades.

Sexton år senare kunde 369 deltagare, med en medelålder på 87 år, utvärderas avseende åldrande med bevarad självständighet. Detta definierades som en god kognitiv förmåga enligt testning och avsaknad av demensdiagnos, eget boende, samt att vara oberoende i personliga vardagsaktiviteter såsom att kunna promenera utomhus på egen hand.

– Tidigare studier har visat att de allra äldsta värderar ett bevarade av funktioner högre än frånvaro av sjukdom, säger Kristin Franzon, läkare och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Bra mat nyckeln till självständig ålderdom
Vid 85 års ålder levde 57 procent av männen och 75 procent av de 369 deltagarna som undersöktes vid 87 års ålder bedömdes ha åldrats med bevarad självständighet. Män som aldrig rökt hade dubbelt så stor chans att uppnå denna självständighet jämfört med rökare. Åldrande med bevarad självständighet var också associerat med normal vikt eller måttlig övervikt (BMI <30 kg/m2) och en midjeomkrets ≤102 cm, liksom en hög följsamhet till en medelhavsliknande kost. Detsamma har observerats när det gäller överlevnaden.

Rökning, övervikt och en ohälsosam kost är riskfaktorer för många folksjukdomar som kan påverka hälsan, som till exempel KOL, artros, hjärnans och hjärtats blodkärlssjukdomar och cancer.

– Så långt vi vet är detta den enda studien hittills som gjorts på män, som visar ett samband mellan hög följsamhet till en medelhavsliknande kost och ett självständigt åldrande, säger Kristin Franzon. Den medelhavsliknande kosten består av mycket fleromättat fett, fisk, frukt, grönsaker, spannmål och potatis och mindre kött och mejeriprodukter.

Läs artikel i ”Journal of American Geriatrics Society”.

Studien: Franzon K, Byberg L, Sjogren P, et al. Predictors of Independent Aging and Survival: A 16-Year Follow-Up Report in Octogenarian Men. J Am Geriatr Soc 2017. doi: 10.1111/jgs.14971

Kontakt: Kristin Franzon, doktorand vid institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap, Uppsala universitet, kristin.franzon@pubcare.uu.se

Kategorier: Nyheter

Virtual reality som rekordsnabb behandling mot social fobi

tis, 2017-07-25 13:12

– Vi vet att social fobi vidmakthålls genom att man tolkar små signaler som andras blickar, miner, kommentarer på ett negativt sätt, säger psykologiprofessor Per Carlbring vid Stockholms universitet.

Genom ett egenutvecklat datorspel vill forskarna nu undersöka om man kan ändra den automatiserade ovanan att fokusera på just det negativa. Behandlingen kräver bara ett besök och innebär att deltagaren får spela ett spel där olika ansikten presenteras i en virtual reality värld.

Ser spelaren djupt i ögonen
Deltagaren sätter på sig VR-glasögonen och ser då fyra personer som tittar spelaren i ögonen. Ansiktsuttrycken varierar från positiva och neutrala till mer avståndstagande och i vissa fall uppvisas avsky. Spelarens uppgift är att försöka strunta i själva ansiktsuttrycken och istället fokusera på speluppgiften som exempelvis kan vara att spela memory. Syftet är att spelarens uppmärksamhet ska bli mer flexibel.

– Den stora fördelen med virtual reality är djupseendet, med den nya tekniken lurar man hjärnan att uppfatta ansiktsmodellerna som riktiga personer, inte bara platta fotografier.

Per Carlbring berättar att behandlingen brygger på nya rön inom kognitionsvetenskap, det vill säga hur människan uppmärksammar och automatiskt bearbetar information från omgivningen. Nuvarande behandlingar, som till exempel kognitiv beteendeterapi, ger ofta ett bra resultat men tar ofta flera månader att gå igenom. Behandlingen med datorspelet kan bli en genväg till förbättring, hoppas forskarna.

Inget hokus pokus
– Det låter som hokus pokus men vår förhoppning är att datorspelet ensamt ska vara minst lika effektivt som sedvanlig behandling. Nu i början måste man komma till vårt VR-labb, men i en framtid kan jag tänka mig att denna typ av program går att ladda ner gratis från landstinget efter kontakt med en läkare. Alltså att doktorn skriver ut en länk istället för ett läkemedelsrecept. Men först måste vi förstås se hur effektivt programmet är!

Deltagande i 1-sessionsbehandlingen är kostnadsfri för den intresserade. Läs mer om/anmäl dig till vr-behandlingen.

Kontakt: per.carlbring@psychology.su.se, 08-163920, 070-6667666.

Kategorier: Nyheter

Ny strategi för att stoppa barncancersjukdom

tis, 2017-07-25 10:46

Signaleringsvägen Wingless (Wnt) är viktig i utvecklingen av nervceller. En aktuell studie visar att ungefär var fjärde neuroblastompatient har minst en genförändring i en del av Wnt-signalering som är viktig för cellers utmognad och migration, den så kallade Rho/Rac-signaleringen.

– Våra resultat pekar även på att signalmolekylen Rho och enzymet Rho-kinas, ROCK, är aktiverade i neuroblastompatienter. Högt uttryck av enzymet ROCK visade sig vara kopplat till sämre överlevnad hos patienterna, säger Cecilia Dyberg, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa; Karolinska Institutet och försteförfattare till studien som publiceras i tidskriften PNAS.

Tumörcellerna slutade växa
Genom att hämma ROCK såg forskarna att tumörcellerna differentierade, det vill säga mognade ut, till mer ofarliga celler och tumörerna slutade växa i båda försök på celler i provrör och i möss. Forskarna såg också att när enzymet ROCK hämmades så bröts onkogenen MYCN, som är kopplad till neuroblastomförekomst, ned i högre utsträckning och försvann. Läkemedel riktade mot ROCK används kliniskt i vissa delar av världen för att behandla andra sjukdomar än cancer och forskarna tror att liknande läkemedel, riktade mot Rho/Rac-signalering, kan vara en ny lovande behandling mot neuroblastom.

Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk forskning, Märta och Gunnar V. Philipsons Stiftelse, Mary Béves Stiftelse för Barncancerforskning, Eva och Oscars Ahréns stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Stiftelsen Anna-Brita och Bo Castegrens Minne och Radiumhemmets forskningsfonder.

Artikeln:  Rho-associated kinase is a therapeutic target in neuroblastoma Cecilia Dyberg, Susanne Fransson, Teodora Andonova, Baldur Sveinbjörnsson, Jessika Lännerholm-Palm, Thale K. Olsen, David Forsberg, Eric Herlenius, Tommy Martinsson, Bertha Brodin, Per Kogner, John Inge Johnsen och Malin Wickström. PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences , online 24 juli 2017,  doi: 10.1073/pnas.1706011114

Kontakt:
Cecilia Dyberg, forskare, Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Tel: 073-917 27 83 E-post: cecilia.dyberg@ki.se 
Malin Wickström, forskarassistent och sisteförfattare tillsammans med John Inge Johnsen, forskare vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa. Tel: 070-364 77 37 (Wickström), 070-664 06 43 (Johnsen) E-post: malin.wickstrom@ki.se , john.inge.johnsen@ki.se

Kategorier: Nyheter

Så får du ett självständigt liv på ålderns höst

tis, 2017-07-25 10:01

Det visar en studie som genomförts vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och som nyligen publicerats i Journal of American Geriatrics Society.

Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM) startade 1970, då man bjöd in samtliga män i Uppsala län, födda 1920 till 1924 att delta och 2322 män (82 %) tackade ja. Deltagarna har hittills följts upp vid sex tillfällen. Den aktuella studiens syfte var att undersöka relationen mellan åldrande med bevarad självständighet och livsstilsfaktorer, inklusive kostmönster och kardiovaskulära riskfaktorer tidigare i livet.

Sexton år senare vid god vigör
Vid drygt sjuttio års ålder besvarade 1104 av männen ett frågeformulär om livsstil inklusive utbildning, levnadsvillkor och fysisk aktivitet. Följsamhet till en medelhavsliknande kost bedömdes med ett modifierat ”Mediterranean Diet Score” utgående från en sju dagars kostregistrering, och blodtryck och andra kardiovaskulära riskfaktorer registrerades.

Sexton år senare kunde 369 deltagare, med en medelålder på 87 år, utvärderas avseende åldrande med bevarad självständighet. Detta definierades som en god kognitiv förmåga enligt testning och avsaknad av demensdiagnos, eget boende, samt att vara oberoende i personliga vardagsaktiviteter såsom att kunna promenera utomhus på egen hand.

– Tidigare studier har visat att de allra äldsta värderar ett bevarade av funktioner högre än frånvaro av sjukdom, säger Kristin Franzon, läkare och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Självständigt åldrande
vid 85 års ålder levde 57 procent av männen och 75 procent av de 369 deltagarna som undersöktes vid 87 års ålder bedömdes ha åldrats med bevarad självständighet. Män som aldrig rökt hade dubbelt så stor chans att uppnå denna självständighet jämfört med rökare. Åldrande med bevarad självständighet var också associerat med normal vikt eller måttlig övervikt (BMI <30 kg/m2) och en midjeomkrets ≤102 cm, liksom en hög följsamhet till en medelhavsliknande kost. Detsamma har observerats när det gäller överlevnaden.

Rökning, övervikt och en ohälsosam kost är riskfaktorer för många folksjukdomar som kan påverka hälsan, som till exempel KOL, artros, hjärnans och hjärtats blodkärlssjukdomar och cancer.

– Så långt vi vet är detta den enda studien hittills som gjorts på män, som visar ett samband mellan hög följsamhet till en medelhavsliknande kost och ett självständigt åldrande, säger Kristin Franzon. Den medelhavsliknande kosten består av mycket fleromättat fett, fisk, frukt, grönsaker, spannmål och potatis och mindre kött och mejeriprodukter.

Artikel i Journal of American Geriatrics Society: How to stay out of a nursing home and age independently.

Studien: Franzon K, Byberg L, Sjogren P, et al. Predictors of Independent Aging and Survival: A 16-Year Follow-Up Report in Octogenarian Men. J Am Geriatr Soc 2017. doi: 10.1111/jgs.14971

Kontakt: Kristin Franzon, doktorand vid institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap, Uppsala universitet, kristin.franzon@pubcare.uu.se

Kategorier: Nyheter

Sluta snusa påverkar inte konditionen

fre, 2017-07-21 11:49

Syftet med studien var att undersöka effekten av kondition och hälsa efter det att deltagare slutat att snusa. Totalt deltog 42 personer i åldern 30-40 år som skulle ha snusat i minst två år och som tränade cirka tre gånger i veckan. Resultaten på den grupp som slutade snusa visade ingen skillnad på prestationen och konditionen. Däremot ökade deltagarna i vikt och fick lägre blodtryck.

– Det finns alltså ingen anledning att sluta snusa för att få bättre kondition, men kroppen kan ändå påverkas genom andra effekter på hälsan, säger Frida Björkman, doktorand vid GIH.

Denna studie är den första som har undersökt effekter av snusavbrott efter flera års användning. Förutom att vikten ökade, blodtrycket sjönk, kolesterol ökade så var C-reaktivt protein och fria fettsyror lika i båda grupperna. Sammanfattningsvis verkar utövandet av uthållighet inte ha drabbats av långvarigt snusande, men effekterna på riskerna för den kardiovaskulära ohälsan är motsägelsefulla.

– Så gott som alla deltagare gick upp ungefär 1,5 kilo i vikt, men de kan gå tillbaka till sin ursprungsvikt när abstinensbesvären inte längre behöver lindras med godis, säger Frida Björkman.

Abstinens gav viktuppgång
Två grupper bildades – en kontrollgrupp som fortsatte att snusa och en som slutade att snusa. Efter sex veckor genomfördes testerna då effekterna av snusningen har gått ur kroppen. Deltagarna lämnade blodprov och det togs blodtryck när kroppen var i vila, under och efter ett timslångt träningspass och efter ett maxpass. Deltagarna fick instruktioner att hålla exakt samma diet ett dygn innan för- och eftertesterna och ombads att avstå från ansträngande träning, alkohol, kaffe och te.

De flesta deltagare tränade som vanligt under själva studien, men många deltagare i gruppen som slutade snusa rapporterade att de hade börjat äta olika typer av snacks, som till exempel choklad och andra feta produkter för att dämpa nikotinbehovet. De som deltog hade innan studien ett genomsnittligt BMI på 24,3 och efter studien var den 24,8. Personer med normalvikt har ett BMI på mellan 19 och 25. Personer med ett BMI på mellan 26 och 30 anses vara överviktiga.

Snus innehåller cirka åtta milligram nikotin per gram snus och flera tusen andra ingredienser. Snus har en cancerframkallande effekt på bukspottkörteln och kan eventuellt även påverka andra organ. Det finns även studier som pekar på att snusande ökar risken för kardiovaskulär sjukdom

Artikel:
”Regular moist snuff dipping does not affect endurance exercise performance”. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE som har open access.

Kontakt:
Frida Björkman, doktorand GIH, tel: 072- 262 70 67, e-post: frida.bjorkman@gih.se
Björn Ekblom, professor emeritus GIH, tel: 070-726 72 82, e-post: bjorn.ekblom@gih.se
Mikael Mattsson, medicine doktor GIH, tel: 073-536 73 62, e-post: mikael.mattson@gih.se
Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, tel: 070-202 85 86, e-post: louise.ekstrom@gih.se

Kategorier: Nyheter

Skyffla salt i brännande sol

tors, 2017-07-20 10:02

Det är frilansjournalisterna Monica Hansson och Malin Palm som åkt till en av världens varmaste länder.  Det gör ont att andas, hjärtat bultar hårt i öronen. Det är nästan femtio plusgrader när salthandlaren Moussa Houmed, vid en av världens största saltsjöar, Lac Assal, skyfflar salt i säckar. Det tar honom bara några minuter att fylla dem till  bredden.

Två bilar stannar nere vid vägen. Det är turister som kommit för att beundra Lac Assal, och Fatouma Aras springer genast dit. Hon gillar när turisterna kommer. Det ger ett avbrott från vardagen, då hon leker med saltstenar, pinnar och annat som hon hittar i naturen.

Solen blixtrar i Fatoumas saltkristaller
En presenning spänd över några travar bildäck ger ett skydd mot värmen under timmarna då solen står som högst. Ibland får hon gåvor av turisterna utan att de köper någon av de saltkristaller eller påsar med matlagningssalt som står uppställt på borden intill sjön.

Fatouma Aras är nio år gammal, kallas bara för Fatou, och kommer aldrig att gå i skolan. Den närmsta ligger tre mil bort och eftersom familjen inte har någon bil så skulle hon behöva gå till och från skolan varje dag. Det är en för lång sträcka för henne och istället är hon med sin farbror, Moussa Houmed, vid Lac Assal för att lära sig att skörda salt, och sälja souvenirer.

När det blir för varmt vid sjön kommer hon att flytta tillbaka till sin familj i bergen för att istället ta hand om getterna.

Somrarna vid sjön är tunga. Det kommer bara ett fåtal turister till stranden och hettan trycker på, både utifrån och inifrån.

– Kommer jag inte hit så kan min familj inte överleva, säger Moussa Houmed.

Det gör ont att andas
Moussa Houmed bor här som tredje generationen, hans farfar flyttade hit ner från bergen. Han berättar att han måste duscha tre gånger om dagen på sommaren, och de heta vindarna gör livet än hårdare.

– Det gör ont att andas. Jag känner hettan i lungorna när jag drar in luften, hör hur hjärtat bultar i öronen. Och jag hör ett sus, berättar Moussa Houmed.

Jag frågar om han inte är rädd för att dö. Han svarar att det är normalt att dö här. Hans vän kom ner från bergen en dag förra året, i juli, han arbetade inte här utan hade kommit för att leta efter en kamel som hade sprungit bort. Moussa hittade honom senare död, runt hörnet från där de setts en stund tidigare.

Vi träffar honom vid hans enkla hus, byggt av saltblock som används som tegelstenar. Normalt är de femton personer som arbetar vid sjön, men under sommarmånaderna är de flesta i sina hembyar. Dels på grund av det tuffa vädret, också för att efterfrågan är mindre då än resten av året.

Vandrat i åtta timmar över berget
Medan vi pratar med Moussa så kommer Isse Amadou Aramis vandrande med tre kameler. Han har gått från sin hemby, Gagadi, en vandring på sju, åtta timmar över Datallé. Det mörka berget. I övermorgon ska han gå till Etiopiens gräns för att sälja två kamellaster med salt och byta en mot majs och kaffe som hans familj behöver. Varje kamel kan bära 200 kilo salt.

Han lärde sig saltyrket av sin far när han var lika gammal som Fatou, nu är han tjugosju och delar kameler med några kusiner och en farbror. Han började arbeta här som sjuttonåring, det var hans enda möjlighet att tjäna pengar. Om han fick välja, så skulle han sluta.

– Hittar jag ett annat jobb så tar jag det, säger Isse Amadou Aramis.

Tar saltet på kamel till den etiopiska gränsen
På saltet tjänar han 7000 Djibouti Franc, drygt 345 kronor. Då ska det först lastas upp på kamelerna och sedan tas den sju dagar långa vandringen till gränsen mot Etiopien, och sedan ska han gå lika långt tillbaka.

Vi följer med honom ut på den salttäckta stranden som omgärdar sjön. Det knastrar under fötterna när vi går på de vassa saltkristallerna. Fatou springer med, hon är barfota.

Isse Amadou Aramis visar kamelerna vart de ska lägga sig. Sedan plockar han av sadlarna, med hängare för saltsäckarna, från deras ryggar. Den ena kamelen börjar bli brunstig, det är därför han ska ta dem till Etiopien. Det är tradition att gå den långa vandringen när hannarna börjar bli brunstiga eftersom de blir svårhanterliga, aggressiva och gör utfall mot både andra djur och människor.

Okänt hur vi klarar hettan i längden
Hur människokroppen påverkas av att utsättas för hög värme under lång tid, som att leva i ett hett klimat, vet vi inte i dag. Toomas Timpka är professor vid medicinska fakulteten på Linköpings universitet, han har forskat på hur elitidrottare påverkas av att anstränga sig i höga temperaturer.

– Det vi vet är att kroppen anpassar sig till värmen efter tre, fyra dagar. Den förändringen fortsätter i tre veckor. Vad som händer i ett längre tidsperspektiv har man rätt dålig koll på, säger Toomas Timpka.

Om man reser till ett väldigt varmt land, som Djibouti som ligger nära ekvatorn, då kör kroppen i gång en rad värmereglerande funktioner för att ta hand om värmen. Man börjar svettas mer, blodtillförseln till huden ökar, plasmavolymen ökar och man får mer vätska i blodet.

– Troligen för att svettas lättare. Det är som små pumpar i huden som jobbar på som attan, de hojtar på kompisar som kommer och börjar pumpa de också. Man kan alltså öka svettproduktionen till mellan 0,7 och 2,5 liter i timmen. Nu tar jag i, men det handlar om jättestora mängder. Det kan åtminstone gå upp till en halvliter i timmen, då klarar man ganska hårt fysiskt arbete i värmen, säger Toomas Timpka.

Värmen måste ut ur kroppen
Dessutom vidgas kärlen i huden så att kroppen avkyls fortare. Det farliga är när hjärta, kärl och hjärna blir varma så det handlar om att få ut värmen ur kroppen. Det tar några dagar för kroppen att få i gång den funktionen enligt Toomas Timpka.

– Vi märker själva att man mår lite bättre efter några dagar, att man får byta tröja lite oftare och så där.

För att öka svetthastigheten, blodplasmavolymen och blodgenomströmningen till huden så behöver kroppen bara utsättas för värmen en till två timmar per dag. Vad man gör resten av dagen spelar mindre roll. Toomas Timpka tror också att det är skillnad på kropparna hos de som arbetar i hettan, och de som bara befinner sig i den.

– De som arbetar med tungt arbete är superanpassade till värmen, kan jag tänka mig. Medan de som bara befinner sig där eller som bara arbetar på natten är mindre anpassade, säger han och påpekar att det kan vara så att man kan utveckla en slags kondition.

– Som en uthållighetsidrottare. Att man anpassar både muskler, hjärta och kärl för att klara arbete i värme över tid.

Dricker femton liter vatten om dagen
När sommaren kommer dricker Afar-folket vid Lac Assal femton liter vatten om dagen den första tiden. De fyller tre gula femlitersdunkar med vatten i en källa intill sjön. Mot slutet av sommaren har vattnet börjat sina, och den sista tiden räcker det bara till knappt en dunk, ibland bara två liter vatten per person. Toomas Timpka tror att de klarar av det lilla vätskeintaget tack vare att deras kroppar anpassat sig.

– Jag tycker att det låter jättelite. Här har kroppen troligen anpassat sig så att de har vätskebrist men att den är kompenserad av något annat. Kanske att de arbetar på en sorts miniminivå, att kroppen fördelar sina resurser för att kunna utföra arbetet men att man kunnat göra det bättre med mer vätska i kroppen.

Afar-folket runt Lac Assal berättar att de dricker palmvin för att få energi och äter kamelkött för att bli starka. Om någon i gruppen är trött ropar de andra ”kom så går vi och äter kamelkött allihop”.

Under sommaren är det väldigt få karavaner som går till Etiopien eftersom det är så varmt. De få som väljer att trotsa hettan och gå, trots att temperaturen når mot femtio grader, får därför något mer betalt för saltet.

– Jag överlever, men det är tungt. Under sommaren tappar jag mycket i vikt, nu är jag tjockare, säger Isse Amadou Aramis och klappar på sin tunna mage.

Saltet blir vitt när det torkar
Han undviker att jobba om dagen och sover när solen står som högst. Men även på natten är temperaturen över fyrtio grader. Den som blir utmattad måste genast sluta arbeta.

Isse Amadou Aramis höjer spaden och slår ner den i marken. Det översta saltlagret är klarvitt, där under är det brunt och blött.

– Det blir vitt när det torkar, berättar Isse och häller ner saltet i säcken.

Ytterligare två personer har kommit ner från berget med sina kameler. De har med sig palmvin och ved för att koka kaffe. De gör oss sällskap på saltstranden och börjar hacka i marken. Medan de arbetar sjunger de kamelsången, en sång om dagen.

– Om vad vi gör, vad vi ska göra. Vi sjunger vårt schema kan man säga. ”Jag skördar salt, innan vi ska äta och vandra uppför berget en gång till,” säger Isse.

Det går fort, att skörda 200 kg salt tar inte mer än fyrtio minuter. I dag hinner de inte så långt.

Kaffe i väntan på att åskan drar vidare
Det åskar i bergen och tjocka regnmoln närmar sig Lac Assal. De slutar arbeta och väntar ut regnet i saltstenhusen. Hettan blir ännu mer påtaglig.

Ungefär sex gånger om året går de den sju dagar långa vandringen till Etiopiens gräns, tre gånger om året går de ännu längre. Till Kahlo, dit tar det tre veckor att gå.

– Dit går vi inte under sommaren, det är för varmt, säger Isse Amadou Aramis, och de andra stämmer in där vi sitter på några stenar och väntar ut åskan. Någon kokar kaffe och en annan gör i ordning sina kameler för att ta dem upp till bergen där de kan beta av det gröna gräset.

Text: Monica Hansson Foto: Malin Palm

Kategorier: Nyheter

Mekanisk hjärtklaff ger färre infektioner

tis, 2017-07-18 11:09

Varje år genomgår ungefär 1 500 personer i Sverige kirurgiskt byte av aortaklaffen. I dag får ca 75 procent en biologisk klaff (från gris eller kalv) och resten en mekanisk. En komplikation med hög dödlighet är att den nya klaffen infekteras av bakterier, så kallad protesendokardit.

Fram till nu har det inte funnits siffror på om infektionsfrekvensen skiljer sig mellan de två olika klafftyperna. Det har också varit okänt hur vanligt det är att drabbas av infektion i en konstgjord hjärtklaff. I studien från Karolinska Institutet ingår drygt 26 500 patienter som fick en hjärtklaffprotes mellan 1995 och 2012. Av dessa drabbades 940 patienter av protesendokardit.

Stor skillnad i infektionsrisk
Risken att drabbas av infektion i den konstgjorda hjärtklaffen var cirka 50 procent högre med en biologisk klaffprotes jämfört med en mekanisk klaffprotes. Uppföljningstiden var som längst 18 år.

– Vi hade inte väntat oss den stora skillnaden. Våra resultat är viktiga eftersom de bidrar till ökad kunskap om komplikationer efter kirurgiskt aortaklaffbyte, säger Natalie Glaser, läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

I de gällande europeiska riktlinjerna för kardiologi står det att det inte är någon skillnad i förekomsten av infektioner mellan de två typerna av implantat. Natalie Glaser menar att det kan bero på att tidigare studier har varit små och inte kunnat visa på någon skillnad. Dessutom är de gjorda på patienter som opererades för flera decennier sedan.

Den nya studien har även gett uppdaterade siffror på hur vanlig komplikationen är; totalt sett drabbas cirka 0.5 procent av de opererade patienterna av protesendokardit årligen. Vidare visar resultaten även att dödligheten var så hög som 16 procent inom en månad efter konstaterad infektion och 50 procent fem år efter diagnosen.

Patientens ålder styr val av klaff
– I dag styrs valet av klaffprotes i stor utsträckning av patientens ålder. Biologiska klaffar används oftast till äldre patienter på medicinska grunder, delvis eftersom biologiska klaffar inte kräver livslång behandling med blodförtunnande mediciner. I den aktuella studien var personerna som fick biologiska klaffar i genomsnitt 13 år äldre än de som fick mekaniska men detta har vi kompenserat för när vi jämfört resultaten, säger Ulrik Sartipy, hjärtkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, samt ansvarig för studien.

Studien är bland annat finansierad av Hjärt-Lungfonden, Mats Klebergs Stiftelse och Magnus Bergvalls Stiftelse. Martin Holzmann har rapporterat att han har fått konsultarvode från Actelion och Pfizer.

Publikation:
”Prosthetic valve endocarditis after surgical aortic valve replacement” Natalie Glaser, Veronica Jackson, Martin Holzmann, Anders Franco-Cereceda och Ulrik Sartipy, Circulation, online 17 juli 2017.

Kontakt:
Natalie Glaser, leg läkare, doktorand
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Mobil: 070-591 14 13
E-post: Natalie.Glaser@ki.se

Ulrik Sartipy, docent, överläkare
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och Tema Hjärta och Kärl vid Karolinska Universitetssjukhuset
Tel: 08-517 728 94 eller 070-690 75 61
E-post: Ulrik.Sartipy@ki.se

Presstjänsten vid Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 77
E-post: pressinfo@ki.se

Kategorier: Nyheter

Hjärntumörer hos barn kan hejdas

tis, 2017-07-18 10:07

Sjukvården kan idag bota mer än hälften av dem som drabbas av medulloblastom men nya behandlingar behöver utvecklas. Ett stort kliniskt problem är tumörcellernas förmåga till lokal metastasering inom hjärnan, vilket gör att nya tumörer kommer tillbaka efter operation av ursprungstumören.

Studien fokuserar på proteoglykaner, en grupp molekyler som är vanliga i hjärnan och som består av proteiner med en eller flera kolhydratkedjor på. Det enzym som bryter ner dessa kedjor kallas heparanase och forskarna fann att både medulloblastomceller och celler från andra barnhjärntumörer behöver detta enzym, vilket kan öppna för nya sätt att behandla tumörerna.

– Cancercellerna invaderar normal hjärnvävnad, vilket gör dem svårbehandlade. Vid invasionen bryter cancercellerna ner proteoglykaner som finns på och mellan cellerna. När vi blockerade enzymet heparanase som bryter ner proteoglykaner så stoppade det cancercellernas tillväxt, säger Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab, som har lett studien.

Krymper tumörer
Forskarna fann att heparanase finns i mycket högre grad i barnhjärntumörer än i den friska hjärnan och att en molekyl som blockerar enzymet inducerade celldöd i medulloblastomceller i kultur, medan normala hjärnceller inte påverkades. I försök i möss såg forskarna att blockering av heparanase krympte tumören med >80%.

– Studien ökar vår förståelse för hur cancerceller interagerar med den omgivande mikromiljön i tumören. Det hoppas vi ska kunna gå att utnyttja för nya terapier, säger Argyris Spyrou, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala Universitet som är förste författare till den aktuella studien.

Studien som sker i samarbete med forskare i Haifa, Israel och Brisbane, Australien publiceras i tidskriften Molecular Cancer Therapeutics.

Studie:
”Inhibition of Heparanase in Pediatric Brain Tumor Cells Attenuates their Proliferation, Invasive Capacity, and In Vivo Tumor Growth. Molecular Cancer Therapeutics”, Spyrou et al. (2017). Studien är samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Bruce Rappaport Faculty of Medicine, Haifa, Israel och Zucero Therapeutics, Brisbane, Queensland, Australia

Kontakt:
Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, e-post: karin.nilsson@igp.uu.se, tel: 07 01-67 95 79.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.

Kategorier: Nyheter