Nyheter från forskning.se

Prenumerera på innehåll
vi finns där du är
Uppdaterad: 33 min 15 sek gammalt

Jäst kan bli en effektiv medicinfabrik

58 min 51 sek sedan

Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel, växer så det knakar. Vissa är förhållandevis enkla att tillverka i jästbaserade cellfabriker. Insulin och HPV-vaccin produceras redan, medan andra läkemedel, till exempel antikroppar mot cancer är betydligt svårare att få till.

– De framställs idag istället med hjälp av en cellfabrik som baseras på en cell från en kinesisk hamster. Det är en väldigt dyr process. Om man får jästceller att göra samma sak blir det betydligt billigare, kanske tio procent av vad det kostar idag. Visionen är att så småningom kunna producera och förse hela världen med läkemedel som är för dyra för många länder idag, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi.

Kartlade metabolismen hos jäst
Tillsammans med docent Dina Petrovic och Mathias Uhléns forskarlag på KTH har Jens Nielsen arbetat i fyra år på att kartlägga den komplexa metabolismen hos jästceller. Genombrotten publicerats nyligen i en artikel i Nature Communications.

– Vi har studerat ämnesomsättningen hos en jäst som vi sedan tidigare vet är en bra proteinproducent. Och vi fann mekanismerna som kan användas för att göra processen än mer effektiv. Nästa steg är att bevisa att vi faktiskt kan producera antikroppar i så stor omfattning att kostnaderna minskar.

I vanlig jäst (de vänstra bilderna) förhindrar jästens egna syreradikaler proteiner från att  utsöndras. I modifierad jäst (till höger) är proteinproduktionen förbättrad. De fluorescerande områden i bilderna nedanför visar cellskador. Skadorna är färre i den modifierade jästen till höger (Bild: Mingtao Huang/Chalmers)

Det pratas framför allt om cancer, men flera andra sjukdomar, till exempel Alzheimers, diabetes och MS, brukas också nämnas bland sjukdomar som skulle kunna behandlas med jästbaserade proteinläkemedel.

Hur långt fram i tiden ligger det?
– För oss går det fort, men läkemedel tar alltid lång tid att utveckla. Det kan vara möjligt om fem år, men borde absolut vara på marknaden om tio, säger Jens Nielsen.

De senaste månaderna har Jens Nielsen fått mycket uppmärksamhet. Förutom publiceringen i Nature Communications har han tilldelats flera prestigefyllda priser. Bland annat världens största pris för forskning kring alternativa bränslen, the Eric and Sheila Samson Primeminister’s Prize, i Israel.

Alternativa bränslen? Jo, vanlig jäst kan användas till mycket och Jens Nielsen tilldelades priset för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. För samma typ av forskning tilldelades han det prestigefyllda ”Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI. Dessutom har han belönats med Kungliga vetenskapsakademin IVA:s guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi.

– Jäst är ett väldigt bra modellsystem. Nästan allt som finns i jäst finns också hos människan. Vi har kompletta datormodeller över jästens ämnesomsättning och vi använder samma typ av modeller för att studera människans, säger Jens Nielsen.

Nyckeln till jäst som proteinfabrik

Jästcellernas proteinproduktion omfattar fler än 100 olika processer där proteiner modifieras och transporteras ut ur cellen. Runt 200 enzymer är inblandade, vilket gör systemet mycket komplext att hantera för en ingenjör. För att kunna optimera proteinproduktionen är det nödvändigt att kartlägga hur dessa 200 enzymer verkar och fungerar. I studien har detta gjorts genom att ändra genuppsättningen på vissa nyckelgener, med hjälp av avancerade screeningmetoder i kombination med modern gensekvensering.

Artikeln:
Efficient protein production by yeast requires global tuning of metabolism, Nature Communications

Kontakt:
Jens Nielsen, professor i systembiologi, Chalmers, nielsenj@chalmers.se, 031-772 38 04

Kategorier: Nyheter

Blodprov effektivt sätt hitta sjukdomar snabbare

6 tim 1 min sedan

– Det kan exempelvis vara vid akut syrebrist i tarmvävnaden. I vår forskning kunde jag se i detalj hur genuttrycket ser ut i en vävnad som lider av syrebrist, säger Helena Isaksson, biomedicinsk analytiker på klinisk kemi vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Några av de sjukdomar som man kommer att kunna upptäcka tidigare med hjälp av RNA är olika cancerformer som lung-, prostata- och tjocktarmscancer. Till viss del även äggstockscancer.

Kanske kan ersätta biopsi
– Vi hoppas att det i framtiden inte skall behövas så invecklade och för patienten jobbiga undersökningar vid cancerbehandling. Kanske slipper man en biopsi och istället räcker det med ett blodprov för att avgöra vilken typ av behandling som behövs, säger Helena Isaksson.

Det vore önskvärt om man i det blodprovet kunde avgöra om det behövs operation eller om det räcker med strålning alternativt cellgifter. Forskarna hoppas att de upptäckter de gjort i tarmexperimenten skall leda till en pålitlig markör som gör att människor som kommer in till akuten med buksmärtor får behandling i tid om de har akut syrebrist i tarmen.

Inblick i vad som händer på cellnivå
Syftet med avhandlingen var att med hjälp av ett blodprov som visar genuttryck studera svåra sjukdomar och se om den nya tekniken kan visa markörer för både prognos och diagnos. Forskningen har gett en djupare inblick i vad som händer på en RNA-nivå i cellerna.

– Vi har undersökt om vi med hjälp av RNA-mätningar i blod från äggstockscancerpatienter kan skilja ut om det finns kvarvarande tumörvävnad efter operation samt om vi kan koppla RNA-profilerna till prognos och överlevnad.

I dessa studier ingick mycket stora datamängder. I en av dem har de undersökt samtliga kända mRNA hos människan vilket är över 30 000 stycken. Resultatet i studien visar att tre stycken geners uttryck i blodet kan förutsäga prognos, se skillnad på låg och hög risk samt se i vilket stadium äggstockscancern var i.

– I min avhandling har jag även tittat på ett patientfall med en flicka som hade en svår inflammation där ingen av de behandlingarna vi provade fungerade. De upptäckter vi gjorde finns nu tillgängliga för andra läkare i världen att använda då liknande ovanliga sjukdomar upptäcks, avslutar Helena Isaksson.

Bärare av viktig information
DNA – eller deociribonukleinsyra, är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, även kallad arvsmassa. DNA finns i en identisk kopia i varje cell i en organism. Huvudsakliga funktionen är att långtidsförvara den information som organismen behöver för sin utveckling och funktion. DNA består av sammankopplade nukleotider som till strukturen ser ut som en dubbelsträngad helix.

RNA – eller ribonukleinsyra är en mer kortlivad men mycket lik variant av DNA. RNA ser ut som en enkelsträngad helix.

mRNA – messenger RNA eller budbärar RNA på svenska, är en del av informationskedjan från DNA till protein. mRNA överför informationom hur proteinet skall byggas från DNA i cellkärnan till proteinfabrikerna i cellen

Kontakt:
Helena Isaksson, biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län, helena.isaksson@regionorebrolan.se, 070 – 527 05 67

Kategorier: Nyheter

Så tar sig kattparasiten till din hjärna

tors, 2017-12-07 20:01

– Vi har avkodat hur parasiten bär sig åt för att ta över kontrollen av immunceller, det vill säga omvandla dem till rörliga ”zombier” som sprider parasiten i kroppen, säger Antonio Barragan, professor vid Stockholms universitet och en av författarna till den nya studien.

Infektionen toxoplasmos orsakas av parasiten Toxoplasma gondii och är mycket vanlig. I Sverige bär nära var femte person på smittan. Parasiten har katt som huvudsakligt värddjur, men smittan sprids även till andra djur, inklusive människor.

Råttor tappar respekten
En rad studier har tidigare visat att parasiten påverkar infekterade råttors hjärna så de blir orädda för katter och till och med dras till kattlukt, vilket gör dem till enkla byten. På så sätt sprids parasiten vidare genom att se till att råttan blir uppäten.

Hos människor är toxoplasmos livshotande för personer med nedsatt immunförsvar samt för ofödda foster, de flesta andra får endast lätta symptom. Det finns dock studier som visar samband där psykiska sjukdomar, som schizofreni, depression och ångestsyndrom är vanligare hos personer som är bärare av toxoplasma.

Det finns också studier som pekar på att det kan påverka på hur utåtriktat, aggressivt eller risktagande en individ beter sig.

Kamouflerar sig med GABA
Det forskare vid Stockholms universitet nu har kunnat visa är hur det går till när parasiterna tar kontroll och får immunceller att röra sig i kroppen. När vi blir infekterade med toxoplasma, till exempel genom att äta otillräckligt tillagat kött eller via kontakt med kattavföring, hamnar parasiten i magen.

Illustration av hur Toxoplasma gondii invaderar en värdcell genom cellmembranet. En signalkaskad aktiveras via klorid, GABA och calcium. Signalen leder till att den infekterade immuncellen börjar röra sig. Bild: S. Kanatani

Parasiten går sedan genom tarmväggen och in i cellerna som egentligen ska döda den. Immuncellerna blir ”trojanska hästar”. Genom att utsöndra ämnet GABA kan de röra sig för att sprida infektionen i kroppen.

– Är det slump eller evolution? Det liknar hur nervceller pratar med varandra i vår hjärna, säger Antonio Barragan.

Kalciummolekylen agerar brevbärare
Det har visat sig att det är den lilla kalciummolekylen som är brevbärare i kommunikationen. Forskarna har hittat en ny kalciumreceptor på immunceller som fungerar som brevlåda för att ta emot parasitens order till cellen att röra på sig.

– Det fiffiga i det hela är att signalen kan hämmas med vanlig blodtrycksmedicin. När möss fick medicinen hämmades parasitens spridning. Vi vill inte säga att man kan bota toxoplasmos med blodtrycksmedicin, men vi har upptäckt en ny signaleringsväg i immunceller som är kopplad till deras rörlighet och som parasiten utnyttjar på ett mycket smart sätt.

– Detta hjälper oss att förstå hur parasiten sprids och sjukdom uppstår. På längre sikt kan det hjälpa oss att utveckla riktade behandlingar mot infektionen, säger Antonio Barragan.

Artikel:
Voltage-dependent calcium channel signaling mediates GABAA receptor-induced migratory activation of dendritic cells infected by Toxoplasma gondii, 
PLOS Pathogens.

Kontakt:
Antonio Barragan, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, antonio.barragan@su.se, 08-16 41 56, 070-1040755

Kategorier: Nyheter

Upptäckt på cellnivå av mekanism bakom levercancer

tors, 2017-12-07 18:00

Vår genetiska information är paketerad i mycket kompakta strukturer som kallas kromatin. På vilket sätt och hur väl detta kromatin är packat reglerar många livsnödvändiga processer som kräver tillgång till cellens genetiska material.

ATP-beroende ”kromatinombyggare” (chromatin remodellers) är enzymer som är specialiserade på att förändra strukturen och paketeringen av kromatin.

En ny studie från Uppsala universitet kastar ljus på den molekylära mekanism som orsakar att ett sådant enzym, ALC1 (Amplified in Liver Cancer 1), ”slår av och på”. Detta enzym är involverat vid levercancer och flera andra cancerformer.

ATP används som bränsle
Den verksamma delen av ALC1 är, liksom i andra kromatinombyggande enzym, en ”motor” där ATP används som bränsle för att förflytta enzymet längs DNA-molekylen samt för att ompaketera kromatinet.

– Det speciella med just detta enzym är att det även har ett specifikt område, en ”macro domain”, som kan känna igen en typ av polymerer som ansamlas där DNA har skadats. Det är alltså involverat i att reparera skador i DNA, säger Laura Lehmann, en av forskarna bakom studien.

Genom att använda biofysiska tekniker som tydliggör ALC1:s övergripande form, kombinerat med avbildningstekniker på celler och levande celler, kunde forskarna kartlägga den molekylära mekanism som styrde ombyggnaden av enzymet via dess ”macro domain”.

Molekylär broms
De visar att ”macro domain” består av en extra portion ”kromatinombyggare” placerat på ATP:as-motorn och att det fungerar genom att stänga av motorns aktivitet när den inte behövs.

– Den kan beskrivas som en molekylär broms som stänger av motorn när det inte finns några DNA-skador att laga. När skador finns binder ”macro domain” till polymerkedjorna vid skadan, vilket attraherar ALC1-enzymet till platsen och samtidigt förändrar dess form så att ”bromsen” lättar från motorn. Aktivt ALC1 tillgängliggör sedan det skadade DNA:t för reparationsprocesser, förklarar uppsalaforskarnSebastian Deinl, som lett studien tillsammans med Simon Boulton vid Francis Crick Institute.

Upptäckten ger en möjlig förklaring till att flera mutationer som kan kopplas till cancer hos människa kan innehålla ”avstängningsknappen” för enzymet ALC1.
Forskarna visar också att när sådana cancermutationer introducerades i experimenten observerades en hyperaktiv fullt ”påslagen” ATP-motor.

Okontrollerad enzym-aktivitet
– En sådan okontrollerad aktivitet hos ALC1 när DNA inte är skadat kan förväntas ha allvarliga konsekvenser för cellen. På sikt kan en djupare förståelse av de mekanismer som reglerar ALC1:s aktivitet förhoppningsvis öppna möjligheter för nya behandlingsmetoder, säger Sebastian Deindl.

Sebastian Deindl berättar om sin forskning:

Artikel:
Mechanistic Insights into Autoinhibition of the Oncogenic Chromatin Remodeler ALC1 L. Lehmann, G. Hewitt, S. Aibara, A. Leitner, E. Marklund, S. Maslen, V. Maturi, Y. Chen, D. van der Spoel, M. Skehel, A. Moustakas, S. Boulton, and S. Deindl, Molecular Cell, Volume 68, Issue 5, December 7, 2017.

Kontakt:
Sebastian Deindl, deindls@gmail.com, 018 471 50 45

Kategorier: Nyheter

Forskningens osynliga hjältar

tors, 2017-12-07 15:26

Användningen av levande organismer i forskningen förändras hela tiden – det vittnar även vårt språk om. ”Försökskanin” är fortfarande ett begrepp, ”guinea pig” används i samma betydelse i engelskan, fast det var länge sedan kaniner och marsvin var typiska försöksdjur. Idag utgör de några promille av de djur som används. Modernare symboler för forskningens djurmodeller är musen och råttan – men faktum är att även råttans betydelse har minskat kraftigt.

Backtrav (Arabidopsis thaliána) är ett korsblommigt litet ogräs som är släkt med senap och kål.

– 1993 gick musen om råttan som det vanligaste försöksdjuret i Sverige och sedan har skillnaden bara ökat, berättar Cecilia Bornestaf, handläggare på Jordbruksverket. Idag är det nästan tio gånger vanligare med möss än råttor i forskningen. Två tredjedelar av de försöksdjur som används i Sverige är möss, om vi utgår från EU:s definition av försöksdjur.

Det finns alltså goda skäl till att den vita labbmusen blivit den allmänna bilden av en djurmodell idag. Men den skymmer en rad andra arter som också blivit oerhört viktiga modeller i forskningen: doldisar som det oansenliga ogräset backtrav, zebrafisken, bananflugan, jästsvampen, bakterien E. coli och rundmasken C. elegans. Enorma resurser satsas världen över på forskning om dessa arter – inte för att de i sig skulle vara intressantare än andra organismer, utan för att de är tacksamma att forska på och att kunskapen sedan kan överföras till andra arter. Forskningen med modellorganismer kan gälla allt från grundläggande utvecklings- och cellbiologi till att förstå vad sjukdomar beror på och utveckla nya behandlingar.

Zebrafisk (Danio rerio) är en fiskart i familjen karpfiskar.

– Zebrafisken används exempelvis mycket för forskning om embryonalutveckling, jästcellen är en bra modell för hur celler med cellkärna fungerar och backtraven kan avslöja mekanismer i viktiga grödor och trädarter, berättar Magnus Rosenquist, forskningssekreterare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Bra biologi – och slump
Bakgrunden till att en viss art blir en viktig modellorganism är ofta en blandning av bra biologiska förutsättningar och mer slumpartade omständigheter, konstaterar han. Ett viktigt skäl till att klogrodan slog igenom som djurmodell i mitten av 1900-talet var till exempel att den redan var allmänt tillgänglig i laboratorier världen över, eftersom levande klogrodor då användes som graviditetstest.

Groda användes som graviditetstest

På 1930-talet upptäckte forskare att urin från gravida kvinnor kunde få grodhonor att lägga ägg i tusentals. Under den tidiga graviditeten börjar hormonet gonadotropin utsöndras i blod och urin för att hindra att fostret stöts bort. Detta hormon visade sig även ha förmågan att få den afrikanska klogrodan Xenpopus laevis att inom ett dygn börja lägga ägg. Om den gjorde det var alltså kvinnan sannolikt gravid.

– Goda egenskaper som de flesta modellorganismer har gemensamt är att de är tåliga och enkla att hantera, tar litet utrymme, har korta generationsväxlingar och ger riklig avkomma, säger Magnus Rosenquist. Att de har en relativt liten arvsmassa har också varit en stor fördel, men är inte lika avgörande idag på grund av nya, snabbare tekniker för DNA-analys.

Generna kartlagda
Flera av de viktiga modellorganismerna var bland de första att sekvenseras när genteknikutvecklingen tog fart på 1990-talet. Allra först med att få hela sitt DNA kartlagt var jäst (1996), den första flercelliga organismen blev masken C. elegans (1998) och den första växten backtrav (2000).

Caenorhabditis elegans ofta förkortat C. elegans är en cirka 1 mm kort rundmask. Bild: Wikipedia

Andra fördelar är mer artspecifika. Zebrafisken är genomskinlig som yngel, vilket gör det enkelt att studera hur dess organ bildas och utvecklas. Masken C. elegans är så liten att varje enskild cell i den är dokumenterad.

– En vuxen C. elegans har, beroende på kön, exakt 959 eller 1031 celler, säger Magnus Rosenquist. Det gör det möjligt att följa utvecklingen väldigt detaljerat, att märka celler och se vilken cell som utvecklas till vilken funktion.

Det finns också en självförstärkande effekt som gör att en modellorganism blir mer attraktiv ju mer den har använts. Kunskap, verktyg, infrastrukturer byggs upp successivt och gör modellen allt mer lättjobbad.

Som bananflugorna som Katarina Ejeskär, professor vid Högskolan i Skövde, använder i sin forskning om cancerformen neuroblastom. Bananflugor har använts i forskningen i mer än hundra år.

Bananflugan klassisk
– Ja, det är verkligen en klassisk modellorganism, säger hon. För mig som forskare är det en enorm fördel – flugan är redan noga kartlagd, det finns redan fiffiga lösningar på de flesta problem man ställs inför samt tusentals olika stammar av flugan att beställa på nätet.

Bananfluga (Drosophila melanogaster) är en art som tillhör familjen daggflugor.

Bananflugans egenskaper som art är också utmärkta. Varje hona kan lägga flera hundra ägg, en generation tar tio dagar och de några millimeter stora flugorna bor i enkla plaströr. Men hur kan bananflugan ge kunskap om mänsklig cancer?

– Grundläggande mekanismer i cellen – som celldelning – har bevarats genom evolutionen och är rätt lika i insekter och däggdjur, säger Katarina Ejeskär. Jag har bland annat använt flugan för att studera funktionen av ett protein som vi hittat i mänskliga tumörceller – till sådant är bananflugan idealisk. Men det skulle inte gå att till exempel gå direkt från behandlingsstudie på bananfluga till test på människa.

Ligger bakom Nobelpris
Hur betydelsefulla är modellerna då? Ett sätt att avgöra det är att räkna Nobelpris. En förkrossande majoritet av alla Nobelpris i medicin bygger på experiment med modellorganismer.  2016 var det Yoshinori Ohsumi som använde jäst för att förstå cellernas återvinningstationer, deras autofagi. Bananflugan har bland annat hjälpt oss att förstå kromosomernas funktion och delar av immunsystemet (Nobelpris 1933 och 2011), medan rundmasken bland annat lett till upptäckter om organutveckling och programmerad celldöd samt RNA-interferens (Nobelpris 2002 och 2006). Åtminstone en växtmodell har också lett till Nobelpris i medicin. Det var 1983, före backtravens tid, och gällde majs.

Med ”jästsvampar” i vardagligt tal avser man sporsäcksvamparna saccharomycotina som innefattar cirka 600 arter indelade i ett sextiotal släkten.

Zebrafisken, däremot, väntar på sitt Nobelpris – och det kanske kommer. Den randiga fisken är relativt nytillkommen som modellorganism och har under de senaste decennierna snabbt vuxit i betydelse. I Sverige håller den på att gå om råttan och bli den näst vanligaste modellen bland ryggradsdjuren.

Men det är också tänkbart att framtida Nobelpris går till modellorganismer som vi ännu inte hört talas om. Mångfalden på området håller på att bli större, alternativen fler, förklarar Magnus Rosenquist, SLU.

– Idag finns säkert ett par hundra organismer som är extremt välstuderade och användbara som modeller, säger han. Den tekniska utvecklingen inom sekvensering och genteknik gör det enklare att välja en lite udda modell, som passar ens forskningsfrågor bättre.

Text: Anders Nilsson, på uppdrag av forskning.se

Kategorier: Nyheter

Fibrer gör dig glad

ons, 2017-12-06 14:36

Jonna Sandberg har i sin avhandling närstuderat fullkorn, särskilt råg, och slutsatsen är tydlig:

– Vi bör äta mer fullkorn, särskilt från råg och korn, säger hon.

Hennes forskning visar bland annat att korn- och rågkärnor är bra för blodsockret upp till ett halvt dygn efter intag och att rätt tarmflora tycks kunna påverka blodsockret positivt. Och att det går att äta sig till en bättre tarmflora.

Kolhydrater i vitt bröd ombildas till glukos och åker snabbt ut i blodet, det vi brukar kalla ett blodsocker som åker berg- och dalbana. Kostfibrerna i fullkornen däremot, slussas vidare i mag- och tarmkanalen och blir näring till viktiga tjocktarmsbakterier mer än ett halvt dygn senare.

Tjocktarmen pratar med hjärnan
Väl i tjocktarmen hjälper bakterierna till att hålla aptiten och blodsockret på en stabil nivå. I blodprover kunde Jonna Sandberg se att personer som åt rågbröd hade förekomst av olika mättnadshormoner som ökade i samband med tarmbakteriernas nedbrytning av kostfibrerna i råg. Detta är en viktig kunskap då det kan ha en förebyggande verkan mot fetma.

Jonna Sandberg kunde även konstatera att humöret påverkas positivt. Försökspersonerna som åt grovt rågbröd uppgav att de kände sig signifikant mer pigga och glada jämfört med då de ätit vitt bröd kväll innan.

– Lite slarvigt uttryckt kan man säga att tjocktarmen ”pratar” med hjärnan, säger Jonna Sandberg.

Forskningen överlag börjar få upp ögonen att det också är viktigt vilka bakterier som huserar i tjocktarmen. Totalt har en vuxen människa i genomsnitt 1- 2 kg bakterier i sin tjocktarm – det kan finnas upp till 1000 olika arter – somliga bra, somliga mindre bra. Man har exempelvis sett att tarmfloran är annorlunda hos friska än hos typ två-diabetiker.

Tarmfloran spelar roll
I en studie grupperade Jonna Sandberg försökspersonerna utifrån förekomsten av vanlig tarmbakterie, Prevotella. De som har höga nivåer av denna bakterie visade sig ha bättre blodsockerreglering och lägre inflammationsmarkörer än de som hade lite. Förhöjd inflammationstonus kopplas till ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.

Hela rågkärnor gav bäst effekt på blodsockerregleringen, men också fullkornsrågmjöl är bra för ämnesomsättning och mättnadskänsla. Äter man inte gärna bröd, kan man till exempelvis pröva att ersätta vitt ris och pasta med kokta hela kärnor av till exempel råg eller korn som har visat på liknande hälsofördelar, tipsar Jonna Sandberg.

Ett annat budskap är att variera typer av fullkorn. Det är exempelvis sedan tidigare känt att havrefiber innehåller betaglukaner som sänker det ”onda” kolesterolet.

Lågt glykemiskt index är grejen
– För att förebygga metabola sjukdomar behöver vi främja konsumtion av livsmedel som resulterar i låga blodsockerpåslag efter måltid, eftersom höga blodsockertoppar tröttar ut insulinbildande celler och ökar oxidativ stress och inflammation.

Råg är en sådan produkt som resulterar i ett jämnt, lågt men långvarigt glukossvar efter måltid, det vill säga har ett lågt glykemiskt index (GI) och en bra glukoskurva efter intag, säger Jonna Sandberg.

Studierna har gjorts på friska, vuxna personer inom Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet.

Avhandlingen:
Whole grain cereal products and baseline gut microbiota composition in metabolic and appetite regulation in healthy humans

Kategorier: Nyheter

Virtual reality spårar dolda handikapp efter stroke

ons, 2017-12-06 13:00

Spatialt neglekt drabbar ungefär var tredje strokepatient varav hälften har kvar sina symtom efter 6 månader även om de fått strokerehabilitering. Tillståndet får allvarliga konsekvenser och påverkar personernas möjligheter att klara sig själv igen och komma tillbaka till hemmet och till ett socialt aktivt liv efter hjärnskadan.

– Spatialt neglekt är ofta ett dolt handikapp som missas av vården, något som allvarligt försämrar patienternas rehabiliteringsmöjligheter. Därför behövs bättre metoder för att smidigt screena för spatialt neglekt och mer effektiva träningsmetoder, säger Helena Fordell, som är neurolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.

Virtual reality (VR) är datoriserade interaktiva miljöer skapade för att vara stimulerande och ge syn, hörsel och känselintryck på ett kontrollerat sätt och samtidigt avläsa användarnas reaktioner.

VR-teknologier är väl utvärderade som effektiv förstärkning när det gäller handträning efter stroke, men ett nytt snabbt växande område är att använda VR som teknisk plattform för kognitiva tester och träningsmetoder.

Träning för det praktiska livet
I Helena Fordells avhandling redovisas arbetet med att utveckla och utvärdera ett datoriserat testbatteri, VR-DiSTRO. Resultaten i denna första utvärdering visade att metoden snabbt, enkelt och med hög noggrannhet kunde identifiera spatialt neglekt hos deltagare som drabbats av en stroke.

I Helena Fodells avhandling redovisas också i en pilotstudie hur 15 timmars träning med ett VR-baserat träningsbatteri, RehAtt (Rehabilitation for Attention), förbättrade uppmärksamhet vid så kallat kronisk spatialt neglekt.

Dessutom visade pilotstudien, där 15 personer med kroniskt spatialt neglekt deltog, att träning av strategier för bättre uppmärksamhet i VR-spelmiljö gav en överföringseffekt till bättre uppmärksamhet hos deltagarna i tester och i vardagliga göromål.

Förstärka hjärnans plasticitet
Den VR-baserade träningsmetodens effekt på hjärnaktivering undersöktes i studierna med så kallad funktionell MR. Hjärnstudierna visade ny träningsrelaterad aktivering i och mellan uppmärksamhetsnätverk och relaterade hjärnstrukturer.

– Resultaten i pilotstudierna av båda VR-metoderna är lovande och uppmuntrar till vidareutveckling av metoderna för att kunna erbjuda strokepatienter effektiv och motiverande träning både på sjukhus och i hemmet. Resultaten meriterar för vidare studier med metoderna, säger Helena Fordell.

Bakom designen av de VR-baserade metoderna ligger många års forskning om hur stimulerande miljöer (environmental enrichment) kan förstärka hjärnans plasticitet och tillsammans med intensiv träning ge återhämtning av funktioner efter stroke.

Förbisedd patientgrupp
– Visionen om hur intensiv individualiserad och stimulerande träning skulle kunna förbättra situationen för den här förbisedda patientgruppen har varit drivkraften för att utveckla de här metoderna, säger Helena Fordell, som initierat och lett samarbetet.

VR-metoderna VR-DiSTRO, som är ett datoriserat testbatteri, och VR-RehAtt, som är ett VR-baserat träningsbatteri, har utvecklats och utvärderats i samarbete mellan institutionerna för Farmakologi och klinisk neurovetenskap, Strålningsvetenskaper och Integrativ medicinsk biologi samtutvecklingscentret Hpc2n vid Umeå universitet.

Avhandlingen: Virtual reality for enriched rehabilitation of stroke patients with spatial neglect. Diagnostics and the rehabilitation effect on spatial attention and neuronal actitvity.

Kontakt:
Helena Fordell, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, helena.fordell@umu.se, 090-785 1505

Kategorier: Nyheter

Fet fisk och nötter kan minska allergirisken

tis, 2017-12-05 15:32

Allergisjukdomar som astma och hösnuva är vanliga i befolkningen och debuterar vanligen i barndomen. Idag vet vi att såväl ärftliga faktorer som miljö- och livsstilsfaktorer kan påverka sjukdomsrisken.

Den aktuella studien är den hittills största som undersökt sambandet mellan nivåerna av långa omega-3- och omega-6-fettsyror i blodet och senare utveckling av astma och allergisjukdom. Studien har genomförts inom den svenska födelsekohorten BAMSE och bygger på analyser av omega-3- och omega-6-fettsyror i blodprover från 940 barn.

Ökad chans bli symptomfri
Resultaten visar att de barn som vid 8 års ålder hade jämförelsevis höga blodnivåer av långa omega-3-fettsyror, uppvisade en minskad risk att ha astma och hösnuva vid 16 års ålder. Även höga nivåer av omega-6-fettsyran arakidonsyra kunde kopplas till minskad risk för astma och hösnuva vid 16 års ålder. Bland dem som hade astma eller hösnuva vid 8 års ålder, var högre blodnivåer av arakidonsyra kopplat till en ökad chans att vara symptomfri vid 16 års ålder.

– Eftersom allergisjukdomar ofta debuterar under uppväxten är det särskilt intressant att studera om miljö och livsstil i barndomen påverkar utvecklingen av dessa sjukdomar, säger Anna Bergström, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

Fisk flera gånger i veckan
Fleromättade fettsyror är livsnödvändiga och de omega-3- och omega-6-fettsyror som kroppen inte själv kan producera måste vi få i oss via maten. De fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6 finns bland annat i nötter och vissa vegetabiliska oljor, medan långa omega-3-fettsyror främst finns i fet fisk.

– De nya resultaten ger tillsammans med en av våra tidigare studier stöd för Livsmedelsverkets rekommendationer att äta fisk två till tre gånger i veckan och att variera mellan feta och magra sorter, säger Anna Bergström.

4 000 barn följda sedan födseln
BAMSE-projektet, som står för barn, astma, miljö, Stockholm och epidemiologi, startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. En uppföljning bland deltagarna, som nu är 22-24 år, inleddes hösten 2016.
Källa: Karolinska institutet

Studien har finansierats av Formas, Vetenskapsrådet, Forte, Astma- och Allergiförbundet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och Europeiska Kommissionen.

Publikation:
Polyunsaturated fatty acids in plasma at 8 years and subsequent allergic disease. Magnusson J, Ekström S, Kull I, Håkansson N, Nilsson S, Wickman M, Melén E, Risérus U, Bergström A. Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 5 december 2017, doi: 10.1016/j.jaci.2017.09.023.

Kontakt:
Anna Bergström, docent, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, anna.bergstrom@ki.se, 08-524 874 56, 073-712 13 00.

Kategorier: Nyheter

Harpestbakterie finns även i harköttet

mån, 2017-12-04 09:00

Harpest eller tularemi kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag men även människor. Gete Hestvik visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för första gången att även muskulaturen hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis, samt att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.

Sjukdomen finns bland flera djur samt även myggor
Harpest är en av de vanligaste zoonossjukdomarna hos människor i Sverige. Sjukdomen förekommer även i flertalet länder i Europa. Men olikheter i sjukdomsövervakning och rapporteringsplikt, ekosystemens variation, förekomst av olika arter av vilda djur och myggor och fästingar som kan sprida infektionen gör det svårt att göra direkta jämförelser mellan länderna.

– Harpest är en komplex sjukdom som involverar ett stort antal värddjur liksom även fästingar och myggor, samt omgivande natur och vattendrag, säger doktorand Gete Hestvik.

Fakta Harpest
Harpest, eller tularemi, är en infektionssjukdom, zoonos (dvs en sjukdom som sprids mellan människor och djur), som klarlades i samband med ett misstänkt pestutbrott bland jordekorrar 1911. Året därpå isolerades bakterien från gnagare i Tulare County i Kalifornien och 1914 diagnostiserades första fallet hos människa. Bakterien har senare fått vetenskapliga namnet Francisella tularensis.

Symptom: Hos hare snabbt förlopp, efter inkubationstid på mindre än ett dygn blir hararna apatiska, slutar äta och dricka, reagerar knappt på något. Aggressivitet, anfaller med frambenen, försöker bitas. Påskyndad andning, lös, fuktig spillning. Döden inträffar efter 3–5 dygn.
Källa: Wikipedia

Snabbt sjukdomsförlopp
Skogsharar och ett flertal smågnagararter är mycket känsliga för infektion av harpest och drabbas ofta av akut sjukdom som snabbt leder till döden. Många kött- och allätare, som till exempel brunbjörn, järv, räv och vildsvin, insjuknar däremot inte alls eller drabbas av mild sjukdom. Människor får vanligen symptom som feber, huvudvärk och illamående.

– Min studie visar att harpesten orsakar likartade, sjukliga förändringar hos fältharar, skogsharar och två undersökta större skogsmöss. Infektionen har ett snabbt förlopp med spridning till många organ och leder till en snabb död. Att bakterien även visade sig finnas i muskulaturen hos infekterade harar innebär en risk för att människor kan smittas om de skulle äta otillräckligt tillagat harkött.

– Några av de undersökta fälthararna hade dessutom kroniska förändringar i lungor och/eller njurar. Detta tyder på att de varit sjuka en längre tid, och eventuellt kan vara reservoarer för harpestbakterien i Sverige, något som beskrivits i andra delar av Europa, säger Gete Hestvik.

Vid undersökning av rovdjur och asätare hittades antikroppar mot harpestbakterien hos brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv, något som kan användas i framtida övervakning för att ge information om hur sjukdomen varierar över tid, samt huruvida den är på väg att sprida sig till ett nytt område.

Avhandlingen:
Tularaemia in Swedish wildlife – a One Health perspective. Mer om harpest och harpest som zoonos på SVA:s webbplats

Kontakt:
Gete Hestvik, doktorand vid SVA, gete.hestvik@sva.se, 018-67 46 16

Kategorier: Nyheter

Signalsubstansen som både bryter ner och reparerar muskler

mån, 2017-12-04 08:00

Det har länge varit känt att signalsubstansen TNF-alfa är en viktig faktor i inflammationsprocesser. Läkemedel som motverkar TNF-alfas effekter används till exempel vid behandling mot reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Forskning visar nu att TNF-alfa inte bara har betydelse för själva inflammationen vid överansträngningsskadan utan även har tydliga effekter på muskelcellerna och nerverna i muskelvävnaden.

– Det mest intressanta är att TNF-alfas roll ser ut att vara nog så väsentlig för läkning och reparation som för inflammationen och skadan i vävnaden. Fynden ger däremot inga belägg för att medicinering som motverkar TNF-alfas effekter skulle vara lämplig vid dessa överansträngningsskador, säger Lina Renström, som lagt fram sin doktorsavhandling vid Umeå universitet.

I forskning med djurmodeller upptäckte forskargruppen vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, där Lina Renström ingår, att ensidig muskelöveransträngning, som framkallats experimentellt, ledde till förändringar även i motsvarande muskel på andra sidan.

Träning i frisk armbåge kan hjälpa även den skadade
försök där överansträngning och muskelskada i vader framkallades i djurmodeller såg forskarna fysiska förändringar både i den tränade sidan som i den motsatta sidan. Vidare sågs en rejäl uppreglering i produktionen av TNF-alfa och dess receptorer på båda sidor.

Normal muskelmorfologi hos kontrolldjur (a) där muskelfibrer ligger tätt packade. B och c visar områden med muskelinflammation från experimentdjur och hur vita blodkroppar invaderat in i den lösa bindväven. Bild: Lina Renström.

– En förhoppning är att man kan använda sig av denna dubbelsidiga effekt av ensidig träning, exempel vid skada, i större utsträckning än vad som görs idag. Kanske skulle patienter genom att träna sin friska armbåge kunna få positiv effekt även på sin andra och överansträngda armbåge, säger Lina Renström.

I den aktuella forskningen visade Lina Renström att de viktiga TNF-alfa-receptorerna producerades i muskelceller som bedömdes vara under degenerering eller i regenering/reparations-fas. Studien visade att receptorerna uttrycktes betydligt mer i nerver i muskelvävnaden hos djur med muskelöveransträngning än hos kontrolldjur.

I en annan studie av kronisk hälsenesmärta hos människa noterade forskarna att det fanns ett höggradigt uttryck för faktorer i TNF-alfa-systemet i den lösa bindväven mellan hälsenan och en annan sena (plantarissenan). I denna vävnad, liksom vid smärta i bindväven på utsidan i armbågsregionen (så kallad tennisarmbåge), sågs framförallt uttryck för TNF-alfa-receptorerna i inflammationsceller, kärlväggar och i nerver.

Avhandlingen:
The involvement of the TNF-alpha system in skeletal muscle in response to marked overuse. (Svensk titel: TNF-alfas roll i skelettmuskulatur som utsatts för kraftig överbelastning)

Lina Renström är 32 år och uppväxt i Sandviken. Hon tog sin läkarexamen 2014 vid Umeå universitet och flyttade då tillbaka till Sandviken. Parallellt med forskningsstudier har hon arbetat först som AT-läkare och numera som ST-läkare inom allmänmedicin på Sandviken Norra Hälsocentral.

Kontakt:
Lina Renström, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, lina.renstrom@umu.se, 070-622 18 14

Kategorier: Nyheter

Samband mellan tandlossning och ledgångsreumatism

fre, 2017-12-01 08:43

Inflammationsdriven benförlust är karakteristiskt för både tandlossningssjukdom och ledgångsreumatism. Trots att det finns olikheter i vad som orsakar inflammationsprocessen vid tandlossningssjukdom respektive ledgångsreumatism är det idag fastställt att det finns ett samband mellan de två sjukdomarna.

– Vi vet till exempel att individer med ledgångsreumatism i större grad uppvisar tandlossningssjukdom än individer med friska leder. Vi vet också att behandling riktad mot tandlossningssjukdom även förbättrar symtom från lederna hos individer med ledgångsreumatism. Däremot är det oklart om det är ett orsakssamband som råder, säger Pernilla Lundberg, som är universitetslektor vid Institutionen för odontologi och en av forskarna bakom studien.

I den övre röntgenbilden visar vit linje normal käkbensnivå vid en kindtand i underkäken. Individen har parodontit (tandlossning) och har därför förlorat käkbensstöd (röd linje). Undre röntgenbild visar en fot med typiska bendestruktioner (röda pilar) orsakade av reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Bilder: Pernilla Lundberg och Solbritt Rantapää-Dahlqvist.

 

Tillsammans med Solbritt Rantapää-Dahlqvist, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har Pernilla Lundberg analyserat förekomsten av käkbensförlust i tandröntgenbilder tagna från individer med ledgångsreumatism. Bilderna var tagna innan symtom från lederna utvecklats och jämfördes med tandröntgenbilder från matchade kontroller.

Käkbensförlust föregår ledgångsreumatism
Resultaten, som nu presenteras i Arthritis & Rheumatology, visar att de individer som senare utvecklar ledgångsreumatism har en högre grad av käkbensförlust. Individer med ledgångsreumatism utvecklar också en högre grad av käkbensförlust över tid. Bland de individer som senare utvecklade ledgångsreumatism upptäcktes den allra högsta graden av benförlust hos de individer som dessutom hade förhöjda nivåer av den bennedbrytningsdrivande molekylen RANKL i blodet.

– Såvitt vi vet har ingen tidigare kunnat visa att individer som senare utvecklar ledgångsreumatism har en högre grad av benförlust innan de får symtom från lederna, säger Solbritt Rantapää Dahlqvist.

– Våra resultat tyder på att det skulle kunna finnas ett orsakssamband mellan tandlossningssjukdom och ledgångsreumatism. Men fler kliniska studier samt studier av basala mekanismer behövs för att vi med större säkerhet kan säga att ett orsakssamband råder.

Artikeln:
Marginal jawbone loss is associated with onset of rheumatoid arthritis and is related to plasma level of receptor activator of nuclear factor kappa-B-ligand (RANKL), Arthritis & Rheumatology

Kontakt:
Pernilla Lundberg, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, pernilla.lundberg@umu.se, 070-549 53 56

Solbritt Rantapää Dahlqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, solbritt.rantapaa.dahlqvist@umu.se, 090-785 17 29

Kategorier: Nyheter

Ökad risk för förmaksflimmer vid medfött hjärtfel

tors, 2017-11-30 16:40

– Vi måste identifiera dem som har mest ökad risk för komplikationer. I dag är de unga vuxna och vi vet inte vad som händer när de kommer upp i 50- eller 60-årsåldern, säger Zacharias Mandalenakis, forskare inom kardiologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på universitetssjukhuset.

Genom att samköra data från patientregistret, dödsorsaksregistret och totalbefolkningsregistret har forskarna identifierat 21 982 personer med medfött hjärtfel, födda 1970-1993. I studien ingår också 219 816 köns-, ålders- och länsmatchade kontrollpersoner.

De är alla födda under en period av stora framsteg inom vården med tidiga diagnoser och insatser, hjärtoperationer redan på nyfödda, vid behov upprepad kirurgi, och så vidare. En patientgrupp under lupp, men med frågetecken inför framtiden.

Utvecklar andra hjärtproblem
– De överlever och klarar sig ganska bra men utvecklar tyvärr andra hjärtproblem som exempelvis förmaksflimmer och hjärtsvikt. Det är en utmaning för oss att upptäcka tidigt och göra förebyggande insatser, säger Zacharias Mandalenakis.

Gruppen med mest komplexa medfödda hjärtfel visade sig ha högst relativ risk för förmaksflimmer, 85 gånger högre än kontrollpersonerna. En av tolv i den här gruppen utvecklade förmaksflimmer och av dem fick en av tio hjärtsvikt.

När alla svårighetsgrader av medfödda hjärtfel räknades ihop var risken för förmaksflimmer 22 gånger högre än hos kontrollerna. Med medfött hjärtfel, och förmaksflimmer, var risken för hjärtsvikt elva gånger högre än hos personer med medfödda hjärtfel men utan förmaksflimmer.

Störst risk vid förmaksseptumdefekt
Fyra av tio med medfödda hjärtfel hade genomgått minst en operation. Gruppen opererade hade nästan fyrfaldigt ökad risk för att utveckla förmaksflimmer jämfört med dem med medfödda hjärtfel som inte opererats. Allra högst var risken hos dem med så kallad förmaksseptumdefekt (ASD), av många betraktat som ett mindre allvarligt hjärtfel.

– Tidigare har vi gått på klinisk praxis men med den här studien har vi hittat subgrupper som vi måste vara extra uppmärksamma på, och kanske ge blodförtunning eller antiarytmika, läkemedel som reglerar hjärtfrekvensen, så att de inte drabbas av hjärtsvikt, stroke eller för tidig död, säger Zacharias Mandalenakis.

Som kliniskt verksam vid universitetssjukhusets så kallade GUCH-enhet, med riksvård inom området medfödda hjärtfel, kan han samtidigt vittna om den beredskap många patienter själva har.

– De försöker träna mycket och hålla sig friska i övrigt, och vi har väldigt bra kontakt med våra patienter. Så fort det händer något, att de får andfåddhet eller hjärtklappning, så söker de hjälp direkt, konstaterar han.

Studien:
Atrial Fibrillation Burden in Young Patients with Congenital Heart Disease

Kontakt:
Zacharias Mandalenakis, zacharias.mandalenakis@gu.se

Kategorier: Nyheter

Bekräftade känslor kan hjälpa mot kronisk smärta

tors, 2017-11-30 07:46

I fokus för studien är två olika patientgrupper – de med kronisk smärta och de med svår ångest. I båda fallen rör det sig om personer som ofta har många negativa inre upplevelser och försöker undkomma dessa genom att känna så lite som möjligt.

En människa med svår ångest kan exempelvis ta ångestdämpande mediciner för att klara av en obehaglig situation. Men att aldrig utsätta sig för det man är rädd för gör att problemen bara växer sig större.

Sara Edlund, psykolog och doktorand vid Örebro universitet, har studerat hur man kan hjälpa de här patienterna att hantera sina känslor på ett funktionellt sätt. Det har hon gjort genom att använda sig av strategier och principer från behandlingsmetoden DBT, dialektisk beteendeterapi, som i första hand inriktar sig på människor med emotionellt instabil personlighetsstörning.

– Där har man uppnått goda resultat och jag ville därför se om den kan fungera på andra patientgrupper, säger Sara Edlund.

Bekräftelse ger lindring
Mer specifikt har hon undersökt hur validering – ett verktyg för kommunikation som ofta används inom DBT – fungerar på de som har kronisk smärta. Det handlar om det bemötande en patient får efter att ha berättat om sina känslor för exempelvis sin partner.

– Att normalisera, bekräfta, sätta ord på och framför allt förmedla vad som är logiskt och förståeligt – det är vad validering handlar om, säger Sara Edlund och tillägger:

– Det är visat att man blir lugn av validering. Dess motsats är invalidering, till exempel att någon säger ”Så ja, var inte så ledsen. Det var inte så farligt”.

I hennes första studie om kronisk smärta ingick 20 par där den ena parten mer eller mindre led av ständig värk.

– Mina resultat visar att man kan träna partners i validering, och att detta kan bidra till mindre negativa känslor hos personer med kronisk smärta.

Fel bemötande försämrar rehabilitering
Sara Edlund undersökte även hur validering fungerar mellan läkare och patienter som får specialistvård för sin smärta. Här kom hon fram till att de allra flesta blir validerade av sin läkare.

– Men en liten grupp upplevde inte det utan tyckte det var svårt att kommunicera med läkaren. Den gruppen upplever mer psykologiska problem efter avslutad rehabilitering jämfört med övriga patienter. Här är det viktigt att läkare lägger extra krut på kommunikationen, menar Sara Edlund.

I den tredje delstudien ingick patienter med svår ångest. De tränades först i att hantera sina känslor för att sedan exponeras för saker och situationer som de starkt ogillade. Totalt deltog fyra patienter men en hoppade av innan studien blev färdig.

– Resultatet i den här delen blev lite blandat, men min forskning visar att den DBT-inspirerade behandlingen kan vara ett alternativ för den här gruppen. Men behandlingen måste i så fall ändras – dels för att minska risken för att patienter avslutar den i förtid, dels för att göra den effektiv för fler patienter.

Avhandlingen:
Calm down: strategies for emotion regulation in clinical practice

Kontakt:
Sara Edlund, psykolog och doktorand, Örebro universitet, sara.edlund@oru.se, 073-420 06 68

Kategorier: Nyheter

Därför fungerar terapi på nätet så bra

ons, 2017-11-29 17:53

Vad tänker du på när du hör “psykologisk behandling”? De allra flesta får nog upp en bild av ett terapirum. Två fåtöljer, ett bord mitt emellan. Kanske står det en ask med pappersnäsdukar där.

I fåtöljen på andra sidan bordet sitter terapeuten som lyssnar och tolkar det som sägs mellan raderna.

Länge ansågs mötet med terapeuten vara den viktigaste förklaringen till att patienter blev bättre. Var hen empatisk? Socialt skicklig? Duktig på att notera det som hände i rummet?

Uppfattningen var att det gick att sätta nästan vilken psykologisk behandlingsmetod som helst i händerna på en skicklig terapeut. Men den synen på de verksamma delarna av psykologisk behandling har kommit lite på skam.

I nästan två decennier har det gjorts forskning om terapi över nätet. Främst har det handlat om kognitiv beteendeterapi, KBT. De lyckade exemplen har radat upp sig, och på senare år har det vetenskapliga stödet blivit så starkt att internetterapi blivit rutin.

Överdriven tro på det fysiska mötet
Socialstyrelsen gav under hösten ut nya riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom. Rekommendationen är att erbjuda KBT. Men för första gången står det inget i dokumenten, om behandlingen ska ges i samma rum eller över nätet.

Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, har forskat om internetbaserad KBT i snart 20 år. Han menar att tilltron till det fysiska mötet varit lite överdriven.

– Det har visat sig vara lite hajpat. Med vår kunskap om internetbehandling kan vi se att det i princip går att behandla utan att terapeuten är med nästan alls. I vissa fall skulle man möjligtvis kunna tänka sig att behandlingen kan utföras av en maskin, säger han.

En maskin, ja. Redan på 1960-talet prövades de terapeutiska egenskaperna hos ett datorprogram. Den tysk-amerikanske datorforskaren Joseph Weizenbaum hade programmerat chatt-roboten “Eliza”, en rudimentär föregångare till vår tids artificiella intelligenser.

Svaren gavs enligt enkla mallar. När användarna exempelvis skrev “jag vill ha hjälp” kunde Eliza svara “vad skulle det betyda för dig att få hjälp?”.

Behandlar datorprogrammet som en människa
Trots att Eliza var oförmögen att tänka själv gjorde Weizenbaum den spännande upptäckten att många behandlade programmet som en riktig människa. De läste in förståelse, medmänsklighet och intelligens i hennes svar.

Konversation med Eliza. Bild: wikipedia commons

Eliza kan också i någon mån ses som en föregångare till dagens internetbaserade terapi. Även om det internationellt gjorts flera studier kring internetterapi utan mänskliga terapeuter, följer forskningen i Sverige ett annat spår.

Det behövs någon slags kontakt med en människa, även om det äger rum på nätet. Själva terapin består i regel av ett färdigt paket, med olika komponenter. En del kan kan vara information om själva diagnosen, en annan kan vara övningar som patienten ska göra mellan sessionerna. Terapeutens roll är att fungera som en coach, svara på frågor och stötta patienterna när de ska göra svåra saker.

Internetterapeuten viktig
Per Carlbring är professor i psykologi vid Stockholms universitet. Enligt honom fyller internetterapeutens kommunikation med patienterna en mycket viktig roll.

– Det man läser som patient ska kännas som att det är skrivet till mig, snarare än att vara övergripande. Så vi tror att det är viktigt att terapeuten är en riktig människa, säger han.

En kritik som ibland riktas mot internetterapi är att behandlingsformen skulle var för “snäll” mot patienterna. KBT går till stor del ut på exponering, alltså att i små steg närma sig det som är jobbigt. Gör man då inte patienterna en björntjänst genom att låta dem sitta hemma? Men den kritiken ger inte Per Carlbring mycket för.

– Om man exempelvis har en så svår social fobi att man inte förmår sig att göra någonting åt det hade man nog inte sökt traditionell terapi heller. Det är snarare så att internetbehandling sänker tröskeln för att söka, säger han.

Just att göra det lättare att söka hjälp är en fördel som ofta nämns i samband med internetterapi.

– Idag är det ett stort problem att så få söker vård. I stället går de och lider. Med färre praktiska problem för att söka behandling så kommer fler att söka, säger Per Carlbring.

24-timmars-psykologen
Om man kan “träffa” sin psykolog när som helst på dygnet, i stället för att tvingas fråga chefen om det är okej att gå tidigt på tisdag, är mycket vunnet. Behandlingen går att klämma in när barnen har lagt sig eller när det finns en stund över på jobbet.

Vad är då orsaken till att resultaten av internetterapi blir så bra?

En delförklaring är att internetterapi ökar patienternas chanser att minnas ny information. Oavsett hur kloka saker terapeuten säger hjälper de inte ifall patienten glömmer bort dem direkt efter sessionen. Med internetterapi kan patienterna få kontrollfrågor på det de lärt sig, och lära i sin egen takt.

– I stället för att få informationen från terapeuten i rummet så får man läsa på sin dator. Man behöver inte komma ihåg allt som sägs, utan kan läsa flera gånger i lugn och ro, säger Per Carlbring.

Kommer det allt större fokuset på internetterapi att innebära slutet på traditionell psykologisk behandling? Per Carlbring tror inte det. Det är inte är en fråga om “antingen eller”, utan att kunna erbjuda fler personer vård.

– Det finns fördelar både med fysiska träffar och internetterapi. Det är inte fråga om att ta bort något, utan att komplettera den befintliga behandlingen så att fler kan få hjälp.

Särskilt stor kan nyttan vara för tillstånd som ses som pinsamma. Nyligen har forskaren Jesper Enander publicerat en studie som prövade internetbehandling vid tillståndet Dysmorfofobi, en diagnos som ibland kallas “självupplevd fulhet”. Dysmorfofobi är väldigt jobbig för den som drabbas, den leder till mycket lidande och obehag. Dessutom är det få som söker hjälp.

– En viktigt anledning till att många inte söker vård är att det är väldigt pinsamt. Det är jobbigt att sitta ner och prata om det som är så besvärligt. När vi frågade deltagarna varför de sökt internetbehandling så nämnde de just möjligheten att få hjälp utan att träffa någon, säger Jesper Enander.

Resultatet av studien var goda. Efter internetbehandlingens slut uppfyllde fyra av tio inte längre kriterierna för diagnos. Och vid en uppföljning två år senare hade ytterligare två av tio gått samma väg. Det positiva resultatet ligger i linje med andra studier av internetterapi mot andra tillstånd.

– De gånger man jämfört med traditionell behandling är det oftast lika goda resultat, säger Per Carlbring.

Text: Nils Otto på uppdrag av Forskning.se

Kategorier: Nyheter

Krigsbarns psykiska ohälsa kan gå i arv

ons, 2017-11-29 17:00

Studien visade också att det är döttrarna till finländska krigsbarn, som löpt högre risk att drabbas av psykisk ohälsa, än deras kusiner vars föräldrar bodde kvar i Finland under kriget. Skillnaderna mellan könen är tydliga. För söner finner man inget statistiskt signifikant samband. Och det är döttrarna till kvinnliga krigsbarn som är mest utsatta och som har störst skillnad mot sina motsvarande kusiner.

– Syftet med barnförflyttningarna under kriget var att skydda barnen från de omständigheter som kriget mellan Finland och Sovjetunionen förde med sig, säger Torsten Santavirta, docent i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid från Uppsala universitet.

– Att våra resultat tyder på så pass långtgående konsekvenser för psykisk ohälsa är anmärkningsvärt och understryker vikten av att noggrant väga för- och nackdelar vid utformning av åtgärder i samband med komplexa nödsituationer som bland annat krig och naturkatastrofer ofta leder till.

Utsatthet som barn går i arv
Tidigare forskning har sammanlänkat data över de finska krigsbarnsårskullarna födda 1933-1944, med det kompletta krigsbarnsregistret över barn som återvände till sina biologiska familjer efter krigets slut (49 000 barn).

Registren har samkörts med data över alla intagningar på sjukhus i Finland med anledning av psykisk ohälsa under åren 1971-2011. Syftet var att studera hur krigsbarnserfarenheten har påverkat individerna under vuxenlivet. I den studien fann man att de kvinnliga krigsbarnen löpte en förhöjd risk att insjukna i depression jämfört med sina icke-ivägskickade systrar medan inget samband fanns för män.

I den nya aktuella studien har forskarna alltså identifierat barnen till individerna i den tidigare studien, och data över deras intagningar på sjukhus på grund av psykisk ohälsa, 1971-2012.

Oklart varför ohälsan ärvs
– Det negativa sambandet mellan mödrars krigsbarnsvistelse och döttrars psykiska ohälsa kvarstår efter att vi betingar på föräldrars psykiska ohälsa, vilket tyder på att det inte är föräldrarnas psykiska ohälsa i sig som framkallar sambandet. Studien fastställer dock inte mekanismerna genom vilka sambandet mellan de upplevda krigsbarnserfarenheterna och psykisk ohälsa i nästa generation uppstår, och det kan finnas flera tänkbara förklaringar till det, säger Torsten Santavirta.

Studien är gjord av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med det amerikanska forskningsinstitutet National Institutes of Health (NIH) och Helsingfors universitet, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.

Artikeln:
Association of the World War II Finnish Evacuation of Children with Psychiatric Hospitalization in the Next Generation.
JAMA Psychiatry.

Kontakt:
Torsten Santavirta, docent, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, torsten.santavirta@ibf.uu.se, +46-766 10 97 61

Kategorier: Nyheter

Smart kemi möjliggör snabb spårning av virus

ons, 2017-11-29 08:00

De senaste årens allvarliga pandemier har satt strålkastarljuset på behovet av snabba, enkla och pålitliga sätt att upptäcka virus så att vaccin och andra effektiva läkemedel kan tas fram i tid.

Nu har forskare vid Biofilms – Research Center for Biointerfaces, Malmö högskola, utvecklat molekyltunna filmer som uppför sig som levande cellers membran. Forskarna har, tillsammans med ett forskarlag från Tyskland som leds av professor Börje Sellergren, använt tekniken för att detektera extremt små mängder av virus.

Sing Yee Yeung, doktorand verksam vid Biofilms – Research Center for Biointerfaces, har valt att fokusera specifikt på influensavirus.

– Det är en av metodens främsta förtjänster: Att det krävs en mycket liten koncentration av viruset för att upptäcka det, säger hon.

Molekyler kan styras
Ett så kallat SAM, Self-Assembled Monolayer, är ett cirka 2-5 nanometer tunt tvådimensionellt lager där alla molekyler är orienterade i en bestämd riktning. Sing Yee Yeung och hennes forskarkollegor har lyckats skapa sådana lager som har den exklusiva egenskapen att de kan styras att snabbt fästa eller lossna från en yta som svar på en pH-förändring. Eftersom processen är reversibel, kallar de sin film rSAM, där r står för reversibelt.
– Man kan få molekylerna att släppa eller fästa med en enkel pH-justering. Det blir som en magnet, säger Sing Yee Yeung.

Så fungerar rSAM
Vid ett förhöjt pH-värde är ytan – i det här fallet en belagd guldyta – negativt laddad och rSAM-molekylerna positivt laddade. Då söker sig molekylerna mot varandra. Vid ett lågt pH-värde, som i en sur lösning, förlorar ytan sin laddning och rSAM-lagret lossnar.

Det rSAM-lagret gör, är att det fungerar som en brygga mellan viruset och guldytan. Bryggan är dynamisk och dess molekyler kan röra sig parallellt med ytan. Detta underlättar för viruset att fästa och utveckla många kontaktpunkter som tillsammans åstadkommer en stark bindning.
– Vår metod är robust men ligger samtidigt nära verkligheten, säger Sing Yee Yeung.

Resultaten redovisas i artikeln Reversible Self-Assembled Monolayers (rSAM:s): Adaptable Surfaces for Enhanced Multivalent Interactions and Ultrasensitive Virus Detection som en av endast 200 årligen publicerade artiklar i den ansedda tidskriften ACS Central Science.

Börje Sellergren tycker det är roligt att en teknik som de har jobbat med i snart 20 år nu bär frukt och blir uppmärksammad på det här viset.
– Detta är en praktisk metod att efterlikna cellmembranets egenskaper, som jag tror kan få en bred användning, särskilt inom biosensorer och läkemedelsutveckling, säger han.

Artikeln:
Reversible Self-Assembled Monolayers (rSAM:s): Adaptable Surfaces for Enhanced Multivalent Interactions and Ultrasensitive Virus Detection

Kontakt:
Börje Sellergren, professor, borje.sellergren@mah.se, 040-665 78 10
Sing Yee Yeung, doktorand, sing.yee.yeung@mah.se, 040-665 81 77

Kategorier: Nyheter

Avbildning av kemikalier i huden kan ge bättre läkemedel och spara djuren

ons, 2017-11-29 07:00

Allt fler kemikalier kommer ut i vår omgivning. Exempelvis diskuteras parabener och ftalater som två typer av kemikalier som kan påverka oss. Men det har hittills inte varit möjligt att veta hur huden tar upp dem. En ny studie från Chalmers och Göteborgs universitet visar hur man, med hjälp av så kallad kemisk avbildning, med mycket stor noggrannhet kan få omfattande information om den mänskliga huden.

Provhållare i sekundärjonsmasspektrometern (ToF-SIMS) där hudproverna monteras vid analys. Foto: Mats Tiborn

Att undersöka hur ämnen tar sig in i och igenom huden har hittills främst gjorts på två sätt; genom att med hjälp av tejpremsor dra loss det översta skiktet, hornlagret, på huden för analys, samt genom urin- och blodprover för att se vad som trängt igenom huden. Vad som händer i hudskikten där emellan vet man fortfarande väldigt lite om. Med kemisk avbildning blir det nu möjligt att, med mycket hög noggrannhet, se alla skikt av huden och mäta närvaro av i princip vilka ämnen som helst i vilken del av huden som helst. Det kan leda till exempelvis läkemedel som är bättre anpassade för huden.

Tvärvetenskaplig forskning
Den nya metoden skapades när kemisterna Per Malmberg, vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik och Lina Hagvall, vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, korsade sina forskningsfält.

– Med läkemedel vill man ofta att en så stor del som möjligt av dosen ska tas upp av huden, men det händer också att man inte vill ha hudupptag, som exempelvis när man stryker på solskyddsmedel som ju ska ligga uppe på huden och inte tränga in. Vår metod möjliggör läkemedel designade efter hur man vill att ämnet ska tas upp av huden, säger Lina Hagvall.

Så går kemisk avbildning till
Kemisk avbildning innebär att man använder en laser eller jonstråle för att analysera hudsnitten med hjälp av en masspektrometer. I varje punkt, eller pixel, av snitten som strålen träffar fås information där hudens kemiska innehåll sorteras beroende på molekylvikt. Den kemiska informationen från varje punkt kan sedan samlas ihop till en digital bild som visar ett ämnes fördelning i huden. I just den här studien har en sekundärjonsmasspektrometer (TOF-SIMS) använts vilket ger en mycket hög rumslig upplösning ned till nanometerområdet.

Kemisk avbildning har hittills främst använts för bland annat geovetenskap och cellavbildning, men med tillgång till mänsklig hud från operationer kom forskarna på det nya området för tekniken. Forskarna ser nu även möjligheter öppnas för att byta ut läkemedeltester som idag innebär djurförsök. Deras metod ger mer rättvisande resultat än tester på möss och grisar. Eftersom det inte är tillåtet med djurförsök för att testa kosmetika kan metoden dessutom skapa nya möjligheter för kosmetikaindustrin.

Mänsklig hur bättre att testa på än gris
– Många djurförsök som genomförs av forskare och företag är inte längre nödvändiga i och med den här metoden. Vill man veta något om den mänskliga hudens passiva upptag är den här metoden minst lika bra. Mänsklig hud är bättre att testa på än på en gris, säger Lina Hagvall.

Den nya metoden kan också ge underlag för att skapa korrekta gränsvärden för skadliga halter av ämnen som kan komma i kontakt med huden. För att kunna skapa dessa gränsvärden måste man veta hur stor del av dosen på hudytan som tränger ner i och igenom huden, vilket metoden kan visa. Detta ger större kunskap om vad vi får i oss på våra arbetsplatser och i barnomsorgen.

3D-avbildning av ett hudsnitt där nickelhalten i huden mäts. Det röda området representerar nickelförekomst. Bild: Per Malmberg

– Vår metod kan visa allt med en bild, oavsett om det är nickel, ftalater eller parabener man letar efter i huden, eller om man vill följa ett läkemedels väg genom huden. Det räcker med ett hudprov så kan vi söka efter i princip vilka molekyler som helst. Vi behöver inte på förhand anpassa metoden efter vad vi letar efter, säger Per Malmberg.

Resultaten är möjliga att tillämpa inom en mycket snar framtid. Själva tekniken är redo att användas redan idag. Nu återstår mindre arbete med att optimera proverna för bästa resultat, men forskarna anser att metoden ska vara klar för användning inom ett år.

Kontakt:
Per Malmberg, forskare, analytisk kemi, Institutionen Kemi och kemiteknik, Chalmers, malmper@chalmers.se, 031-772 83 21
Lina Hagvall, yrkeshygieniker, docent, Arbets- och miljödermatologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, lina.hagvall@gu.se, 031-342 13 38

Kategorier: Nyheter

Fler kan få skräddarsydd behandling vid svår prostatacancer

tis, 2017-11-28 12:00

Spår i blodet av tumörutsöndrade biomarkörer skulle kunna användas för att identifiera vilka patienter med svår kastrationsresistent prostatacancer som skulle gynnas av nya målsökande behandlingar, visar forskning vid Umeå universitet.

Forskarnas målsättning är att utveckla en metod för individanpassad och skräddarsydd cancerbehandling, beroende på vilken behandlingsform som skulle vara mest effektiv. Detta enligt en artikel i The Prostate.

Samma behandling för alla
Sjukvården har genom åren generellt gett samma behandling till stora patientgrupper eftersom den haft en god effekt på majoriteten. Men cancervårdens tillgängliga möjligheter ändras nu i takt med att allt fler typer av behandlingar utvecklas.

Idag finns målsökande behandlingar som dels kan vara väldigt effektiva för en (ofta) liten subgrupp av patienter men samtidigt bidrar med en starkt ökad ekonomisk belastning för sjukvårdssystemet. Ett sätt för cancervården att effektivisera användandet av målsökande behandlingar är att identifiera vilka patienter som kommer att gynnas av behandlingen innan den sätts in och på så sätt dirigera behandlingen på individnivå.

Forskarna vid Umeå universitet har undersökt hur blodbaserade metoder kan användas för att genom biomarkörer följa och förutse hur patienter kommer att svara på olika prostatacancerbehandlingar.

Blodtest kan visa på bästa behandling
De har identifierat tre olika biomarkörer, så kallade genprodukter, vars existens skulle kunna användas för särskilja vilka patienter som med stor sannolikhet kommer att svara positivt på målsökande behandling och vilka patienter där behandlingen förmodligen kommer att ha minimal effekt.

– Att kunna utskilja behandlingsresponsen innan man startar en ny behandling är ett viktigt steg framåt som gör det möjligt att individanpassa och skräddarsy målsökande behandling av patienter, säger Jonas Nilsson, forskare vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.

Ett test med goda förutsättningar att kunna inkluderas i kliniskt rutinarbete

Tumörutsöndade biomarkörer

I studien undersökte forskarna om tumörutsöndrade biomarkörer återfanns i trombocyter hos totalt 50 patienter med prostatacancer och om dessa biomarkörer kunde användas för att förutse behandlingsrespons. Att isolera trombocyterna är något som görs inom kliniskt rutinarbete, vilket ger goda förutsättningar för vidareutveckling av behandlingsprediktiva tester med trombocyter som biomarkörkälla, i så kallade vätskebiopsier.

Förhoppningen är att forskningsresultaten nu ska göra det möjligt att fördela behandlingen av kastrationsresistent prostatacancer (CRPC), baserat på blodbaserade biomarkörer.

– Vi är hoppfulla över de här resultaten och håller just nu på att expandera studien och validera resultaten i en större patientgrupp, säger Jonas Nilsson.

Artikeln:
Platelets harbor prostate cancer biomarkers and the ability to predict therapeutic response to abiraterone in castration resistant patients

Kontakt:
Jonas Nilsson, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, jonas.a.nilsson@umu.se, 090-785 8561

Kategorier: Nyheter

Sociala medier på recept – mot cancerbaksmälla

tis, 2017-11-28 08:56

– Digitaliseringen inom vården går snabbt och det är viktigt att ta reda på vad den innebär för patienterna, säger Eva Angenete, läkare och forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra.

Cancerbaksmällan är ett vanligt begrepp i debatten kring vården efter behandlingar. Det handlar om att vården inte alltid klarar att hantera alla frågor som en patient har. Det kan bero på tidsbrist. Men det kan också vara så att patienten av olika skäl inte vill ställa vissa frågor till vårdpersonalen. Forskningsstudien ”Sociala media på recept” ska ge svar på om hälsoplattformar kan vara ett stöd för dessa patienter.

Dela erfarenheter
Sedan några år tillbaka har hälsoplattformar för olika typer av sjukdomar blivit allt vanligare. På hemsidor, bloggar, Facebook-sidor och andra sociala medier sprids kunskaper och råd om symptom, behandlingar och egenvård från sjukvårdspersonal, men också från andra patienter och deras anhöriga.

Sjukvården står bakom en del plattformar, andra kan vara initierade av privatpersoner, organisationer eller företag. Att behovet finns råder ingen tvekan om. Undersökningar visar att 90 procent av patienter med kroniska sjukdomar vill vara aktiva och ta kontroll över sin situation och tidigare forskning visar att patienter kan ha god hjälp av varandra genom att dela erfarenheter.

Den nystartade forskningsstudien ”Sociala media på recept” ska ge djupare kunskap om vilken nytta en hälsoplattform kan ge patienter. Studien drivs av Högskolan Väst i samarbete med Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra.

Patientrekrytering via sociala medier
– Det är en omfattande evidensbaserad studie där vi använder hälsoplattformen Eftercancern.se som funnits ett tag. Plattformen har utvecklats av en forskargrupp inom Göteborgs Universitet i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och den riktar sig till patienter som behandlats för cancer i nedre delen av buken, berättar projektledare Martin Gellerstedt från Högskolan Väst.

Eftercancern.se kan patienter och anhöriga hämta information om olika problem som kan uppstå efter avslutad behandling och få tips om olika lösningar. Här kan man också ställa frågor om allt från tarmproblem och trötthet, till hur man får sexlivet att fungera igen. Frågorna besvaras i första hand av sjukvårdspersonal men här finns också en diskussionspanel där patienter kan utbyta erfarenheter.

– Studien startade i augusti 2017 och just nu förbereder vi bland annat rekryteringen av patienter som behandlats för tjock- eller ändtarmscancer. Rekryteringen kommer främst att ske via vården, men även via Facebook och andra sociala medier, förklarar Martin Gellerstedt.

Patienter från hela Sverige
Totalt handlar det om 400-500 patienter från hela Sverige som slumpvis ska delas in i två grupper, enligt samma upplägg som används vid klassiska läkemedelsprövningar. Den ena patientgruppen uppmanas och ”får recept på” att besöka diskussionsforumet Eftercancern.se minst en gång per vecka under ett år.

Den andra gruppen är en kontrollgrupp som utöver vanlig vård enbart får information om att hälsoplattformen finns. Båda grupperna får svara på enkäter vid start och sedan löpande var tredje månad under ett år.

– Patienterna får frågor om hur väl de förstår sin sjukdom och vad de själva kan göra för att förbättra sin situation, hur de upplever sin hälsostatus och livskvalitet, om de känner sig självständiga i sin vardag, i vilken utsträckning de kan vara sociala och fysiskt aktiva, om de känner sig nedstämda med mera, säger Martin Gellerstedt.

Ta reda på vad cancerpatienter behöver veta
Studien ska i första hand ge svar på om den här typen av hälsoplattform/sociala media kan bidra till att patienterna i högre grad förstår sin sjukdom och vet vad de själva kan göra för att må så bra som möjligt. Studien ska också ta reda på om en hälsoplattform kan bidra till att patienten får bättre kommunikation med vårdgivaren och på så vis upplever en bättre hälsa.

– Att känna att man själv gör vad man kan, tar eget ansvar för att må så bra som möjligt och minskar sitt beroende av sjukvård tror vi är viktigt för många patienter, säger Martin Gellerstedt.

– Vi hoppas också att vården ska få mer kunskap om vilken typ av information som är viktig för patienterna. När patienter får mer tid och möjligheter att diskutera fritt med andra patienter kan det ju dyka upp helt andra frågor och ämnen än de som vården kommunicerar idag. Här finns det sannolikt mycket värdefull kunskap att hämta, säger Martin Gellerstedt.

Känsliga frågor att ta upp med läkare
– För en läkare är det också viktigt att veta vilka krav en hälsoplattform ska uppfylla för att hen ska kunna rekommendera den till patienten, säger Martin Gellerstedt.

Martin nämner att det kan finnas flera orsaker till att patienter avstår från att ställa viktiga frågor till vårdpersonalen. Frågan kan vara känslig och jobbig att ta upp under läkarbesöket. Man kanske hellre vill fråga andra patienter som varit i samma situation. Det kan också vara så att man inte vill ta upp personalens tid eller att man inte tror att de har rätt kompetens.

I forskningsprojektet deltar läkare som även ingår i en framgångsrik skandinavisk forskningsgrupp inom kirurgi, Scandinavian Surgical Outcomes Research Group, SSORG. Deras intresse för studien ”Sociala media på recept” är stort.

Nyttan med digitala hälsoplattformer
– Det är mycket positivt att kirurgerna är nyfikna på patienternas upplevelser efter behandlingen. Deras jobb är att rädda liv, men det handlar ju också om att patienten ska ha god livskvalitet efter operationen, påpekar Martin Gellerstedt.

– Om resultatet av studien ger värdefulla kunskaper kan den få stor uppmärksamhet inom vården, tror Martin Gellerstedt. Att vi har valt att göra en evidensbaserad studie är viktigt för att den ska vara relevant för vårdpersonalen.

Läkaren Eva Angenete, som ingår i både den skandinaviska forskningsgruppen och i studien ”Sociala media på recept”, håller med Martin.

– Om det visar sig att hälsoplattformar har en påtagligt positiv effekt för patienterna kan vi lägga mer resurser på att utveckla dem. Jag tror att digitala plattformar kan vara till nytta både för personal och för patienter, säger Eva Angenete.

– Den här typen av forskningsprojekt kräver tvärvetenskaplig kompetens och samarbetet med Högskolan Väst är både givande och intressant. Forskningsresultatet kan vara till nytta även för våra forskningsparter i de nordiska länderna, påpekar Eva Angenete.

Idag går cirka 80 procent av den svenska sjukvårdsbudgeten till behandling av kroniska sjukdomar.

– Med tanke på att populationen åldras kommer denna typ av hälsoproblem bli allt vanligare, vilket innebär att alla olika former av stöd till dessa patienter är välkomna, säger Martin Gellerstedt.

Text: Christina Axelson

Kontakt:
Martin Gellerstedt, martin.gellerstedt@hv.se, 0520-223508

Kategorier: Nyheter

Bättre tester för att upptäcka fettlever i tid

tis, 2017-11-28 08:51

– Utmaningen som vi står inför är att icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom är väldigt vanligt, men i dag har vi dålig kunskap om vilka patienter som kommer att utveckla svår leversjukdom, säger Mattias Ekstedt, universitetslektor vid LiU och läkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Ungefär var tredje person i Europa har icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom eller NAFLD (från engelskans non-alcoholic fatty liver disease). I många fall är det ofarligt. Men hos en del personer med fettlever bildas ärrvävnad, som kan utvecklas till skrumplever.

En majoritet av patienterna med NAFLD utvecklar diabetes eller hjärtkärlsjukdom, men bara en av tio blir svårt sjuka i levern. Utmaningen är att hitta just de patienter som kommer att utveckla svår leversjukdom.

Blodprov i stället för biopsier
Behovet av bättre diagnostik av är just nu stort. Det är också därför som målen för ett stort europeiskt samarbetsprojektet är att utveckla och kvalitetskontrollera biologiska markörer för fettleversjukdom. Markörer som sedan kan användas för att förutsäga vilka individer som har störst risk att utveckla svår leversjukdom, så att anpassad vård kan sättas in i tid. I nuläget måste vävnadsprover, eller biopsier, tas från levern, något som kan vara obehagligt och bara kan göras vid vissa sjukhus.

– I studien kommer vi försöka hitta markörer i exempelvis blodet, som kan användas i stället för att ta vävnadsprover från levern. Jag hoppas också att studien resulterar i att vi får bättre biologiska markörer för att följa hur sjukdomen utvecklas över tid. I dag finns inga specifika läkemedel mot fettleversjukdom och bra markörer är en viktig del i kliniska studier av potentiella behandlingar för att kunna utvärdera effekten, säger Mattias Ekstedt som är en av svenska forskarna i projektet.

Forskning om icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom

Nu startar ett mycket stort europeiskt forskningsprojekt, Liver Investigation: Testing Marker Utility in Steatohepatitis (LITMUS), med sikte på att utveckla bättre diagnostik för att hitta de personer med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom som har störst risk att bli svårt sjuka. Linköpings universitet (LiU) är ett av de akademiska centra som är med och driver studien. 47 forskningspartners vid universitet och några av världens största läkemedelsföretag deltar och projektet koordineras av Newcastle universitet, i nära samarbete med Pfizer Ltd. Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet är nationellt ansvarig för Sverige i projektet. Från LiU deltar även Stergios Kechagias, professor i internmedicin vid LiU och överläkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Båda forskarna har varit engagerade i forskning kring fettleversjukdomar i 15 år.

Kontakt:  Mattias Ekstedt, universitetslektor, mattias.ekstedt@liu.se, 010-103 86 70 eller 070-9296267

Kategorier: Nyheter